Instrumenteringens klangfärg inom rörliga bilder erhåller en viktig funktionalitet då musikaliskt berättande oftast vilja återskapa känslor som speglar berättelsen främst. Det är därför som kandidatuppsatsen avser gå in närmare på området och detta för att bidra med mer kunskap. Gällande urvalet har denna gjorts på filmmusik komponerad av James Horner där en selektion varit på sammanlagt sex filmer med totalt tre regissörer. För att kunna utföra undersökningen därav besvara frågeställningarna har metoden varit innehållsanalys där resultat visar på likheter inom den instrumentation som används. Förutom detta finnas undantag, men att instrumenteringen då möjligtvis vara där för ett hastigt beslut. Bortsett från vad som benämnts behandlar uppsatsens teori samt tidigare forskning musikvetenskap, men även kompositionslära samt musikpsykologi.

När visuell media, såsom film, TV, reklam och liknande produceras så är det många olika konstformer som måste samarbeta för att uppnå det gemensamma resultatet. Det är bland annat författare, konstnärer, designers, dekoratörer, skräddare, fotografer, klippare och ljudläggare. En del i processen för att berätta historien är också att musik ska komponeras. Därför är syftet med detta arbete att utifrån ett subjektivt perspektiv beskriva och diskutera kompositörens uppgift i samband med en större tv-produktion. Kompositörens uppgift är att hjälpa historien att ta reda på rätt känslor och förstärka dem. Om man tittar på en filmsekvens kan musiken vara den avgörande faktorn om betraktaren skrattar eller gråter - beroende på hur man väljer att musiklägga den. Tillsammans med regissör och producent är det viktigt att gå genom serien scen för scen så att alla jobbar med att förvalta samma känslor. Det konstnärliga materialet i detta arbete är originalmusiken till SVT:s Julkalender 2017 Jakten på tidskristallen som jag komponerade och i texten beskrivs arbetsprocessen från första idé till att arbetet var avslutat och utvärderat.

Denna empiriska studie redogör för matematiklärares erfarenheter av att integrera programmering i matematikundervisningen. Studien bygger på litteraturstudien ”Programmera mera i gymnasiets matematikkurser – En litteraturstudie om programmeringens möjligheter och svårigheter samt gynnsamma undervisningsmetoder”. Studiens syfte är att undersöka hur matematiklärare arbetar med programmering i sin matematikundervisning. Studien baseras på två gruppintervjuer med fem verksamma matematiklärare. Resultatet visar att lärarna integrerar programmering i sin undervisning med hjälp av undervisningsmetoderna link-screen-board, explain-the-screen och verifiering av lösningar och att denna undervisning kan vara gynnsam för elevernas kommunikation-, relevans- och problemlösningsförmåga. Vidare används olika programspråk för detta, där de vanligaste är kalkylblad och Python. Programmering anses kunna användas i de flesta av matematikens olika område, däremot råder det oklarheter om syftet med integreringen av programmering i matematikundervisningen. / This empirical study describes mathematics teacher’s experiences of integrating programming in the mathematical classroom. This study is based on the study “Programming as a Part of Upper Secondary School Mathematics Courses –A Literature Review of Opportunities, Difficulties and Beneficial Teaching Methods”. The aim of the study is to investigate how teachers of Mathematics teach programming as part of their mathematics classes. The study is based on group interviews with five active mathematics teachers. The result shows that the teachers use three different teaching methods to integrate programming in their teaching practice: link-screen-board, explain-the-screen, and verification of solutions. The integration of programming can benefit the students’ communication-, relevance- and problem-solving skills. Moreover, many different programming languages are used, the main ones being calculation sheets, e.g., Excel, and Python. Programming is seen to be beneficial in most mathematical areas, however, the aim of integrating programming in mathematical teaching is considered uncertain.

Detta arbete utvärderar nyttan av att konstruera ett kluster med ett företags eller en organisations befintliga datorer. Klustret baserat på vanliga persondatorer kan blisom ett alternativ att driftsätta applikationer och tjänster. Alternativet är i stället föratt införskaffa serverar och högprestandadatorer. Detta kan bidra till att minska kostnader och återanvända resurser som redan finns. Arbetet mäter klustrets prestanda och effektivitet, därefter jämför resultatet med andra datorer och system. Arbetet utförs hos Syntronic och Högskolan i Gävle, där arbetet använder sig av de resurser som både parterna har och arbetet konstruerar varsitt kluster att mäta med.Resultatet visar att ett kluster byggd av datorer från Syntronic och högskolan presterar jämförbart med konsumentklassade processorer som kan hittas i nya datorer. Resultatet visar dock att bägge klustren har varken någon ekonomisk eller ekologisk fördel jämfört med nya datorer. Det är mer gynnsamt att sälja av Syntronics och Högskolans datorer i andrahandsmarknaden, för att sedan införskaffa nya datorer. / This thesis evaluates a cluster according to energy efficiency and performance. A cluster made of computers that a company, or an organization already owns, without purchasing any computers. The cluster based on older commodity computersacts as an alternative for operating and running software instead of buying server or high-end hardware. Reason for creating a cluster out of existing computers is mainly for reducing expenses and reuse hardware that otherwise considers as waste. This thesis measures the clusters performance and efficiency, then compares the results with other hardware and systems. This thesis uses computers from Syntronic and University of Gävle. This thesis creates a cluster each, one at Syntronic, one at University of Gävle and then measures them. The result shows that a cluster made of Syntronics computer performs equally amongst systems with a consumer grade processor. This thesis also shows that both clusters are not a viable option from an economic and environmental perspective. It is more beneficial to sell those computersfrom Syntronic and the University, for then to purchase new hardware.

My study aims at pointing out how teachers´ for granted-taken assumptions on mathematics education with technology impacts their mathematics teaching. The study has a classroom perspective as a point of departure and the empiric material consists of 36 grade four teachers´ focus group discussions on technology in mathematics teaching. Gee´s (2005) theoretical framework on discourse analysis has been used focusing on so called Discourse models as a tool for investigation. Discourse models can, according to Gee (2005) be described as prototype simulations e.g taken for granted assumptions shared amongst a number of people. My interest is on functional aspects of technology in mathematics education and thus I have used the concepts of instrumental genesis and instrumental orchestration (Trouche, 2004) since these concepts highlights the relation between the student´s mathematics learning, the technology used and the teaching. Within the triad these factors form I have studied how teachers´ for grated taken assumptions both constrain and enable mathematics teaching with technology. The results point at teachers taking for granted that when students use technology individually or in pairs the purpose is drilling mathematics skills. The teachers also assume that the use of technology makes mathematics learning more fun. These assumptions differ from the intentions in the Swedish national mathematics curriculum, which points out scaffolding aspects of technology in mathematics learning such as enabling mathematical explorations using digital dynamic representations. In the empirical material there is one example of teachers´ assumptions on technology in mathematics education which coincides with the intentions of the Swedish national curriculum thus being an example of how technology can be used in exploring mathematics. When technology is used in whole class teaching it is argued by the teachers that it helps “opening up” class discussions. More on, the results show that the teachers take for granted (particularly when technology is used individually or in pairs) that the instrumental genesis occurs without their orchestration, which means that responsibility for students´ instrumental genesis is put either on the student or on the tool. This means that students´ instrumental genesis towards the object of learning is assessed in regards to the student or to the tool. The issue of teacher orchestrations becomes a non-issue. The results of the study also suggests that the teacher´s autonomy in relation to the tool affects the instrumental orchestration.

I den här studien åskådliggörs tre skilda perspektiv på hur undervisning kan planeras ochorganiseras i relation till matematikinnehåll, struktur och yttre resurser. Tidigare forskningbelyser hur lärarens arbete kring planering i stor utsträckning kan vara avgörande förelevernas lärande i matematik. Vidare belyser studien vikten av reflektioner och planering föratt medvetet uppmärksamma eleverna på de kritiska momentana inom matematiken.Skolinspektionens (2020) rapport benämner hur allt färre lärare reflekterar kring sin egenundervisning i syfte att utveckla lärandet. Resultaten pekar på ett liknande fenomen närdeltagarna talar om reflektionens roll för undervisningen. Vidare synliggör studienläromedlets roll för både planeringsarbetet, genomförandet av undervisningen samtreflektionen.

Computer networks are continuously evolving and growing in size and complexity. New technologies are being introduced which further increases the complexity. Net- work Service Orchestration is all about pushing configuration out into the network devices automatically without human intervention. There can be issues that causes the orchestration to fail. In many cases manual operations must be done to recover from the error which is very contradicting since the goal of orchestration is that it should be fully automated. There is some indication that the errors that are being solved manually could be de- tected and handled by a feedback mechanism. This thesis work aimed to build on current insight and if possible, verify that the feedback mechanism is a viable method. After consideration on different ways to solve the research question, the choice fell on creating a test environment where the approach was tested. The test environment was used to investigate if a network orchestration system could be integrated with a feedback mechanism. The result of this project presents a way to automatically de- tect a network failure and send feedback to a Network Service Orchestrator. The or- chestrator is then able to identify and correct the error. / Datornätverk utvecklas kontinuerligt och växer i storlek och komplexitet. Nyteknik införs som ytterligare ökar komplexiteten. Nätverksservice orkestrering handlar om att skicka ut konfiguration automatiskt till enheter i nätverket utan mänsklig in- blandning. Det kan finnas problem som gör att orkestreringen misslyckas. I många fall måste manuella åtgärder utföras för att lösa problemet, vilket är mycket motsä- gelsefullt, eftersom målet med orkestrering är att det ska vara fullt automatiserat. Det finns indikationer på att fel kan detekteras och hanteras av en återkopplings- mekanismen. Detta examensarbete syftar till att bygga på aktuell insikt, och om möj- ligt, verifiera att återkopplingsmekanismen är en möjlig metod. Efter överväganden på vilka olika sätt som projektmålet kunde uppnås föll valet på att skapa en testmiljö där ansatsen kunde testas. Testmiljön användes för att utreda om ett nätverksorkestreringssystem kan integreras med en återkopplings mekanism. Resultat av projektet presenterar ett sätt att automatiskt upptäcka ett nätverksfel och skicka återkoppling till ett nätverksorkestreringssystem. Nätverksorkestreraren kan sedan detektera och åtgärda felet.

Abstract Det finns en hel del forskning kring digitaliseringen av skolan. Olika aspekter som undersökts är kopplade till hur digitaliseringen kan användas för att öka kunskapsutvecklingen hos eleverna. Det finns väldigt lite forskning kring vilka krav införandet av digitala läromedel i matematikundervisningen ställer på lärarna. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka eventuella förändringar lärare upplever i undervisningen vid implementeringen av digitala läromedel som komplement till den tryckta matematikboken i undervisningen. Fokus ligger således på att undersöka upplevda förändrade arbetssätt i förhållande till implementeringen i matematikundervisningen ur ett lärarperspektiv.   Det undersöktes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex legitimerade lärare varav en utgjorde pilotintervju. Det insamlade datamaterialet som spelats in har sedan transkriberas samt analyserats utefter en fenomenografisk analysmetod. Det presenterade resultatet analyseras i förhållande till den sociokulturella teorin, TPCK samt begreppet orkestrering.   I resultatet framgår det att samtliga lärare i undersökningen har upplevt förändringar i såväl förarbete, undervisning samt efterarbete vid implementeringen av de digitala läromedlen. De upplevda förändringarna som presenteras i resultatet har upplevts av de olika lärarna, gett varierande negativa samt positiva effekter i arbetet. De upplevda effekterna som framgår i undersökningen är förändringar i lärarrollen, ett ökat krav på lärarens kompetens vid tolkningen av elevernas kunskaper, flexibla arbetsförhållanden samt både tidskrävande och tidssparande aspekter.  De slutsatser som dras är att de upplevda förändringarna dels baseras på lärarens undervisningspraktik samt tidigare erfarenheter av blandanat digitalisering samt varieration av undervisningen, dels på vilka sätt de digitala läromedlen används i matematikundervisningen och slutligen hur mottaglig läraren är för förändringar i redan befintlig arbetsroll samt arbetssätt.

The future of networking lies within the development of low-latency and reliable networks. This development poses increased demand on the presence of edge-nodes. For a network operator to provide a low-latency edge-node resource, the physical distance from antenna-to-user needs to be small. This in turn, requires the network operator to have wide coverage of their physical antennas. An alternative solution is for network operators to share their edge-nodes within a so-called Operator Platform (OP) to reduce the cost of expanding their physical presence. In this project Design Science Research (DSR) was used to design an artifact named Master Thesis Orchestrator (MTO), to address the issue of finding and delivering shared edge-node resources between operators. An abstracted model of a realistic scenario was adopted. This model was used in evaluating the performance of the design against a baseline solution. The MTO is a decentralised algorithm using a shared memory cache. The artifact also has a randomised component which is used to control the frequency of shared memory accesses. These design choices were chosen to improve the performance in terms of scalability. A simulation of the artifact and baseline was conducted using a testbed implemented with Kubernetes/minikube. By assessing the performance on different input sizes (number of edge-nodes), the following performance metrics was gathered: success-rate (accuracy), run-time, and amount of data transmitted. The results showed that the MTO produced an average accuracy of 36% (baseline=96.8%) in terms of successful/failed user requests. The performance regarding run-time and transmitted data, varied depending on the outcome of the request. The MTO’s worst-case performance occurs for failed matches, leading to performance akin to that of the baseline’s average performance. The best-case performance of the MTO showed improvements of run-time compared to the baseline solution. The data was validated through an Analysis of variance (ANOVA)-test and the distributions are significantly (α = 5%) different from each other. The designed artifact is however not better than the baseline solution on all analysed metrics. The designed algorithm is volatile in-terms of time-needed and accuracy, but resource efficient. The poor accuracy is a significant factor into the probability that the worst-case performance would occur resulting in a slow and unreliable solution. Nevertheless, in terms of scalability, the designed artifact is showing less severe growth-rate than that of the baseline. / Framtiden för nätverk ligger i utvecklingen av tillförlitliga nätverk med låg latenstid. Denna utveckling ställer ökade krav på förekomsten av så kallade kantnoder. För att en nätoperatör ska kunna tillhandahålla en kantnodsresurs med låg latenstid måste det fysiska avståndet från antenn till användare vara litet. Detta kräver i sin tur att nätoperatören bör ha stor täckning av sina fysiska antenner. Ett alternativ till detta är att nätoperatörer delar sina resurser inom en så kallad Operatörsplatform för att minska kostnaderna för utökning av sin fysiska antennärvaro. I det här projektet användes Design Science Research för att utforma en produkt vid namn Master Thesis Orchestrator (MTO) för att lösa problemet med att hitta och leverera kantnodresurser mellan operatörer. En abstrakt modell av ett realistiskt scenario skapades. Denna modell användes för att utvärdera designens prestanda i förhållande till en baslinjelösning. MTO är en decentraliserad algoritm som använder sig av en delad minnescache. Designen har också en slumpmässig komponent som används för att styra åtkomstsfrekvensen till det delade minnet. Dessa designval gjordes för att förbättra skalbarhetsprestandan. En simulering av algoritmen och baslinjelösningen genomfördes med hjälp av en testbädd som implementerades med Kubernetes/minikube. Genom att testa prestandan på olika ingångsstorlekar (antal kantnoder) samlades följande mätetal in: framgångkvot (noggrannhet), körtid och mängden överförd data. Resultaten visade att MTO gav en genomsnittlig noggrannhet på 36% (baslinje=96,8%) gällande lyckade/felaktiga matchningar. Prestandan när det gäller körtid och överförda data varierade beroende på resultatet av matchningar. MTO:s sämsta prestanda uppstår vid misslyckade matchningar, vilket leder till ett resultat som liknar baslinjelösningens genomsnittliga prestanda. MTO:s bästa prestanda visade förbättringar av körtiden jämfört med baslinjelösningen. Testerna validerades genom ett ANOVA-test och algoritmerna skiljer sig signifikant (α = 5%) från varandra. Den utformade produkten är dock inte bättre än den baslinjelösningen för alla analyserade mätvärden. Den utformade algoritmen är volatil när det gäller tidsåtgång och noggrannhet, men resurseffektiv. Den dåliga noggrannheten är en betydande faktor för sannolikheten att den värsta möjliga prestandan skulle inträffa, vilket leder till en långsam och opålitlig lösning. När det gäller skalbarhet uppvisar den utformade produkten dock en mindre allvarlig tillväxttakt än baslinjelösningen.

Edge computing emerged as an attractive method of distributing computational resources in a network. When compared with cloud computing, edge computing presents a number of key benefits which include improved response times, scalability, privacy, and redundancy. This makes edge computing desirable for use in mobile robotics, in which low response times and redundancy are key issues. This thesis work will cover the design and implementation of a general-purpose edge orchestrator, that can support a wide range of domains due to being built around the concept of modularity. An edge orchestrator is a program that manages an edge network by analyzing the edge network and the requirements of devices within that network, then optimizing how the computational resources are distributed within the devices in the network. Modules have been designed and implemented on top of the orchestrator that allow for optimizations specific to mobile robotics. A proof of concept module was designed to optimize for latency which was compared with an external algorithm that seeks to optimize for latency as well. Both were implemented on the orchestrator and an evaluation was performed to compare both approaches. It was found that the module designed in this thesis is better suited for optimizing for latency. LXD was chosen to be used for software packaging which is a container-based software packaging solution. A software packaging solution is used to package software which would be deployed by the orchestrator. The choice of LXD is analyzed through an evaluation procedure that compares it with Docker, which is another container-based software packaging solution. It was found that LXD produces containers of smaller size but required more time to generate those containers, when compared with Docker. It was also found that LXD container images exhibited better performance than the Docker ones for software which is not I/O heavy. It was decided through this evaluation that LXD was a better choice for the orchestrator. / Edge computing är en attraktiv metod för distribution av beräkningsresurser i ett nätverk. Jämfört med molnberäkningar har edge computing ett antal viktiga fördelar som inkluderar förbättrade svarstider, skalbarhet, integritet och redundans. Detta gör edge computing önskvärt för användning i mobil robotik, där låga svarstider och redundans är viktiga frågor. Detta examensarbete täcker min design och implementering av en generell edge-orkestrerare, som kan stödja ett brett spektrum av domäner eftersom den är byggd på ett modulärt sätt. En edge-orkestrerare är ett program som hanterar ett edge-nätverk genom att analysera edge-nätverket och kraven på enheter inom det nätverket, för att sedan optimera hur beräkningsresurserna fördelas över enheterna i nätverket. Jag har utformat och implementerat moduler ovanpå orkestratorn som möjliggör optimeringar specifika för mobil robotik. Jag designade också en koncepttest-modul för att optimera för latens, vilken jag jämförde med en extern algoritm som även den försöker optimera för latens. Jag implementerade båda på orkestratorn och utförde en utvärdering för att jämföra båda metoderna. Resultaten visar att modulen utformad i detta examensarbete är bättre lämpad för att optimera för latens. För mjukvarupaketering valde jag att använda LXD, vilket är en containerbaserad mjukvarupaketeringslösning. Dess syfte är att paketera programvara som ska distribueras av orkestratorn. Jag analyserade valet av LXD genom ett utvärderingsförfarande som jämför det med Docker, som är en annan containerbaserad mjukvarupaketeringslösning. Jag fann att LXD producerar mindre containrar, men krävde mer tid för att generera dessa containrar jämfört med Docker. Jag fann också att LXD-containerbilder visade bättre prestanda än Docker-bilderna för programvara som inte är I/O-intensiv. Jag fann genom denna utvärdering att LXD var ett bättre val för orkestratorn.