Syftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka erfarenheter som en längre sjukskrivning kan bidra med och hur dessa erfarenheter kan ses som en del av lärandeprocessen. Frågeställningarna som skapades var: ”På vilket sätt upplever personer som tidigare varit sjukskrivna att erfarenheterna från sjukskrivningen har påverkat möjligheterna till återgång i arbete?” samt ”Trots olika orsaker till sjukskrivning, vilka gemensamma drag samt olikheter finns bland de upplevda erfarenheterna?” För att besvara frågeställningarna har fem kvalitativa intervjuer av tidigare sjukskrivna med olika orsaker till sjukskrivning genomförts. Intervjuerna gav ett resultat som sedan analyserades utifrån Illeris definition av lärande, Kolbs teori om erfarenhetsbaserat lärande samt Argyris teori om single- och doubleloop. Resultatet visar på gemensamma drag, men även på faktorer som skiljer deltagarnas berättelser åt. Den mest framträdande faktorn gällande upplevelser från en sjukskrivning är vikten av sociala faktorer, som exempelvis stöd från familj och vänner samt arbetsgivare. Genom att känna närhet och omtanke från omgivningen upplevs återgången till arbetet lättare. Något som även är betydande är individens eget ansvar i sjukskrivningsprocessen. Tron på sig själv samt att ha en god självinsikt är något som informanterna anser underlätta vid återgången till arbetet. Upplevelsen kring samtalsstöd är däremot något som deltagarna har fått olika erfarenheter av då personer med fysisk orsak till sjukskrivning har fått mindre stöd i form av det.

The aim of this study is to investigate if and how teachers’ and students’ communication in a classroom can lead to learning mathematics. It also aims to identify how students can reason about mathematics in various classroom situations. The study was conducted by using participant observation and interviews with three teachers and their classes in year 1 at a school in northern Sweden. The results show that oral communication of mathematics has equal room as written mathematics. Students work in the book, but the teacher and student also communicate to solve math problems in the book. Communication between students and teachers and between students takes place in the teaching. Communication is used as a tool for learning and development in mathematics. Students and teachers communicate mathematics in the classroom to learn and to understand each other. Learning processes take place in every lesson and pupils practice their communication skills in Year 1. Pupils understanding of mathematics are positive. Students in grade 1 think that math is fun and exciting. They understand teacher’s instructions, explanations and lessons. And the teachers believe that communication is an important tool in mathematics teaching.

Studien undersöker vad fyra studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet anser karriärportföljen tillför gällande kompetensutveckling, lärande och självinsikt. Syftet med studien är att undersöka erfarenheter av att använda karriärportföljen som verktyg och hur studenterna anser att de kompetensutvecklats. Arbetet belyser hur studenterna resonerar kring karriärportföljen. Starka sidor är det överblickande perspektivet av studierna och hur det påverkar kompetensutveckling, lärandeprocessen och självinsikten. Det belyser även påverkansfaktorer som medför att studenterna inte använder karriärportföljen under alla kurser. Resultatet av undersökningen visar dels att studenterna saknar formell återkoppling och att de anser att det blir betungande att arbeta extra med karriärportföljen utöver kursens vanliga arbeten. Dessutom visar resultaten behov av att revidera syftet samt strukturen och ramarna för karriärportföljen. På så vis skapas en tydlig målbild som motiverar studenterna att använda portfolion.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Idag lever 65 % av världens befolkning i länder där övervikt och fetma dödar fler människor än vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefär varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar även att ungefär vart femte barn är överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi läsa i tidningar och se på tv hur människor kan göra för att gå ner i vikt, även hälsokampanjer och diverse hälsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillräckligt för att hjälpa människor till en lyckad och långvarig livsstilsförändring. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för människors erfarenheter av viktnedgång samt undersöka vilka påverkansfaktorer som är viktiga vid en livsstilsförändring. I bakgrunden presenteras litteratur och tidigare forskning om olika påverkansfaktorer som kan vara viktiga vid en livsstilsförändring. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjumetod, vilket betyder att vi har intervjuat fem individer i åldern 23-50 år. Dessa individer har gått ner mellan 10-53 kilo och gjort en livsstilsförändring på egen hand utan några medicinska ingrepp eller med hjälp av till exempel viktgrupper. Metoden valdes för att på bästa sätt nå en ökad förståelse för människors erfarenheter vid en livsstilsförändring med viktnedgång som följd. I resultatet har vi utifrån intervjupersonernas berättelser kommit fram till olika teman. Dessa teman speglar bland annat erfarenheter gällande en förändrad syn på livet, det sociala stödets betydelse, motivation och individernas egen drivkraft och tro på sig själv, något som har visat sig vara viktiga faktorer för våra intervjupersoners lyckade livsstilsförändring.

<p>Abstract</p><p>This study is based on qualitative interviews with five-year-old children from a nursery school and two teachers with great experience. The purpose with the interviews is to find out what knowledge these children have about the Right of Common and what the teachers think they need to find this knowledge.</p><p>The children didn't know what the word Right of Common stands for but when they got more concrete alternatives they had good experiences. The two teachers had different opinions about what is the most important concerning the stays in the nature. Exercise meant a lot for one teacher. To have fun and to use all your senses were more important for the other one. To give the wooded strolls new permanent experiences it is recommended to use your imagination.</p><p>Key words: The Right of Common, science, process of learning</p>

Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade. Ett än mer konkret resultat är benämnt Trevägsmetoden vilken har sin grund i elevernas önskan om att bli delaktiga genom en aktiv dialog med närvarande lärare och är exempel på hur pedagoger metodiskt kan agera vid individanpassade lärandesituationer.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Abstract This study is based on qualitative interviews with five-year-old children from a nursery school and two teachers with great experience. The purpose with the interviews is to find out what knowledge these children have about the Right of Common and what the teachers think they need to find this knowledge. The children didn't know what the word Right of Common stands for but when they got more concrete alternatives they had good experiences. The two teachers had different opinions about what is the most important concerning the stays in the nature. Exercise meant a lot for one teacher. To have fun and to use all your senses were more important for the other one. To give the wooded strolls new permanent experiences it is recommended to use your imagination. Key words: The Right of Common, science, process of learning

Enligt Skolverket (2011) är det skolans uppdrag att utveckla elevers kreativitet. Ändå saknas konkreta förslag på hur detta ska implementeras. I samband med arbetet med en masteruppsats 2016 undersökte författaren av denna studie elevers kreativitet på mellan- och högstadiet vid en skola i Uppsala (Lundqvist, 2016). Resultatet visade att kreativiteten hos eleverna var högre i högstadiet. Detta väckte frågan om den svenska skolans undervisning i de tidiga skolåren ger en god grund för att elever i högre stadier ska utveckla sin kreativitet? Därför kommer denna studie att undersöka hur lärare arbetar med kreativitet i sin undervisning på mellanstadiet. Syftet med studien är att bidra med kunskap i hur mellanstadielärare i sin undervisning kan utveckla elevers kreativitet. Metoden för informationsinsamlingen har varit kvalitativ med semistrukturerade intervjuer av sju mellanstadielärare från två olika skolor i Uppsala. Resultatet av denna studie påvisar att framgång i undervisning som främjar kreativitet står i relation till den vikt som informanterna själva lägger vid kreativitet, och den mån i vilken de själva arbetar för att skapa en kreativ miljö och söker hitta kreativa vägar till målen. De utmaningar som informanterna identifierar i processen är klassrummets ordning, elevernas förkunskaper och motivation, bristen på tid, svårighet att försöka balansera målen, och i sina egna personliga förutsättningar. De lösningar som de identifierar återfinns i planering och förberedelser, lärarens egen erfarenhet, kontinuerliga utvärderingar, kollegialt och ämnesövergripande samarbete, en reviderad läroplan och en skolledning som värdesätter kreativitet. Vidare forskning behövs inom det svenska skolsystemet nationellt angående dess effekt på kreativitet och vad som ligger till grund för den relativt höga kreativiteten i Sverige. Det vore vidare intressant att i en forskningsstudie undersöka och jämföra det svenska och amerikanska skolsystemet vad gäller kreativitet. Forskning skulle även behövas för att utarbeta de områden och attributer som ligger till grund för eller är en del av begreppet kreativitet.