The aim of this study was to explore attitudes and conceptions concering sexual abuse among high school students. The collection of data was done trough a qualitative interview with a focus group consisting of seven high school students. The results of the study shows that the participants equals sexual abuse with rape which they furthermore define by a range of circumstances. The participants identified so called grey zonez consisting of incidents that they would not call sexual abuse nor "regular" or "good" sex. A repetitive theme trough out the study is that girls are belived to have a bigger responsability than boys regarding rape. The study also shows that the participants have divergent conceptions concerning perpetrators and divergent as well as opposing conceptions concering victims.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några eventuella skillnader vad gäller livsförhållanden mellan två grupper kvinnor inom missbruksvården i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt våld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hälsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med användning av en sammanställning från DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulär. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns någon större skillnad. Efter genomförandet av vår studie kunde vi dra slutsatsen att kvinnor med erfarenhet av sexuella övergrepp före missbruksdebuten hade sämre psykisk hälsa och de hade oftare vårdats för alkohol-, läkemedels- och narkotikaproblem än icke utsatta.

Bakgrund: Övergrepp och andra missförhållanden på vårdboenden där vård-personal är delaktig förekommer internationellt likväl som i Sverige. Detta trots att sjuksköterskan tillsammans med övrig vårdpersonal är anställd för att ge trygghet och en god omvårdnad till de äldre vårdtagarna. Syfte: Att utifrån vårdpersonalens perspektiv belysa missförhållanden och övergrepp mot äldre inom äldrevården där enskild vårdpersonal är delaktig. Metod: En litteraturstudie som behandlade både kvalitativa och kvantitativa studier. Totalt inkluderades tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsbedömdes. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt manuellt. Resultat: Fyra huvudkategorier och fyra underkategorier identifierades. Resultatet visade att vårdpersonalen upplevde att arbetsplatsens organisation och rutiner, en påfrestande arbetsmiljö och utbrändhet hos personalen bidrog till övergrepp mot äldre vårdtagare. Särskilt utsatta vårdtagare identifierades och det framkom att det uppstod konflikter mellan vårdpersonalens arbetsuppgifter och vårdtagarens självbestämmande. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till ovanstående riskfaktorer för att kunna identifiera och förhindra övergrepp och därmed bidra till en trygg och god omvårdnad av äldre vårdtagare. / Background: Elder abuse in nursing homes committed by the care providers exists both internationally as well as in Swedish settings. This happens even though nurses are employed to give security and good care to the elderly. Aim: The aim of this thesis is to consider the issue of squalid conditions and abuse against the elderly from the perspective of the healthcare professional, where the healthcare professional is thought to be perpetrator. Method: The method used is a literature study, including both a quantative and qualitative approach. A total of ten scientific articles were included and assured for their quality. The literature search was conducted by utilising the PubMed and Cinahl databases as well as manual search. Results: The results show that healthcare professionals feel that the workplace’s organisation and routines lead to a demanding work environment, with the development of stress related illnesses among staff contributing to the abuse against elderly patients. It was noted that abuse of elderly patients was particularly prevalent when conflicts emerged between the healthcare professionals’work tasks and the elderly patient’s right to self-determination. As a nurse it is utterly important to be aware of the risk factors highlighted in order to be able to identify and prevent abuse and consequently contribute to a safe and effective care of elderly patients.

Barn som far illa är ett begrepp med många betydelser. Barn kan fara illa såväl psykiskt som fysiskt på flera olika sätt, varav misshandel, försummelse och sexuella övergrepp bara är några. Det har förekommit i alla tider att barn far illa, men i takt med att det har uppmärksammats och ifrågasatts har det tillkommit lagar för att skydda barnen från att behandlas illa. En av dessa är anmälningsplikten i Socialtjänstlagen (14 kap. 1 § SoL), vilken bland annat innebär att alla som arbetar inom förskolan (oavsett befattning) är skyldiga att anmäla varje misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Det här arbetet syftar till att undersöka hur personal i förskolan förhåller sig till sin anmälningsplikt, hur de uppfattar begreppet ”barn som far illa” samt hur de agerar då misstanke väcks om att barn far illa. Genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har en bild vuxit fram av en anmälningsplikt som är självklar och obestridlig i lagtexten, men som i verkligheten inte alltid är okomplicerad. Trots att lagtexten är tydlig med att varje misstanke om att barn far illa ska anmälas, är det inte alltid detta sker. Orsakerna till detta varierar och i intervjuerna framkommer hur förskolepersonal resonerar kring frågan och vilka aspekter de själva anser påverkar beslutet om att göra, eller inte göra, en orosanmälan sedan misstanke väckts om att ett barn far illa.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med rapporten var att undersöka verksamma förskollärares och grundskollärares kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser samt undersöka huruvida det arbetades förebyggande mot sexuella övergrepp på förskolorna och grundskolorna. Syftet var också att undersöka vilken erfarenhet de verksamma pedagogerna hade av misstanke och anmälan till socialtjänsten när det gäller sexuella övergrepp mot barn. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 11 kvinnliga deltagare på tre olika förskolor och två olika grundskolor i Halmstad kommun. Resultatet visade att deltagarna hade relativt goda kunskaper om sexuella övergrepp mot barn och dess konsekvenser. Det förebyggande arbetet kunde med fördel utvecklas vidare. Ingen av pedagogerna hade erfarenhet av misstanke och anmälan. I diskussionen togs bl.a. upp hur framtida forskning vore relevant för att få en uppfattning om verksamma pedagogers kunskaper och benägenhet att anmäla sexualbrott mot barn.</p><p>Nyckelord: anmälan, förebyggande arbete, förskola, grundskola, sexuella övergrepp</p>

No description available.