Den grundutbildade sjuksköterskan kommer att stöta på barn i sitt yrke både som patienter och anhöriga. Nästan varje dag insjuknar ett barn i cancer i Sverige. Dessa barn har ofta syskon som blir anhöriga. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår de anhörigas situation och mående, det ligger därför i sjuksköterskans intresse att uppmärksamma syskon och deras välbefinnande. Det cancersjuka barnet hamnar i fokus, vilket gör att det friska barnets behov riskerar att bli otillfredsställda. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa upplevelsen av att vara syskon till ett barn med cancer. Detta för att sjuksköterskan ska kunna bemöta syskonen och tillgodose deras behov. Metoden som används i uppsatsen är en litteraturöversikt för att kunna skapa en överblick av tillgänglig forskning inom området. Totalt användes tio artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod som granskades, analyserades och slutligen sammanställdes till ett nytt resultat. Resultatet består av fyra kategorier och tio underkategorier. De fyra kategorierna som identifierades är: emotionell belastning, ensamhetens olika uttryck, den nya vardagen samt syskons behov under sjukdomsförloppet. I diskussionen resoneras de olika sätt som sjuksköterskan kan stötta och bemöta de friska syskonen på. Sjuksköterskan kan agera stödperson genom att bygga en tillitsfull relation för att minska lidandet i dess olika former.

Bakgrund: Det är viktigt att känna sig delaktig i en familj och alla individer i familjen påverkar varandra, både positivt och negativt. Syskon betyder ofta mycket för varandra även om relationen inte alltid är positiv. När ett barn blir sjukt påverkas hela familjen. Det sjuka barnet får mer fokus och syskonet kan känna sig åsidosatt. Som teoretisk referensram till arbetet användes systemteori med fokus på familjecentrerad omvårdnad. Enligt teorin ses familjen som en helhet där alla delar, föräldrar, barnen och syskon, är beroende av varandra för att fungera på bästa sätt. Enligt familjecentrerad omvårdnad ska alla i familjen få komma till tals och bli uppmärksammade. Vården behöver uppmärksamma behoven hos hela familjen för att kunna ge bästa omvårdnad för alla inblandade. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på vilka upplevelser och behov av stöd som syskon till sjuka barn har samt undersöka vad vården kan göra för syskonet. Metod: Metoden var litteraturstudie baserad på kvalitativa originalartiklar. Resultat: Föräldrar och syskon har ibland olika perspektiv och olika uppfattning om hur sjukdomen påverkar familjen. Syskon känner sig ofta åsidosatta. Syskon vill ha information och vill vara delaktiga i vården. Att ge information om sjukdomen ger trygghet till syskonet. Information, stödsamtal och gruppträffar har visat positivt resultat för syskon genom förbättrad empati, större förståelse för sjukdomen samt att de kan hantera och uttrycka sina känslor bättre. Familjestödjare har sett positiva resultat av att syskonet fått uppmärksamhet och höras. Slutsats: Syskon behöver involveras mer i vården av det sjuka barnet och de vill bli informerade. Det behövs en vårdplan tidigt i vårdförloppet för hela familjen. Vårdpersonal skall bekräfta syskonets tankar och visa att de lyssnar. Det behövs fler studier som väger in syskonets egna upplevelser och känslor. / Background: It is important to be a part of a family and all individuals in the family are affected of each other, both positively and negatively. Siblings often mean a lot to each other, even if the relationship isn´t always positive. When a child becomes ill, the entire family is affected. The ill child gets more focus and the sibling may feel overlooked. As a theoretical reference framework for the study, a system-theoretical model was used focusing on family-centered care. According to this theory, the family is seen as a whole where all parts are dependent on each other to have the family to work at its best. According to family-centered care, everyone in the family should be heard and get attention. Healthcare professionals should be able to detect the needs of the whole family to provide the best care for all involved. Aim: The aim of this study was to examine what experiences and needs siblings have when there is a sick child in the family and to examine what healthcare professionals can provide for the sibling. Method: The method was a literature study based on qualitative original articles. Results: Parents and siblings sometimes have different perspectives and different views of how the disease affects the family. Siblings often feel excluded. Siblings want to be informed and wants to be involved in the nursing. Providing information about the disease leads to a feeling of safety for the sibling. Information, support talks and group sessions have shown positive results for siblings by improved empathy, greater understanding of the disease, and better expressing of their feelings. Family support workers have seen positive results of the sibling after given more support and meetings. Conclusion: Siblings need to be more involved in the care of the sick child and they want to have more knowledge about the disease. A care plan is needed early in the process for the whole family. Healthcare professionals should confirm the sibling and show them that they are listening to them. More studies are required where sibling’s own experiences and feelings are heard.

Inom området för barn och ungdomsvetenskap och mer specifikt barnkulturstudier finns ett område som sällan undersöks, syskonrelationer. Detta trots de kunskaper man har om vilken betydande roll syskon har på barn och deras utveckling. Av de tidigare undersökningar som gjort har fokus legat på syskonrelationerna i psykologisk och sociologisk bemärkelse och inom själva kulturstudierna har man snarare fokuserat på syskonsamarbeten eller systerskapet i feministisk mening. Denna undersökning kombinerar kulturstudier och sociologiska studier med barn och ungdomsvetenskap för att undersöka framställningen av syskon i de svenska julkalendrarna, vilket är bland de mest tittade barnserierna i Sverige. Undersökningen hade till syfte att analysera hur barns syskonrelationer framställts i de svenska julkalendrarna genom tiden och knyta ihop de likheter och olikheter som framkommit. Detta genom att använda Foucaults diskursanalys som huvudsaklig metod. Undersökningen resulterade i olika mönster där det skett både likheter och olikheter i framställningen. Syskonen framställdes genom en viss överdrift där relationerna antingen präglades enbart av konflikter och oenighet, eller tvärtom en överdrift av kärlek och överenskommelse där syskonen aldrig hade konflikter och konstant hade ett gott samarbete.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur syskonrelationer framställs i två av Astrid Lindgrens böcker. Än lever Emil i Lönneberga (1967) och Madicken (1967). Vidare är syftet att undersöka hur pojkar respektive flickor skildras i dessa böcker. Med hjälp av en kvalitativ textanalys och en närläsning av böckerna har dessa analyserats utifrån Maria Nikolajevas (1998) redskap för en boks karaktärer. Nikolajevas abstrakta schema för vilka egenskaper som anses vara normativa för flickor respektive pojkar kommer även det att ligga till grund för analysen. Resultatet visar att de analyserade karaktärerna visade upp egenskaper som både är typiskt manliga/pojkiga respektive kvinnliga/flickiga.

Syskonrelationen är den längsta relationen i livet. Därtill utgör syskonrelationen en viktig arena för barns utveckling. Trots detta finns det få studier där syskonrelationen undersöks i relation till barnmisshandel. I följande studie undersöktes skillnader i den självskattade stöd- och konfliktnivån i syskonrelationen, mellan barn som rapporterade svår barnmisshandel och barn i en kontrollgrupp, samt om kön förändrade dessa skillnader. Vidare undersöktes om stöd- och konfliktnivån påverkade den upplevda nivån av psykosomatiska problem hos barn som rapporterade svår barnmisshandel. Studien genomfördes på ett urval av 1 392 pojkar och flickor mellan 15-16 år, med data från projektet Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). Barn som rapporterade svår barnmisshandel upplevde signifikant lägre stödnivå och signifikant högre konfliktnivå i sin syskonrelation, än barnen i kontrollgruppen. Skillnaderna var signifikanta både för pojkar och flickor, men pojkar upplevde ett signifikant lägre stöd i sin syskonrelation än flickor. Nivån av syskonstöd och syskonkonflikt påverkade emellertid inte nivån av psykosomatiska problem hos barn som rapporterade svår barnmisshandel. Effektstorlekarna var små i majoriteten av resultaten, vilket tyder på att syskonrelationer är komplexa fenomen som vid sidan av barnmisshandel och kön, även påverkas av en rad andra faktorer. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och i relation till anknytningsteori, kompensationshypotesen, kongruenshypotesen och könssocialisation. / The relation between siblings is one of the longest throughout the life span. Moreover, the sibling relationship constitutes an important context for children’s development. Nevertheless, in the context of child maltreatment, it remains largely understudied. In this study, we examined the differences in self-reported sibling support and sibling conflict, between children who reported severe child maltreatment and children in a control group, as well as if these differences were affected by gender. Furthermore, we examined whether the level of sibling support and sibling conflict affected the extent of psychosomatic problems experienced by children who reported severe child maltreatment. The study was conducted on a sample of 1 392 boys and girls between the ages of 15-16, using data from the research project Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). Children who reported severe child maltreatment experienced significantly less sibling support and significantly higher sibling conflict than the control group. These differences were significant for both boys and girls, although boys experienced significantly less sibling support than girls. The level of sibling support and sibling conflict, however, did not affect the extent of psychosomatic problems in children who reported severe child maltreatment. Effect sizes were small in the majority of the results, suggesting that sibling relationships is a complex phenomenon that, besides child maltreatment and gender, may be affected by a number of other factors as well. The results are discussed in light of previous research, and in relation to attachment theory, the compensation hypothesis, the congruence hypothesis, and gender socialization.