The study reported has been conducted in care service guided by the Swedish law LSS( LSS- act concerning support and service for the disabled). The aim of this study is to examine the experiences of the personnel who have attended the Taktipro introductory course with special focus on how they describe the possible effects this may have had on their daily attendance to their special needs users. The method used is a qualitative method of enquiry, based on interview questions sent by mail to all the participants of the Taktipro introductory course. The result shows that the personnel have a positive view on skills in progress and that this program has facilitated the contact between personnel and their special needs users. An awareness about the importance of physical contact has also been revealed as well as an awareness of their own impact on situations at work. The result also indicates that the personnel feel that they have been able to improve the well being for the special needs users.

Arbetet bygger på en undersökning av kursplaner och litteraturlistor för grundutbildningen i franska, motsvarande kurs A och B, vid universiteten i Uppsala, Umeå, Lund och Stockholm under de sista femtio åren för att undersöka och fastställa skillnader dem emellan i och över tid med fokus på hur de skilda momenten examineras. Det handlar om en klassificering av högskolepoängen som studenterna tar i sex olika grupper, muntlig och skriftlig språkfärdighet, text och litteratur, lingvistik, språkhistoria samt realia och den här klassificeringen baseras i första hand på hur det uttrycks i kursplanerna att de olika kursmomenten ska examineras. Dessutom innehåller arbetet en undersökning av om utbildningen har blivit ”lättare” i takt med att det är en större andel av befolkningen som studerar på universitet idag än för 50 år sedan. Undersökningen visar tydligt att det finns skäl att misstänka att så är fallet utifrån en mätning av det obligatoriska antalet sidor skönlitteratur som studenterna ska läsa på grundutbildningen.

Bakgrund: Varje år beräknas 40 miljoner människor världen över vara i behov av palliativ vård. Med palliativ vård menas vård som är lindrande och stödjande i ett skede där sjukdomen inte längre går att bota. Det finns en direkt koppling mellan allmänsjuksköterskans kompetens och förutsättningarna för god palliativ vård. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa allmänsjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av grundutbildningens förberedande roll inför palliativ vård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Studien innefattade sju intrevjuer och analysen utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Utbildning, Erfarenhet och förutsättningar samt Andra förutsättningar för god palliativ vård. Informanterna uttyckte en önskan om mer palliativ undervisning i grundutbildningen med bland annat mer praktisk övning. Dock menar informanterna att tillräckligt med erfarenhet krävs för att utföra den palliativa vården optimalt. Även vikten av kommunikation med kollegor och anhöriga togs upp samt en önskan om bättre teamarbete framkom. Slutsats: Slutsatsen är att allmänsjuksköterskorna i denna studie upplevde att grundutbildningen gav bristande grund att stå på men de menade även att det krävs erfarenhet för att genomföra en god palliativ vård.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text. Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera. Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever oftast använde en strategi i taget men i vissa fall kombinerades strategierna. Några strategier var återkommande i alla textgenrer, men studien visade även att elever varierade vissa strategier beroende på vilken genre texten hörde till.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om och förståelse för unga kortutbildade intagnas inställning tillutbildning och motivation att studera i fängelse. Arbetet innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa inslag.De kvantitativa delarna syftar till att beskriva urvalsgruppen med hjälp av metoden enkät och de kvalitativa tillatt få fördjupad förståelse för hur unga intagna resonerar om studier och utbildning genom semistruktureradeintervjuer. De kvantitativa resultaten redovisas deskriptivt med hjälp av grafer och kommenteras i relation tilltidigare forskning. Gruppen unga studerar i betydligt högre grad 2012 på den undersökta anstalten än nationellstatistik från 2006. De kvalitativa delarna analyseras och tolkas utifrån kvalitativ innehållsanalys. Först beskrivsinformanterna översiktligt utifrån tidsperspektiven då – nu – framtid. Därefter konstrueras fyra karaktärerutifrån hur de talar om utbildnings betydelse och studiemotivation: Den aktive och insiktsfulle, Dentveksamme sökaren, Den orolige och osäkre och Den avvisande. Så söktes teoretiska infallsvinklar på hurinformanterna talade om motivation, vilket utmynnade i en fyrfältare som illustrerar hur yttre och inremotivation och motstånd samspelar samt hur föränderliga och sköra de kan vara hos den som inte är van attstudera. För den som valt en kriminell identitet tidigt i livet framstår inte utbildning som självklart positivt ellereftersträvansvärt. Många upplever ett utanförskap och för att bli en del av majoritetssamhället krävs en vilja tillsocial transformation. Ambivalens är ett viktigt tillstånd för att utforska olika alternativa vägval. Relationenlärare – studerande kan ha avgörande betydelse för om en ung intagen med kort utbildningsbakgrund skavilja, våga och kunna studera.

This thesis has its starting point in the theory that the healthy human has a built-in resistance to killing. To get around this resistance requires psychological mechanisms that activate something that can be likened to a moral decoupling and enable the practice of violence. This study aims to contribute with an understanding of the effect of these psychological mechanisms and its significance to the Swedish armed forces by examining whether these are applied in the education system. The examination intends to answer whether the psychological mechanisms deindividualization and dehumanization are applied in the regulations and manuals linked to basic soldier education. The study shows that deindividualization and dehumanization can be identified in analyzed empiricism. However, these mechanisms are nothing that is lifted in a direct way in the empiricism, but something that has been identified by text analysis as latent messages.

Developers build an entire software by writing quality code, the failure of which can risk organizational reputation, financial wellbeing, and even the lives and security of people. The ability to develop high quality code is therefore a key learning goal of foundational undergraduate computing programmes. However, how effective these undergraduate computing curriculums are in teaching software code quality is a matter of concern as this leads to raising the knowledge of future software developers. Right now, there is a lack of models to evaluate this effectiveness of undergraduate curriculum in providing the knowledge of software code quality to students.In this thesis, we suggest a model for evaluating the effectiveness of undergraduate curriculum in teaching software code quality, which we call ScQUc (Software Code Quality in Undergraduate Curriculum). Our goal is to raise the knowledge and awareness of teaching software code quality in education and make the undergraduate computing curriculum more software code quality centric.Due to the fact that there is a lack of models for evaluating the effectiveness of undergraduate curriculum in teaching software code quality, we had no closely related work to base our research on. We had to rely on other works related to code quality in programming courses that were indirectly connected to our research field. Hence, we dare infer that the ScQUc model was created from scratch.The research method used was qualitative and followed the frame of design science. Data collection was conducted via literature study and via interviews with two experts in the field. The interviewees were selected with the convenience sampling method enhanced with a predefined selection criterion. Data evaluation, on the other hand, was conducted using an evaluation model. The evaluation model included the following evaluation criteria: (1) interviewee credibility, (2) correctness, (3) flexibility, (4) usefulness and (5) experience. One round of interview was conducted with each of the interviewees which resulted in the improvement of the ScQUc model.The ScQUc model consists of a checklist of code quality characteristics and a sequence of activities to be conducted in order to evaluate the effectiveness of an undergraduate curriculum in teaching software code quality. The results of the evaluation of the ScQUc model inferred that the ScQUc model was correct and useful for the academia. Hence, we believe that the ScQUc model is a valid solution for evaluating the effectiveness of undergraduate curriculum in teaching software code quality. Still, however, the ScQUc model needs further evaluation and extension in form of specifications aiding deeper understanding of code quality, how to teach code quality, and to what extent to teach code quality. / Utvecklare bygger hela programvaran genom att skriva kvalitetskod, vars fel kan riskera organisatoriskt rykte, ekonomiskt välbefinnande och till och med människors liv och säkerhet. Förmågan att utveckla kod av hög kvalitet är därför ett viktigt inlärningsmål för grundläggande grundutbildningsprogram. Hur effektiva dessa läroplaner för grundutbildning är för att undervisa programkodkvalitet är emellertid en oro eftersom det leder till att kunskapen hos framtida programutvecklare ökar. Just nu saknas modeller för att utvärdera denna effektivitet i grundutbildningen för att ge studenterna kunskap om mjukvarukodkvalitet.I den här avhandlingen föreslår vi en modell för att utvärdera effektiviteten för grundutbildningen i undervisning av programkodkvalitet, som vi kallar ScQUc (Software Code Quality in Undergraduate Curriculum). Vårt mål är att öka kunskapen och medvetenheten om att undervisa programvarukodkvalitet i utbildningen och göra grundutbildningsberäkningen mer programvarukodkvalitet centrerad.På grund av bristen på modeller för att utvärdera effektiviteten i grundutbildningen i undervisning av programvarukodkvalitet, hade vi inget nära besläktat arbete att basera vår forskning på. Vi var tvungna att lita på andra verk relaterade till kodkvalitet i programmeringskurser som indirekt var kopplade till vårt forskningsområde. Därför drar vi slutsatsen att ScQUc-modellen skapades från grunden.Den använda metoden var kvalitativ och följde ramverket för designvetenskap. Datainsamlingen genomfördes genom litteraturstudie och genom intervjuer med två experter på området. Intervjuerna valdes med hjälp av metoden för provtagning av bekvämlighet förbättrad med ett fördefinierat urvalskriterium. Datautvärdering genomfördes å andra sidan med hjälp av en utvärderingsmodell. Utvärderingsmodellen inkluderade följande utvärderingskriterier: (1) intervjuarens trovärdighet, (2) korrekthet, (3) flexibilitet, (4) användbarhet och (5) erfarenhet. En intervjuomgång genomfördes med var och en av de intervjuade som resulterade i förbättringen av ScQUc-modellen.ScQUc-modellen består av en checklista med egenskaper för kodkvalitet och en sekvens av aktiviteter som ska genomföras för att utvärdera effektiviteten hos en grundutbildningsprogram i undervisning av programkodkvalitet. Resultaten av utvärderingen av ScQUc-modellen drar slutsatsen att ScQUc-modellen var korrekt och användbar för akademin. Därför tror vi att ScQUc-modellen är en giltig lösning för att utvärdera effektiviteten för grundutbildningen i undervisning av programvarukodkvalitet. Men ändå behöver ScQUc-modellen ytterligare utvärdering och utvidgning i form av specifikationer som hjälper djupare förståelse för kodkvalitet, hur man undervisar i kodkvalitet och i vilken utsträckning man ska lära ut kodkvalitet.

<p>Denna uppsats undersöker om det kan finnas behov att ändra något i grundutbildningen för att de värnpliktiga i svenska flottan skall vara bättre förberedda för att rekryteras till de marina insatsstyrkorna. Det undersöks också huruvida det finns behov att förändra sättet att rekrytera personal till de marina insatsstyrkorna. För att belysa hur väl systemet fungerar som det ser ut idag har en fallstudie på den svenska marina missionen ML i Libanon år 2006-2007 gjorts. Där presenteras erfarenheter från missionen som sedan analyseras med hjälp av delar av det undervisningsmaterial som används under grundutbildningen, GU.</p><p>Av undersökningen har det framkommit att förändringar kan göras i grundutbildningen för att förbereda de värnpliktiga bättre. Ett exempel på förslag som kommit fram är att i större utsträckning implementera internationella reglementen och tillvägagångssätt under grundutbildningen. Förslag på förändringar som kan göras i sättet att rekrytera har också framkommit. Ett exempel på ett sådant förslag är att vid rekrytering testa individens fysiologiska lämplighet likt det sätt som flygvapnet testar sina blivande flygförare.</p> / <p>Basic training to be recruited to the naval rapid reaction forces.</p><p>This paper examines if there might be a need of change in the basic training so that the conscripts in the Swedish navy will be better prepared to be recruited to the naval rapid reaction forces. It also examines if the way to recruit personnel to the naval rapid reaction forces needs to be changed. To show how well the system, as it is today, works, a case study have been made on the Swedish naval mission, ML, in Lebanon during 2006-2007. It presents experiences from the mission that later has been analyzed with the help of parts of the educational material that is used in the basic training.</p><p>By this research it has emerged that changes could be made in the basic training to better prepare the conscripts. One example of the suggestions that has evolved is that to a greater extent involve international regulations and procedures in the basic training. Suggestions to change the way of recruiting personnel has also evolved and one example of such a suggestion is that the recruiting process could include a test where the person’s physiological suitability is being tested. A test similar to the one the Air force let’s you do before becoming a pilot.</p>