<p>Bilaga: 1 CD</p>

I detta arbete gjorde jag studier om klassisk orkestrering och klangfärg för att bättre kunna skriva för orkester. Jag analyserade flera tonsättares orkestrering och komponerade tre stycken där jag imiterade deras orkestrering. Sist skrev jag ett eget verk kallat Dance of the Mischievous där jag använde mig av orkestreringstekniker jag lärt mig genom mina analyser och imitationer. Detta arbete har givit mig nya idéer om vad som är idiomatiskt för en orkester och ett nytt sätt att förstå klang i relation till instrumentation.

No description available.

För en del konserthus är bristen på ung publik ett problem. Denna problematik vill jag ta itu med genom att locka ungdomar till konserthusen med en musik som de flesta ungdomar idag har en relation till, modern populärmusik. Med avstamp från Zara Larssons konsert tillsammans med Sveriges Radios Symfoniorkester utforskar jag symfoniorkesterns roll i modern populärmusik. Detta genom att först analysera Hans Eks och Per Ekdahls arrangemang från ovannämnda konsert. Därefter, med hjälp av mina egna analyser, intervju med arrangören Hans Hjortek samt orkestreringslitteratur, skriver jag egna populärmusikaliska arrangemang för sångsolist, kompgrupp och orkester. Under detta arbete har jag inte bara utvecklat hantverksmässiga kunskaper kring arrangering och orkestrering för populärmusik, utan jag upplever mig också ha fått en djupare förståelse av instrumentation i allmänhet. Förståelse för hur en kan nyttja instrumentgruppernas olika styrkor och förhoppningsvis undvika dess svagheter. Denna studie har gett mig en stabilare grund att stå på när jag senare ska ut i ett arbetsliv och förhoppningsvis genomföra liknande projekt.

In this project, Anton Forsberg has arranged and performed music (mainly from the jazz idiom) for a growing ensemble, focusing on the guitar’s role and function in different musical settings and contexts. Arranging and orchestrating the guitar in different ways to explore different ways of featuring it has been a central part of the project. The process of choosing musicians, planning repertoire, arranging, rehearsing as well as a description of the final result of every individual composition finally chosen for the final musical recital is described. The result of the project is described both in terms of arranging and in terms of Anton’s work as guitarist and musical director in the different musical contexts through explanations of different choices of guitars, orchestration, strategies for rehearsal-leading and different difficulties experienced along the course of the project. In the end, Anton concludes that the arranging became the main focus point during the project, rather than the guitar and its different possibilities of sound. He also describes what the realization of the project has taught him within the different parts of it, as well as his thoughts on what to do differently when encountering similar projects in his future music career.

I det här projektet undersöks vad resultatet blir när melodier ur egenskriven populärmusik orkestreras och arrangeras för symfoniorkester i den klassiska formen av rondo, i detta fall efter en äldre form av rondo bestående av fyra återkommande teman samt tre episoder eller avvikelser från temat. Denna typ av rondo var populär under barocken och romantiken. Målet var att ta reda på om jag med begränsade förkunskaper inom den klassiska konstmusiken kan skapa ett stycke musik som påminner om ett utdrag ur en symfoni från 1800-talets romantik men där sagda stycke baseras på bandet Kainoabels melodier. För att uppnå detta har jag valt att skriva efter en form och för ett instrumentarium som ofta representeras inom den klassiska konstmusiken samt att jag efter bästa förmåga tar inspiration från delar ur en symfoni skriven av Johannes Brahms år 1883. Även andra stycken, som har valts ut i samråd med handledare, har agerat inspirationskälla under projekttiden. Resultatet visar på att det nyskrivna stycket klingar mer nutida än önskat på grund av melodiernas ofta joniska karaktär. Stycket fick i min mening andra stildrag än vad som önskades i målsättningen men som ändå innehar andra kvaliteter som kan beskrivas som mer filmiska och stundtals juvenila. / This project investigate what the outcome is when melodies from self-produced popular music are orchestrated and arranged for symphony orchestra in a form of rondo. In this case, after an older form of rondo consisting of four recurring themes as well as three episodes or deviations from said theme. This kind of rondo was made popular during the baroque and romantic epoch. The goal is to find out if, with limited previous knowledge in the field of classical art music, I can create a piece of music that reminds of an excerpt from a symphony from the 19th century romanticism where the said piece is based on melodies of the band Kainoabel. In order to achieve this, I have chosen to write after a form and an instrumentarium that is often represented in classical art music and that I take inspiration from parts of a symphony written by Johannes Brahms in 1883. Other pieces of music, selected in consultation with a supervisor, have acted as inspirational sources during the project. The result show that the newly written piece sounds more contemporary than desired due to the often ionic character of the tunes. In my opinion, the piece got a different character than desired but still possesses other qualities that can be described as more cinematic and sometimes juvenile.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa mig i hur Ravel har orkestrerat sitt verk Bolero och tillämpa hans orkestreringstekniker i egna kompositioner och orkestreringar. Orkestreringen i Bolero har alltid tilltalat mig och orkestrering som hantverk är en viktig kunskap för en kompositör att bemästra. För att bli bättre inom hantverket orkestrering och bygga ut min verktygslåda med orkestreringstekniker valdes just detta verk av Ravel. För att uppnå syftet har orkestreringen i Bolero analyserats, varje repetitionssiffra för sig och delats upp i tre olika musikaliska beståndsdelar, melodi, rytm och den harmoniska bakgrunden. För att undersöka om det var möjligt att tillämpa Ravels orkestreringstekniker av Bolero i mina egna kompositioner och orkestreringar så arrangerade jag två pianosatser som jag tidigare komponerat. Arrangemanget är i stil med Bolero och använder sig av samma instrumentering, orkestrering och tekniker som Ravel gör i sitt verk Bolero. Studien resulterade i fem orkestreringstekniker, större kunskap inom hantverket orkestrering och ett arrangemang för orkester av två egen skrivna pianosatser.

Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar.   Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig.

Den här uppsatsen handlar om hur musik kan påverka upplevelsen av rörlig bild, samt processen kring att skriva musik till. En scen ur filmen Jurassic Park från 1993, har använts för att skriva ny filmmusik till, med syftet att undersöka om den nyskrivna musiken kunde framkalla andra känslor än vad originalmusiken gjort. Efter förberedelser, instudering och komponerande uppkom ett nyskrivet orkesterstycke kallat The Dinosaur, som spelades in med både digitala ljud och riktiga stråkinstrument. Det genomfördes sedan en undersökning där testpersoner fick titta på både klippet med originalmusiken och klippet med den nya musiken, samt beskriva sina känslor i detta genom att svara på en enkät. Enkätundersökningen visade att testpersonerna verkade uppleva mer olika känslor när de såg klippet med den nyskrivna musiken, än när de såg klippet med originalmusiken då de svarade mer likartat. Detta arbete har resulterat i att författaren fått en fördjupad förståelse rörande komponerande av filmmusik, samt sett att filmmusik kan påverka en publiks känslor. / This thesis focuses on how music can affect the experience you get from motion picture, and the process of writing music to it. A scene from the movie Jurassic Park from 1993, was used to write new movie music to, with the purpose of investigating whether the new music could induce other feelings than the original music. After preparations, studying and composing the new written orchestra piece The Dinosaur emerged, which was recorded with both digital sounds and real string instruments. A survey was made where test persons got to see both scenes with the two different music components and describe their feelings by answering a questionnaire. Questionnaire showed that the test persons felt more different feelings to the scene with the new music, and showed more the same emotions when the scene with the original music was shown. This work has resulted in the author gaining a deeper understanding of the composing of film music, as well as how movie music can affect an audience’s feelings.

Hur kan man undervisa med det digitala verktyget Excel inom matematiken på ett effektivt sätt? Forskningens teorier visar att för att lyckas måste undervisningen planeras och genomföras med ett tydligt syfte om hur det digitala verktyget ska användas för att skapa lärande. Det som krävs är att läraren har kunskaper inom samtliga av de tre delarna ämnesinnehåll, det digitala verktyget och pedagogisk förmåga samt hur de ska integreras. Utifrån forskningens teorier har jag planerat och genomfört två lektioner inom statistik för årskurs sju, för att undersöka hur elever upplever undervisning och lärande med digitala verktyg. Metoden som har valt för att påvisa om digitala verktyget påverkar elevers upplevelse av undervisningen är experiment. Halva klassen har arbetat med det digitala verktyget Excel och den andra halvan med papper och penna. För att undersöka skillnaderna mellan grupperna har jag genomfört en enkätundersökning och intervjuat den delen av klassen som arbetade med Excel och hela klassen har gjort en avslutningsuppgift. Eleverna upplever att undervisningen med digitala verktyg är motiverande med hög delaktighet och att de får mycket skolarbete gjort. Studien visar inte att elevernas upplevda lärande påverkades av undervisning med digitala verktyg. / <p>Matematik</p>