Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem. Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt. / During the last decade, the right of children to partake in cultural events as part of their school education has been stated in policy documents of both national schools and cultural institutions. The latest national cultural reform is "Skapande skola" (Eng. "Creative school"). Opportunities for collaboration between symphony orchestras and schools are good. The aim of this study is to examine teachers’ opinions on the benefits of concerts performed for schools as a resource in music education. Teachers and their students in school-year 4–6 attended concerts for schools performed by Gävle Symphony Orchestra. The empirical basis of this study consists of a questionnaire answered by nineteen teachers who attended these concerts with their students. Additionally, two teachers were interviewed. According to the teachers, the main advantage of school concerts is that students get an experience of music that they might not otherwise have had. Teachers think that this is one of the main goals of music education in school. Also, teachers appreciate the democratic aspect of all students being able to attend symphony orchestra concerts. Concerts for schools are, according to this study, appreciated as a cultural event within school education. However, educational aspects of attending these concerts could be improved. For example, school concerts are generally not linked to students’ music education. Teachers stressed a desire for guidebooks and time for planning.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

<p>Inspelning av examenskonserten saknas</p>

Denna uppsats har som syfte att belysa vad två musiker har för tankar och åsikter om att, i symfoniorkester, framföra och lyssna på tv-spelsmusik. Metoden som används är kvalitativa intervjuer och frågorna som ställs till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sådan, hur den upplevs i förhållande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas åsikter är. Frågorna ställs dels med utgångspunkt från musikernas generella åsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrån musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jämförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. Utifrån svaren får man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar på att det krävs fler informanter än de två musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra några större slutsatser. En slutsats jag ändå kunde dra var att även om informanterna uppfattar tv- spelsmusiken som enkel och repetitiv så tyckte de om den. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

För en del konserthus är bristen på ung publik ett problem. Denna problematik vill jag ta itu med genom att locka ungdomar till konserthusen med en musik som de flesta ungdomar idag har en relation till, modern populärmusik. Med avstamp från Zara Larssons konsert tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester utforskar jag symfoniorkesterns roll i modern populärmusik. Detta genom att först analysera Hans Eks och Per Ekdahls arrangemang från ovannämnda konsert. Därefter, med hjälp av mina egna analyser, intervju med arrangören Hans Hjortek samt orkestreringslitteratur, skriver jag egna populärmusikaliska arrangemang för sångsolist, kompgrupp och orkester. Under detta arbete har jag inte bara utvecklat hantverksmässiga kunskaper kring arrangering och orkestrering för populärmusik, utan jag upplever mig också ha fått en djupare förståelse av instrumentation i allmänhet. Förståelse för hur en kan nyttja instrumentgruppernas olika styrkor och förhoppningsvis undvika dess svagheter. Denna studie har gett mig en stabilare grund att stå på när jag senare ska ut i ett arbetsliv och förhoppningsvis genomföra liknande projekt.

Denna uppsats är en undersökning av de faktorer som frigör eller hindrar det kreativa flödet i samband med produktion av och komposition för en konsert med en symfoniorkester. Min undersökning har varit fokuserad på min egen process i samband med genomförandet av en sådan konsert. Resultaten grundar sig dels på en intervju som gjorts med psykologen och författaren Pär Säthil om att förhålla sig till sin egen kreativitet, samt på tidigare forskning som handlar om kreativitet och flow. Kreativitet definieras i studien som en kraft som leder till en originell produkt som är av värde för någon person. Kreativitet kan även förstås som ett tillstånd som brukar benämnas som flow. Detta tillstånd uppstår när kompetens och utmaning motsvarar varandra, och när vi upplever en angelägenhet att genomföra en uppgift. I studien definieras ett antal olika faktorer som främjar kreativitet. Det handlar både om externa och interna faktorer. Exempel på externa faktorer är strukturering, deadlines, en trygg maktstruktur, tydlig rollfördelning inom samarbeten, stöd från omgivningen, avsaknad av distraktioner och grundförutsättningar för hälsa och välmående. Några av de interna faktorer som behandlas är kartläggning av kritiska tankar, att förhålla sig till tvivel, att bygga självförtroende, och att hitta en stark inre motivation. Jag argumenterar även för att tillstånd av flow kan förstås som eller bär på likheter med det meditationstillstånd som beskrivs av munkar. / <p><strong>Verk:</strong></p><p><strong>Ny i världen</strong></p><p>Komposition och arrangemang: Annika Winberg</p><p><strong>Hope</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>A Dream</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>Drops</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>Vårfnatt</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>Your Breathing Gives Meaning to Mine</strong></p><p>Komposition: Annika Winberg</p><p>Arrangemang: Elias Elffors Elfström och Annika Winberg</p><p>Orkestering: Annika Winberg</p><p><strong>Queen of Autonomy</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p><strong>All I Am</strong></p><p>Komposition och orkestrering: Annika Winberg</p><p> </p><p>Dirigent: Afshin Khaef</p><p>Konsertmästare: Toke Hansenius</p><p>Solosång: Annika Winberg</p><p> </p><p><strong>I orkestern</strong></p><p>Flöjt: Dante Fritzell</p><p>Oboe: Sara Zuchelli</p><p>Klarinett: Markus Cederholm</p><p>Fagott: Fritz Fembro</p><p>Horn: Jenni Lamminen &amp; Zacharias Frato</p><p>Trumpet: Kevin Admantius &amp; Kalle Nordström</p><p>Tenortrombon: Lina Nyström &amp; Espen Hesthammer</p><p>Bastrombon: Elias Ukkonen Widding</p><p>Slagverk: Johannes Carlsson, Eskil Hamrin, Pablo Molina Lozano, Reno Kokmann &amp; Alexandru Munteanu</p><p>Harpa: Pauline Burke-Clason</p><p>Violin: Toke Hasenius, Anne-Sophie Bruchmuller, Hilde Aronsson, Storm Dunder, Lisa Marie Lillie, Janine Monserat Jop-Quintero &amp; Alexandra Baiku</p><p>Viola: Ludvig Dahlström</p><p>Cello: Ebba Högberg, Linnea Hildén, Johannes Karlsson</p><p>Kontrabas: Joel Hedtjärn</p><p></p><p><strong>Kompgrupp</strong></p><p>Elbas: Elias LangGitarr: Olov Nilsson</p><p>Trumset: Edvin Grahn</p><p>Piano: Filip Ahlberg</p><p>Körsång: Isabel Berglund, Maja Gardemark &amp; Ellen Mansten Bruchfeld</p><p> </p><p><strong>Produktion</strong></p><p>Ljud: Erik Metall, Vilmar Jansson &amp; Edvin Johansson</p><p>Foto: Iman Khayyatana</p>

<p>Strauss, Richard, Don Juan, Op. 20</p><p>Sørensen, Bent,  Evening Land, 2017</p><p>Tchaikovsky, Peter Ilyitch, Symphony No. 4, F minor, Op 36</p><p>Dirigent: Magnus Theodor Torpp Larsson</p><p>Orkester: Norrköpings Symfoniorkester</p>

I det här projektet undersöks vad resultatet blir när melodier ur egenskriven populärmusik orkestreras och arrangeras för symfoniorkester i den klassiska formen av rondo, i detta fall efter en äldre form av rondo bestående av fyra återkommande teman samt tre episoder eller avvikelser från temat. Denna typ av rondo var populär under barocken och romantiken. Målet var att ta reda på om jag med begränsade förkunskaper inom den klassiska konstmusiken kan skapa ett stycke musik som påminner om ett utdrag ur en symfoni från 1800-talets romantik men där sagda stycke baseras på bandet Kainoabels melodier. För att uppnå detta har jag valt att skriva efter en form och för ett instrumentarium som ofta representeras inom den klassiska konstmusiken samt att jag efter bästa förmåga tar inspiration från delar ur en symfoni skriven av Johannes Brahms år 1883. Även andra stycken, som har valts ut i samråd med handledare, har agerat inspirationskälla under projekttiden. Resultatet visar på att det nyskrivna stycket klingar mer nutida än önskat på grund av melodiernas ofta joniska karaktär. Stycket fick i min mening andra stildrag än vad som önskades i målsättningen men som ändå innehar andra kvaliteter som kan beskrivas som mer filmiska och stundtals juvenila. / This project investigate what the outcome is when melodies from self-produced popular music are orchestrated and arranged for symphony orchestra in a form of rondo. In this case, after an older form of rondo consisting of four recurring themes as well as three episodes or deviations from said theme. This kind of rondo was made popular during the baroque and romantic epoch. The goal is to find out if, with limited previous knowledge in the field of classical art music, I can create a piece of music that reminds of an excerpt from a symphony from the 19th century romanticism where the said piece is based on melodies of the band Kainoabel. In order to achieve this, I have chosen to write after a form and an instrumentarium that is often represented in classical art music and that I take inspiration from parts of a symphony written by Johannes Brahms in 1883. Other pieces of music, selected in consultation with a supervisor, have acted as inspirational sources during the project. The result show that the newly written piece sounds more contemporary than desired due to the often ionic character of the tunes. In my opinion, the piece got a different character than desired but still possesses other qualities that can be described as more cinematic and sometimes juvenile.

I denne oppgaven skal jeg ta for meg problemstillingen” Hvilken tilnærming har profesjonelle musikere til øvingsarbeid som solomusiker kontra orkestermusiker, og hvilke faktorer spiller inn under prosessen?”. Det er interessant å se på ulikheter og likheter ved det å være solist og orkestermusiker, og hvilket arbeidet som foreligger med å innøve et stykke ment for mindre ensembler eller solokonserter kontra store symfoniske verk. Gjennom intervjuer jeg har gjort med en rekke profesjonelle musikere og gjennom egen erfaring, ser jeg nærmere på øvingsprosesser og hvordan det arbeides med repertoaret før en solokonsert kontra orkesterkonsert, forskjellene i innstuderingsarbeidet og påvirkninger utenfra. Jeg tar i tillegg for meg oppbygningen av et standard symfoniorkester, solistens rolle og hvilken rolle musikerne har i et orkester. / <p>Lamentatio for solo cello- giovanni Sollima</p><p></p><p>Four seasons of Buenos Aires – Astor Piazzolla</p><p>Verano Porteño  </p><p>Otoño Porteño  </p><p>Invierno Porteño  </p><p>Primavera Porteña  </p><p>Medvirkende: Kari-Andrea Bygland Larsen og Julia Olsen</p><p> </p><p>Konsert for cello og strykeorkester – Dobrinka Tabakova</p><p>I. Turbulent, Tense</p><p>II. Longing</p><p>III. Radiant  </p><p>Medvirkende: Strykeorkester fra Kungliga Musikhögskolan</p><p> </p>

No description available.