C-uppsats 15 hp. Musiklärarexamen

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

<p>C-uppsats 15 hp. Lärarexamen</p>

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

<p>Examensarbete 15 hp. Lärarexamen</p>

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syftet med studien är att få förståelse för hur tre grundskolor från olika upptagningsområden i en kommun i mellersta Sverige arbetar med likabehandling. Studien har en kvalitativ ansatts och är genomförd med hjälp av fokusintervjuer med skolornas trygghetsgrupper och med en skolas skolledning. Studien visar att skolorna har tydliga mål och rutiner i sitt arbete, men de möjligheter och svårigheter som de möter i arbetet är påverkade av skolornas olika förutsättningar. Skolorna har olika grader av samarbete med skolledningen och olika kompetensutvecklings möjligheter. Studien förstärker Skolverkets rekommendationer att varje skola måste utgå från sina egna förutsättningar i sitt likabehandlingsarbete.

Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem. Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt. / During the last decade, the right of children to partake in cultural events as part of their school education has been stated in policy documents of both national schools and cultural institutions. The latest national cultural reform is "Skapande skola" (Eng. "Creative school"). Opportunities for collaboration between symphony orchestras and schools are good. The aim of this study is to examine teachers’ opinions on the benefits of concerts performed for schools as a resource in music education. Teachers and their students in school-year 4–6 attended concerts for schools performed by Gävle Symphony Orchestra. The empirical basis of this study consists of a questionnaire answered by nineteen teachers who attended these concerts with their students. Additionally, two teachers were interviewed. According to the teachers, the main advantage of school concerts is that students get an experience of music that they might not otherwise have had. Teachers think that this is one of the main goals of music education in school. Also, teachers appreciate the democratic aspect of all students being able to attend symphony orchestra concerts. Concerts for schools are, according to this study, appreciated as a cultural event within school education. However, educational aspects of attending these concerts could be improved. For example, school concerts are generally not linked to students’ music education. Teachers stressed a desire for guidebooks and time for planning.

The aim of this Bachelor´s thesis is to contribute to theunderstanding of the headmaster´s view of his role when it comes to developing the school library and in particular the work of integrating the library into the teaching. The basis is three questions: What views do the headmasters express regarding the libraries´ main functions? What views do the headmasters express regarding their own importance for the school libraries´ pedagogical role? How do the headmasters regard the interaction between teachers and librarians, as to how the interaction works? To get answers to these questions we conducted semi-structured interviews with headmasters of secondary schools. As a theoretical starting point, we used our own taxonomy for headmasters. The basis of our taxonomy are from the points by the “Svenska biblioteksföreningen” and “Kungliga biblioteket”, which together form a description of a school library integrated in the school curricula. Loertscher´s taxonomy for teachers has contributed as a role model. Our taxonomy has like Loertscher´s four levels. We call the different levels: the Traditionalist, the Contended, the Agential and the Pedagogical Leader. To a certain extent our interviews have contributed to the descriptions of what characterizes the headmasters’ way of working at respective level. Every level initially describes the headmaster´s view and way of using the school library and what characterize the activities. The result of our study reveals many different opinions as to the headmaster’s role, but a view of the school library as mainly a reading promoting institution dominates. / Program: Bibliotekarie

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text. Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera. Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever oftast använde en strategi i taget men i vissa fall kombinerades strategierna. Några strategier var återkommande i alla textgenrer, men studien visade även att elever varierade vissa strategier beroende på vilken genre texten hörde till.