Bakgrund och problem: Sveriges kommuner ska enligt kommunallagen (1991:900) redovisa verksamhetsmål och riktlinjer kopplade till god ekonomisk hushållning. Dock har tidigare rapporter konstaterat brister i kommunernas efterlevnad av lagstiftningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur kommuner tillämpar lagens krav på god ekonomisk hushållning. Genom att analysera kommunernas övergripande kvalitet på verksamhetsmål, dess koppling till god ekonomisk hushållning och graden av måluppfyllelse, kan efterlevnaden av lagkravet fastställas. Avgränsningar: Lagstiftningen omfattar både kommuner och landsting, vi har valt att avgränsa studien till att endast omfatta kommuner, vidare har vi valt att utesluta kommunala bolag, utskotts- och nämndspecifika mål i studien. Metod: Budgetdokument samt årsredovisningar för år 2012 har studerats för 30 kommuner, vilka har valts ut med stratifierat urval. Innehållsanalys har tillämpats vid analys av nämnda dokument. Resultat och analys: Resultatet visar att merparten av kommunerna efterlever lagkravet på god ekonomisk hushållning. Dock finns potential till förbättringar, framförallt i målutformningen. Slutsatser: Lagstiftning kring god ekonomisk hushållning är bristfällig, dock kan antydas en förbättrad efterlevnad. Kommuner ska för att lyckas bättre vid utvecklingen av övergripande verksamhetsmål formulera delmål och mätbara indikatorer som påvisar uppfyllelsegraden. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det vore av intresse att studera lagstiftningens tillämpning över tid, det vill säga om förbättringarna denna uppsats redovisar är av tillfällig karaktär eller om man kan se kontinuerliga förbättringar.

Undersökningens syfte är att analysera, beskriva och få kunskap om hur ett undersökande arbetssätt i naturvetenskap i årskurs 2-3 kan bidra till elevers lärande samt hur lärares arbetssätt kan bidra till att elevers undersökande arbetssätt knyts till undervisningens övergripande syfte. Studien tar sin utgångspunkt i elevers och lärares arbete med skolutvecklingsprojektet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) inom temat jord. Undersökningen är en kvalitativ studie där metoderna är intervju och observation. Intervjuerna antecknades och spelades in, medan observationerna endast antecknades. Resultatet bygger på samtalen under intervjuer samt det elever och lärare gör och samtalar om på lektionerna. Materialet renskrevs och bearbetades och utvalda delar från ljudupptagningarna transkriberades. Resultatet visar att lärarnas övergripande syfte med undervisningen i undersökningen är att lära eleverna ”Se hela förlopp” och ”Ställa hypoteser och undersöka”. Lärarna använder sig i undervisningen av de närliggande syftena ”Plantera ärtor i rör”, ”Gissa vad de tror kommer att hända i rören”, ”Repetera och dokumentera planteringen av ärtorna i olika jordarter”, ”Sköta om komposten”, ”Att repetera vad de gjort tidigare”, ”Gissa i vilken jordart som det växt bäst” och ”Diskutera och dokumentera resultatet” för att uppnå de övergripande syftena. Undersökningen visar också på samspelet mellan de närliggande och övergripande syftena. Lärarnas sätt att arbeta för att uppnå dessa syften är att ställa öppna frågor, ge exempel, förklara, jämföra, föra diskussionen framåt och repetera. Ett undersökande arbetssätt, där NTA står i fokus, bidrar till elevers lärande och uppfyller väl de övergripande syften lärarna har med undervisningen, men också syftet med undervisningen enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11.

Enligt svensk lagstiftning måste samtliga kommuner i Sverige ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen omfattar många aspekter och är det verktyget som ska vägleda den kommunala samhällsutvecklingen på ett hållbart sätt. Översiktsplanen är ett viktigt dokument eftersom det omfattar alla mark- och vattenområden i kommunen och används som underlag i beslutsfattande och senare planering. Syftet med denna studie har varit att analysera översiktsplanens roll i samhällsutvecklingen och dess påverkan. En kvantitativ metod används för att genomföra denna studie. Intervjuer och en litteraturstudie har varit grunden för en enkätundersökning. Enkäten har skickats ut till sakkunniga politiker och tjänstemän i svenska kommuner för att analysera och utvärdera uppfattningen om hur översiktsplanen bör fungera och användas. Översiktsplanen uppfattas som ett viktigt dokument och används ofta i kommunen av både tjänstemän och politiker. Översiktsplanen strävar efter att utveckla samhället hållbart, dock framgår det att sociala faktorer får minst utrymme eftersom att riktlinjerna är vaga. Det behövs bättre samordning och mer kunskap om planering och social hållbarhet för att översiktsplanen ska kunna vara ett definitivt verktyg för hållbar utveckling eller så måste det finnas en tydligare avgränsning för vilka delar översiktsplanen ska behandla. Uppfattningen om översiktsplanens tidshorisont är att den ska vara kortare (5-15 år) med utblick mot 50 år. Slutligen framkommer det att översiktsplanen skulle uppskattas med en tydligare teknisk inriktning för att kunna underlätta för plan- och byggprocessens kostnadsberäkningar.

Den här studien analyserar historielärares avsikter med att använda film i sin undervisning i gymnasieskolan. Syftet är att undersöka lärarnas deklarerade avsikter och jämföra dem med historieämnets övergripande mål samt elevernas respons till filmanvändning i klassrummet. Analysen tar hänsyn till begreppen historiemedvetande, historiekultur och historiebruk för att uppskatta huruvida lärarna är medvetna om sambanden mellan dessa begrepp när de planerar och genomför filmvisningar. Dessutom lyfts det fram en diskussion kring relationen mellan historisk film och historievetenskap utifrån litteraturens insikter om de genetiska och genealogiska perspektiven. Studiens metod tillämpar en kvalitativ innehållsanalys av intervjuer med två gymnasielärare samt en av deras elever. Resultaten visar att lärarnas avsikter med filmanvändning har en direkt koppling till 3 utav 5 övergripande mål för historieämnet i gymnasieskolan. Samtidigt kan man identifiera i deras svar en kunskap om filmanvändning som i allmänhet överensstämmer med denna studies teoretiska ramverk rörande historiedidaktik. Det här konstateras i elevens upplevelser med filmvisning. Studiens slutsatser visar att lärarna har en professionell inställning och en historievetenskaplig insikt gentemot filmanvändning i sin undervisning, vilket bekräftas ”från andra sidan klassrummet” med elevens svar. Slutligen föreslås det fortsatt forskning kring ämnet som må fokusera på fler och mer varierade upplevelser.

Inledning: För företags lönsamhet och konkurrenskraft är upprättandet av bra övergripande och operativa mål viktigt. De flesta företag saknar dock viktiga mål i verksamheten och det har inte påträffats någon metodik för analys och förbättring av företags övergripande och operativa mål. Studiens syfte är att ta fram en metodik för analys och förbättring av företags utformning av övergripande och operativa mål. Metod: En fallstudie med ett abduktivt tillvägagångssätt har tillämpats i studien. För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en litteraturgenomgång och empirisk insamling under studiens tidsperiod. Litteraturgenomgången formade den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen kartlagde en nulägesbild över fallföretaget, empirin bestod av 16 semistrukturerade intervjuer samt 5 observationer. En analys av den teori och empiri som samlats in ligger till grund för den metodik som utformades. Metodiken: Den framtagna metodiken består av tre faser, nuläge, analys och förbättringsförslag. Inledningsvis ska insamling av hur det ser ut idag på företaget ske. Därefter analyseras vad som kan förbättras med hänsyn till betydelsefulla faktorer så som: om det finns multidimensionella övergripande mål, om det finns ett samband mellan övergripande och operativa mål, samt om människan har tagits i beaktande vid utformandet av mål och mätningar. Slutligen ges förbättringsförslag till företaget grundat i utförd analys. Slutsats: Studiens teoretiska bidrag är den framtagna metodiken samt väsentliga aspekter inom metodiken. Det praktiska bidraget till Företaget AB är en unik rapport, vars konkreta förbättringsförslag presenteras i ett skiljt kapitel. För att utvärdera metodikens användbarhet och nyttan med fortsatta metodikstudier, så behöver metodiken tillämpas och utvärderas på ett eller flera företag. / Introduction: For business profitability and competitiveness, the establishment of good overall and operational goals is important. However, most companies lack important goals in the business and no methodology have been found to analyse and improve company's overall and operational goals. The purpose of this study is to develop a methodology to analyse and improve the design of company's overall and operational goals. Methods: A case study with an abductive approach has been applied in the study. In order to answer the study's purpose and questions, a literature review and empirical collection were performed. The literature review shaped the theoretical framework and the empirical data collection charted the current situation of the company. The empirical data consisted of 16 semi structured interviews and 5 observations. Analysis of theory and empirics underlies the methodology that was designed. Methodology: The methodology developed consists of three phases: current situation, analysis and improvement proposals. First the current situation will be gathered. Then, analysis of what can be improved, with regard to significant factors such as: if there are multidimensional overall goals, whether there is a connection between overall and operational goals, and whether man has been taken into account when designing goals and measurements. Finally, improvement suggestions will be given to the company based on the analysis performed. Conclusion: The theoretical contribution of the study is the developed methodology as well as essential aspects within the methodology. The practical contribution to the Company AB is a unique report, where concrete improvements are presented in an exclusive chapter. In order to evaluate the methodology’s usefulness and utility with further methodology studies, the methodology needs to be applied to one or more companies. / Lean och digitalisering

Abstract It is valuable in large organization with multiple hierarchical levels that the general goals are communicated at all levels of the organization. Organizations usually have an overall business plan, which should serve as a guide and indicate the organization’s direction. Middle managers have an important part in communicating the overall business plan since they are a link between upper management and employees.   The purpose of this study was to examine how middle managers, in their role as a link between upper management and employees, communicate the overall business plan. The study was conducted at the County council in Värmland, which represents a large hierarchical organization. The overall business plan was landstingplanen. The theoretical framework used was primarily theories and previous research in organizational communication, communicative leadership and communication and structure. Eight middle managers were selected through a variety selection. The eight respondents were interviewed to examine in what way they are communicating and establishing the County council's overall business plan.   The results showed that the overall business plan is established and communicated in the different levels of the organization since it is broken down in two steps. The overall business plan functions as a support and gives guidance in how to accomplish the goals that are conveyed. The balanced scorecard that is a part of the overall business plan fills an important role in what middle management choose to priorities and communicate to their employees. However, the results indicated that the general formulation in the overall business plan resulted in a relatively free interpretation among the middle managers. Furthermore, the results showed that the attitudes against the County council’s vision among the respondents were fairly negative. The results also indicated that the middle managers are operating from a communicative leadership in communicating the overall business plan to their employees, but for this to be realized there must be a communicative empowerment.  The results also showed that discrepancy between the upper management and the employees was perceived as large, which may obstruct the middle managers to establish the overall business plan.

Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education. The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims.   The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.

Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education. The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims.   The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.