Syftet var att beskriva innehållet i Lex Sarah- anmälningar och dess påföljder på kommunala äldreboenden i en större kommun i Mellansverige under år 2010. En beskrivande kvalitativ design användes och materialet analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Bristande omvårdnad var den vanligast förekommande anledningen till att en Lex Sarah- anmälan skrevs. Andra anledningar som bristande kommunikation och felaktigt bemötande förekom, men ofta då i samband med bristande omvårdnad. Verksamhetschefens åtgärder var jämt fördelade mellan insatser riktade mot berörda parter och insatser riktade mot arbetsplatsen. I nästan hälften av anmälningarna ansåg områdeschefen att verksamhetschefens åtgärder var tillräckliga. Områdeschefens vanligaste åtgärder var ytterligare insatser riktade mot berörda parter, medan ytterligare insatser riktade mot avdelningen inte förekom i lika stor utsträckning. Insatser mot kunden och dess anhöriga fanns med, men var näst intill obefintligt. Slutsatsen är att bristande omvårdnad var den vanligaste orsaken till att en anmälan gjordes, och att andra orsaker till att en anmälan gjordes ofta byggde på att brister i omvårdnad förekommit. I de fall kunden nekats hjälp eller blivit felaktigt bemött tog ofta kunden kontakt med anmälaren, i andra fall bevittnade anmälaren händelsen.

Bakgrund Tio till trettio procent av befolkningen kommer att vid ett eller flera tillfällen i sitt liv uppleva psykiska problem som kräver intervention av sjukvården. Inom sluten psykiatrisk vård tillämpas i vissa situationer särskilda tvångsåtgärder i enlighet med lagen ompsykiatrisk tvångsvård. Det innebär att sjuksköterskor inom den psykiatriska vården kan komma att möta situationer som involverar tvångsvård. Vårdformer som involverar tvångär ofta etiskt konfliktfyllda och kan för sjuksköterskor som individer leda till känslor av obehag. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att utföra särskilda tvångsåtgärder på en psykiatrisk sluten vårdsavdelning. Metod Med anledning av syftet tillämpades en kvalitativ semi-strukturerad intervjumetod. Sju intervjuer genomfördes varav en pilotintervju. Dessa spelades in med hjälp av diktafon och transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framgick det att samtliga sjuksköterskor upplevde bristande personalresurser,ledarskap och kunskap inom våldsförebyggande arbete som de mest framträdande negativa faktorerna vid hot- och våldssituationer. Sjuksköterskorna eftersökte ett förbättrat samarbete med läkare då det ansågs leda till ökad säkerhet för personal och patienter. Slutsats En utökning av personalstyrkan och utbildning inom våldsförebyggande modeller ansågs som nödvändiga åtgärder för att förbättra kommunikationen med patienter samt minska på antal bältesläggningar som ansågs vara den mest kränkande tvångsåtgärden.

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att sexuellt utsatta flickor har sämre psykisk hälsa och allvarligare missbruk, dock ej lägre sysselsättning än de ej utsatta.

Sexuella övergrepp förekommer inom idrotten. Samtidigt finns det många idrottare som är tillsammans med sin tränare i en kärleksrelation. Inom elitidrotten behövs en diskussion om de etiska dilemman som är förknippade med sexuella relationer mellan aktiva och deras tränare.

<p>Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.</p>

Idag utsätts cirka tio procent av alla barn för sexuella övergrepp. Integritet i förskolan anses vara viktig för att uppmärksamma de barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Undersökningen bygger på sju intervjuer med sju olika förskolechefer. Tillsammans ansvarar förskolecheferna för 37 procent av alla inskrivna förskolebarn i en region. Studien syftar till att undersöka förskolechefers uppfattningar och intentioner om barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Genom intervjuerna framkommer det att förskolecheferna är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Trots detta har förskolecheferna sammantaget gjort få orosanmälningar. Förskolecheferna lyfter fram att de arbetar för att stärka barns integritet i förskolan. Integritetsarbetet anses påverka individens självkänsla. För att alla barn ska ha rätt till sin egen kropp är det viktigt att pedagoger är medvetna om att det finns barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp och vill förändra genom att arbeta med integritet i förskolan.

Bakgrund: Ett av fem barn i Sverige har någon gång utsatts för sexuella övergrepp. Det är tre gånger vanligare att flickor utsätts för sexuella övergrepp än vad det är för pojkar. Trauman som utspelar sig i barndomen följer med in i vuxenlivet och har genomgående negativ påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa de vuxna kvinnornas strävan efter hälsa utifrån en barndom präglad av sexuella övergrepp.  Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på självbiografier. Resultat: I resultatet framkom kvinnornas strävan efter hälsa som en ständig bearbetning av övergreppen vilka efterlämnat ett livslångt lidande. Förkroppsligade minnen av undanträngda trauman gav till slut fysiska symtom. Att bli sedd och bekräftad av betydelsefulla andra spelade en stor roll för kvinnornas väg till läkning och självinsikt gav en förståelse i hur övergreppen format deras liv.  Slutsats: Genom att ta kontroll över det förflutna och bryta gamla mönster gavs möjlighet till förändring av destruktiva beteenden och frigörelse från skammen bidrog till fortsatt läkning. Kvinnorna har funnit sin plats i livet genom insikten i att det förflutna och nuet är sammanlänkat och upplever idag hälsa. Minnen och känslor från övergreppen gör sig dock dagligen påminda och kvinnorna har tvingats lära sig leva med lidandet som en naturlig del av vardagen.

Syftet med studien är att undersöka om skolan uppmärksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i så fall hur. Frågeställningarna berör hur man i skolan kan upptäcka elever som fått utstå denna typ av övergrepp, hur anmälningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgående från intervjumaterial från en kvinna som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, två rektorer, tre lärare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, två klasslärare samt en barnskötare som arbetar på en särskola. Studien grundar sig på tidigare undersökningar som är utförda av personer som själva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgår från Finkelhor (1984, 1986). Det som undersökningen kommit fram till är att lärarna behöver mer utbildning inom ämnet, det behövs en kontinuerlig dialog mellan elever och lärare samt bättre ömsesidig kontakt mellan skolan och andra myndigheter i samhället.

Bakgrund: Övergrepp mot äldre förutses bli ett växande problem i global utsträckning då befolkningen blir äldre. Forskningen gällande övergrepp mot äldre är inte lika omfattande som andra former av övergrepp till exempel mot barn eller kvinnor. Hälso- och sjukvårdspersonal, däribland sjuksköterskan, har i mötet med den äldre en möjlighet att upptäcka och ingripa vid övergrepp. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter av mötet med äldre utsatta för övergrepp. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturstudie med tio kvalitativa studier som utgår från sjuksköterskans perspektiv gällande mötet med äldre utsatta för övergrepp. Sökningar efter relevanta artiklar gjordes i databaserna CINAHL och Psycinfo. Via artiklarnas referenser erhölls en studie. Artiklarna granskades utifrån en mall av statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Studiernas resultat analyserades utifrån Fribergs(2017) beskrivning av analys av kvalitativa studier. Resultat: Tre huvudkategorier samt sex underkategorier identifierades. Den första huvudkategorin De som utsätter äldre hade tre underkategorier; Närstående, Vårdpersonal samt Sjuksköterskan själv. Den andra huvudkategorin Syn på övergrepp hade en underkategori; Vård eller övergrepp. Den tredje huvudkategorin Utmaningar hade två underkategorier; Samtal med den äldre och Brist på stöd. Konklusion: Sjuksköterskorna möter den äldre utsatt för övergrepp av närstående, vårdpersonal och vissa fall av sjuksköterskan själv. Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar om bedömning och hantering av övergrepp men också etiska dilemman där det är svårt att avgöra vad som är rätt eller fel. Sjuksköterskan kan känna sig ensam i att hantera fall av äldre som utsatts för övergrepp och har ett behov av stöd. Det krävs även en öppnare samtalskultur om problematiken om övergrepp av äldre inom vården. / Background: Elder abuse is anticipated to be a growing problem globally because of the growing elderly population. Research about elder abuse is not as comprehensive as other forms of abuse, such as abuse against children or women. Health Personnel, like nurses, have an opportunity to discover elder abuse in their encounter with the elder patient.Aim: The aim of this study was to compile the nurses experience of the meeting with the elderly exposed to abuse.Method: A literature study with ten qualitative studies which is derived from the nurses perspective regarding the meeting with the elder patient exposed to abuse was used to answer the aim of this study. Searches for relevant studies was made in the databases CINAHL and Psycinfo. Through the studies references one study was gained. The studies was reviewed through a template from Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. The result of the studies was analyzed according to Friberg (2017) description of analyze of qualitative studies.Result: Three main categories with six subcategories were identified. The first main category The ones who expose elderly have three subcategories; relatives, health personnel and the nurse. The second main category The view on elder abuse had one subcategory; care or abuse. The third category Challenges hade two subcategories; dialogue with the elder patient and absence of support.Conclusion: The nurses met the elder patient exposed to elder abuse from a relative, health personnel and in some cases by the nurse herself. The nurse is put in front of many challenges, like assessment and management of abuse, but is also put in front of ethical dilemmas where it’s hard to decide what is right or wrong. The nurse can feel alone in the assessment of cases of elder abuse and have a need of support. It requires a culture more open to discuss the complex problems concerning elder abuse in health care.

Syfte: Att undersöka hur patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever omhändertagandet i tandvården. Material och metod. Tretton informanter (11 kvinnor) 19-56 år, som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn eller vuxna och var medvetna om att upplevelsen tagit sig uttryck hos tandläkare och/eller tandhygienist intervjuades. Informanterna uppmuntrades att med egna ord och så detaljrikt som möjligt beskriva mötet med tandvården. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett mönster som beskriver informanternas upplevelser identifierades och klassificerades i följande tema och kategorier. Det tema som identifierades var Omhändertagandet i tandvården av sexuellt utnyttjade patienter vilar på en instabil grund och kräver förutsägbarhet och fördelning av makt. Vidare identifierades två kategorier, där det första var Tandläkarens ”ansvar” med subkategorierna Det motsägelsefulla avslöjandet samt Fördelning av makt. Den andra kategorin var Patienten i ”fokus” med subkategorierna Aktiv assistans och Tolkning av signaler- de subtila uttryckens behov. Konklusion. Omhändertagandet i tandvården av patienter med en erfarenhet av att ha blivit sexuellt utnyttjade, vilar på en instabil grund som snabbt kan raseras om bemötandet brister. Baserat på förståelsen att patienten blivit utsatt för sexuella övergrepp, krävs en individanpassad patient-centrerad vård där att ställa frågan om våldsutsatthet är av speciellt intresse. / AbstractObjective: To explicate and describe the experience of dental care taking, from the perspective of sexually abused victims.Methods: Thirteen informants 19-56 years, who experienced sexual abuse and in whom the abuse experiences were remembered and expressed during a dental appointment, were interviewed. They were encouraged to tell in their own words and in as much detail as possible about encounters in dental care. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The collected material was analyzed according to Qualitative Content Analysis.Results: A pattern that describes the informant’s experiences was identified and classified in the following theme and categories. The theme that was identified was, Care taking in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on an unstable foundation and demands predictability as well as a distribution of power. Furthermore, two categories were identified, the first was The dentists “responsibility with the subcategories, The reluctant exposure and Distribution of power. The second category identified was The patient in ”focus” with the subcategories Active assistants and Interpretation of signals- the subtle expression of needs. Conclusion: Treatment in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on a unstable foundation that can quickly fall apart if the care taking has deficiencies. Based on an understanding that the patient has been sexually abused, an individually tailored patient centered treatment is suggested, where emphasis on asking the question about the experience of violence is of special interest.