När visuell media, såsom film, TV, reklam och liknande produceras så är det många olika konstformer som måste samarbeta för att uppnå det gemensamma resultatet. Det är bland annat författare, konstnärer, designers, dekoratörer, skräddare, fotografer, klippare och ljudläggare. En del i processen för att berätta historien är också att musik ska komponeras. Därför är syftet med detta arbete att utifrån ett subjektivt perspektiv beskriva och diskutera kompositörens uppgift i samband med en större tv-produktion. Kompositörens uppgift är att hjälpa historien att ta reda på rätt känslor och förstärka dem. Om man tittar på en filmsekvens kan musiken vara den avgörande faktorn om betraktaren skrattar eller gråter - beroende på hur man väljer att musiklägga den. Tillsammans med regissör och producent är det viktigt att gå genom serien scen för scen så att alla jobbar med att förvalta samma känslor. Det konstnärliga materialet i detta arbete är originalmusiken till SVT:s Julkalender 2017 Jakten på tidskristallen som jag komponerade och i texten beskrivs arbetsprocessen från första idé till att arbetet var avslutat och utvärderat.

Inom området för barn och ungdomsvetenskap och mer specifikt barnkulturstudier finns ett område som sällan undersöks, syskonrelationer. Detta trots de kunskaper man har om vilken betydande roll syskon har på barn och deras utveckling. Av de tidigare undersökningar som gjort har fokus legat på syskonrelationerna i psykologisk och sociologisk bemärkelse och inom själva kulturstudierna har man snarare fokuserat på syskonsamarbeten eller systerskapet i feministisk mening. Denna undersökning kombinerar kulturstudier och sociologiska studier med barn och ungdomsvetenskap för att undersöka framställningen av syskon i de svenska julkalendrarna, vilket är bland de mest tittade barnserierna i Sverige. Undersökningen hade till syfte att analysera hur barns syskonrelationer framställts i de svenska julkalendrarna genom tiden och knyta ihop de likheter och olikheter som framkommit. Detta genom att använda Foucaults diskursanalys som huvudsaklig metod. Undersökningen resulterade i olika mönster där det skett både likheter och olikheter i framställningen. Syskonen framställdes genom en viss överdrift där relationerna antingen präglades enbart av konflikter och oenighet, eller tvärtom en överdrift av kärlek och överenskommelse där syskonen aldrig hade konflikter och konstant hade ett gott samarbete.

I denna uppsats tittar jag närmare på webb-tv och hur användningen av detta medium har utvecklats under de senaste åren. Jag har valt att studera SVT Play eftersom de är störst och att SVT var först av de stora tv-kanalerna i Sverige med en play-tjänst. Med hjälp av Jay David Bolters och Richard Grusins teser kring remediering, Marshall McLuhans filosofiska grunder kring medier, kopplar jag ihop dagens användning av webben som ett tv-medium tillsammans med Pelle Snickars teorier som ger en nutida svensk kontext. Huvuddelen av uppsatsen består av en analys av webb-tv-statistik från 2011 fram till och med första kvartalet 2016. Majoriteten av statistiken kommer från MMS som ansvarar för tv- och webb-tv-mätningar i Sverige. Uppsatsens statistikgenomgång görs utifrån ett helårsperspektiv, månadsperspektiv och ett programspecifikt perspektiv. Programmet jag valt är På spåret och hur webb-tv- publiken till detta program förändrats sedan 2011. Här gör jag även en jämförelse med linjär-tv-tittandet för att se om respektive medium påverkar det andra. På spåret har under de senaste fem säsongerna haft en stabil tv-publik via linjär-tv, med ett tittarsnitt på omkring 2,5 miljoner per avsnitt. Webb-tv-tittandet har däremot ökat kraftigt från och med 2013, vilket samtidigt visar att det är ett medium som kommer att fortsätta växa under de närmsta åren.