Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas. Med utvecklingen av samlandet utvidgas den sociala dimensionen av samlandet tillsammans med den historiska kunskapen och erfarenhetsbaserade banken av kunskap kring tingen man samlar på. Som samlare aktiverar man en mängd olika historiska källor som bidrar till att bygga en historisk väv kring tinget, i denna kunskapsorienterade handling kan samlaren finna samband över tid och utveckla ett historiemedvetande. Samlandet på historiska ting är det praktiska historiemedvetandet i handling och erbjuder möjligheten att skapa mening och trygghet för individen.

Detta är en studie av historieframställningen i läromedel riktad mot grundskolans årskurs 4 – 6. Då historieämnet ges en tydligt identitetsskapande roll i styrdokumenten har aspekter kopplade till identitet och historieframställning undersökts. Den del av historien som undersökts är tiden för Skånes nationsskifte, då landskapet gick från att vara danskt till att bli svenskt. Eftersom Skåne idag ses som en självklar del av Sverige anser jag att just de identitetsskapande aspekterna av historieframställningen skulle vara lämpliga att undersöka i detta historiska förlopp. För att kunna tolka hela den historiska framställningen har teorier kring narrativ och textens berättande egenskaper används, samtidigt som de kulturer där historien produceras identifierats som en del av ett historiebruk. Historia är något som brukas, skapas och återskapas kontinuerligt vilket gör det mycket intressant att studera förändringar över tid. För studien gjordes därför en historisk jämförelse där läromedel avgränsade till läroplansreformerna Lgr80, Lpo94 och Lgr11 valdes ut. Enligt sammanställningar som gjorts på historiedidaktisk forskning är de nyare läromedlen något som utforskats i mycket liten utsträckning, liksom forskning på material riktat mot de lägre åldrarna. Detta ligger till grund för studiens avgränsning och syfte. Studien är utförd på ett begränsat material som undersöks genomgående för att ge en så representativ bild av historiebruket som möjligt. Genom att begränsa materialet ämnar studien inte att ge en heltäckande bild utan snarare att identifiera rådande normer inom historieframställning och läromedel. Studiens resultat visar att det finns en problematik med hur historieframställningen ser ut i läromedlen. Innehållet styrs tydligt utifrån den kultur den produceras i och förhåller sig inte så nyanserat till historien som styrdokumenten menar att historieundervisningen ska göra.

No description available.

Arbetet är en studie om hur lärarna på en högstadieskola i en skånsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta närmare på detta ämne eftersom det står i skolans styrdokument att varje lärare skall sträva efter att eleverna ska förvärva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta är anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna från en annan historiekultur får sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. Vår tanke är att genom att intervjua lärare på vår intervjuskola som undervisar i historia och fråga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning. Vi har även använt oss av en annan liknande undersökning som rör ämnet från en annan skånsk skola och kommit fram till att elever med icke-svensk historiekultur inte får sin historia berättat för dem så mycket som vi skulle vilja. Om det är ointresse eller resurser som styr detta, kan vi inte med säkerhet säga. Vi har även kommit fram till att de lärare som har en bakgrund i skolor med en större mångfald tog större hänsyn till sina elever med annan kulturell bakgrund och anpassade sin undervisning till dessa. / This work is a study on how the teachers of history at a secondary school in a Scanian municipalitiy adjust their teaching for students with different cultural background. We have chosen to examine this topic because it is the school's written policy that every teacher should strive to acquire students' historical consciousness. We have chosen examine what the historical consciousness and the culture of history look like at the school and if that is tailored to students with non-Swedish cultural history. Unless students from another culture are not taught their history in school, there is a risk that their historical consciousness is not deepened. Our purpose is to interview teachers who teaches history in our interview school and ask them what the historical consciousness means to them and what they do to accommodate their students with a non-Swedish cultural history in their history teaching. We have also applied another similar study relating to the subject of another Scanian school and found that students with non-Swedish cultural history did not get their story told to them as much as we would like. If there is lack of interest or resources to control this, we cannot say with certainty. We also found that the teachers who have a background in schools with higher diversity took more account of their students with different cultural background and adapted their teaching to them.

BAKGRUND:Begreppet historiekultur är relativt nytt inom den historieteoretiska och historiedidaktiska världen. Historiekultur innebär kortfattat de kanaler genom vilka historia kommuniceras. Historiemedvetande är ett centralt begrepp och uppnåendemål i kursplanen för histo-ria(Lpo94). För att skolan skall hjälpa elever att utveckla ett historiemedvetande, menar forskning att historieämnet måste få relevans för eleverna. Detta möjliggörs genom mötet mellan elevens subjektiva historiekultur och den vetenskapliga historia som förmedlas i sko-lan. Generella förmågor som underlättar ett historiemedvetandes utveckling är narrativ kom-petens, empati och kritiskt tänkande. Med anledning av detta vill vi undersöka hur elevers historiekultur tas tillvara i skolans historieundervisning.SYFTE:Syfte med studien är att undersöka om och hur elevers historiekultur tas tillvara som ett verktyg att öka deras historiemedvetande.METOD:Studien bygger på 10 elevers och 8 lärares uppfattningar kring arbetet med elevernas histo-riekultur i klassrummet. Dessa uppfattningar har delgivits genom halvstrukturerade intervjuer.RESULTAT:Vårt resultat visar att pedagogerna inte tidigare mött begreppet historiekultur, men att de genom olika metoder arbetar och utgår från vissa delar av elevernas historiekultur. Främst ses historiekultur som något etniskt betingat, vilket resulterar i att ett flertal pedagoger inte ser elevernas historiekultur. Studien visar att eleverna har svårt att se sin egen historiekultur som en del av den historia som tas upp i skolan, samt ämnets relevans. Det är med andra ord en skillnad mellan lärarnas undervisningsambitioner och hur eleverna uppfattar historieun-dervisningen och dess syfte. / Program: Lärarutbildningen

The aim of the essay is to investigate the use of history of the inventor and Nobel prize winner Gustaf Dalén between the years 1931–2020. The survey answers the question why Dalén has gone from being regarded as one of Sweden's most important people to being of local importance. By examining how different groups have used Dalén's memory over time and with different purposes, an explanation for this can be given to this question. The material that forms the basis of the study includes biographies, dissertations, popular science books, a poem, a movie, a theatre performance and Dalén's own museum. A qualitative method is used to examine the material, with historian Klas-Göran Karlsson's use of history classification as an analytical tool. The study results imply that Dalén's memory was used in conjunction with Sweden's industrialization to create unity. In addition, create cohesion around the political project that followed the build-up of the welfare state. This use was prominent until the 1960s, when the history of symbolic characters such as Dalén changed because of a different view of nationalism. The use of history of characters such as Dalén then became more of a local phenomenon. In addition, changed economic conditions in the countryside and a larger cultural history sector have also impacted they change of historical use of Dalén. The development and professionalisation of the subject of history has also had an impact on the use of history that surround Dalén. / Målet med uppsatsen är att undersöka historiebruket kring uppfinnaren och nobelpristagaren Gustaf Dalén mellan åren 1931–2020. Undersökningen ger svar på frågan varför Dalén gått från att räknas som en av Sverige mest betydelsefulla personer till att vara en lokal historisk person. Genom att undersöka hur olika grupper brukat Daléns minne över tid och med olika syften kan en förklaring till detta ges. Materialet som ligger till grund för studien innefattar biografier, avhandlingar, populärvetenskapliga böcker, dikter, en film, en teaterföreställning och Daléns eget museum. En kvalitativ metod använd för att undersöka materialet, med historikern Klas-Göran Karlssons historiebruksindelning som analytiskt redskap. Studien resultat visar hur Daléns minne användes i samband med Sveriges industrialisering för att skapa sammanhållning i samhället. Dessutom legitimera politiken som följde i och med välfärdsstatens uppbyggnad. Detta bruk fortsatte till 1960-talet då historiebruket kring symbolpersoner som Dalén förändrades till följd av en annan syn på nationalism. Detta gjorde att historiebruket kring personer som Dalén förändrades till ett mer lokalt drivet bruk. Dessutom har ändrade ekonomiska förutsättningar på landsbygden och en större kulturhistorisk sektor också samverkat till ett större lokalt historiebruk av Dalén. Historieämnets utveckling och professionalisering har påverkat har sig haft inverkan på historiebruket kring Dalén.

Ernesto Che Guevara förknippas med mystik, frihet och politik. Ernesto Che Guevara (i fortsättningen kallad endast Guevara) är idag för många ett prydligt ansikte som associeras med rock’n’roll och frispråkighet. Historiskt är han en kommunistisk gerillaledare som inte lät något eller någon komma i hans väg. Den populärkulturella bilden av honom ser något annorlunda ut från den historiska. Hur har människor använt sig utav historia och till vilket syfte? Studien undersöker vilka bilder av Guevara som framställs i olika populärkulturella arenor och till vilket syfte.   Studiens titeln, ¡Hasta Siempre Comandante!, är titel till en låt skriven av den kubanska kompositören Carlos Puebla. Låttexten är en av de mest kända som handlar om Guevara och har kommit att ha stor betydelse för hans anhängare. Låten diskuteras vidare under studiens resultatdel.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kommersiell historia brukas i relation till whiskydestillerierna Bushmills, Jameson, The Dalmore och The Glenlivets marknadsföring av whisky. Målet är att även se hur kommersiellt historiebruk skiljer sig och/eller liknas vid mellan destillerierna samt om irländska respektive skotska historieskildringar spelar någon roll i marknadsföringen. Det primära källmaterialet är digitala reklamtexter från destilleriernas officiella hemsidor, med deras självpresentationer, utvalda whiskyprodukter och whiskyproduktion som riktlinjer. I genomförandet av den kvalitativ textanalysen används historiebruk som teori, varav Klas-Göran Karlssons kommersiella historiebruk som utgångspunkt för historieanvändning.Resultaten av analysen påvisar att irländsk och skotsk historia är väsentlig i aktuella destilleriers marknadsföring av whisky. Destillerierna brukar historia för skapa och befästa sin identitet, sitt ursprung, sin whiskys karaktäristika och sin långa historik. Det sker via referenser till deras upphovsmän, speciella årtal och historiekulturella fenomen. Kommersiellt historiebruk verkar således parallellt med existentiellt historiebruk, vilket betonar minnet av den egna historien. Marknadsföringens historieanknytningar negocierar även spritdryckens negativa konsekvenser, men infinner sig kontinuerligt i förhållande till kultur, tradition och autenticitet.En anmärkningsvärd skillnad mellan irländsk och skotsk whisky är att den förra, genomBushmills och Jameson, uttalar sig som klassiska, tidlösa och ikoniska samt betonar särskilda whiskytyper- och smaker för irländsk whisky. Gemensamma faktorer i Jameson och The Dalmores marknadsföring är utnyttjandet av kulturnationella drag. Det rör sig inte sällan om nationsförbundna legender, symboler eller sägner. I övrigt anspelar aktuella whiskydestilleriers historiska associationer på män och maskulinitet, vilket kan orsakas av den manlighetsnorm som existerar i samband med historieskrivning. Sammanfattningsvis varierar destilleriernas historiska framställningar rent innehållsmässigt, men de övergripande målen i marknadsföringen är tämligen likartade.

This study shows how the image of Karl XII and his political deed has changed in the public debate during a century. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Karl XII and his political deeds has been used by focusing on moral, political, ideological, scientific and existential interests. The focus has been on three anniversary years for the king´s death, 30 November 1918, 1968 and 2018 and the reporting in three national Swedish magazines, which are: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet.  Based on historical cultural perspective, the analysis of the newspapers shows that the attitude has varied greatly over a hundred years. In 1918 the king was a symbol of the true love of Sweden and was depicted as a hero. The king´s memory was used as a nationalist tool. In 1968 the memory of the king came under heavy critisim from moral standpoints. The king was no longer perceived as a hero but as a dictator. In 2018, the public debate was more influenced by scientific and academic perspectives, including discussions on how the memory of the king has been used by right-wing groups. In summary, the anniversary celibrations have shown that the attitude of Karl XII varied depending on how the society valued its history. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Karl XII och hans politiska gärning förändrats i den offentliga debatten under ett sekel. Studien ska därtill med hjälp av historiebrukstypologi undersöka hur historien om Karl XII och hans politiska gärningar har använts genom att fokusera på moraliska, politiska, ideologiska, vetenskapliga och existentiella intressen. Fokus ligger på tre jubileumsår för kungens dödsdag, den 30 november 1918, 1968 och 2018, samt rapporteringen i tre rikstäckande svenska dagstidningar som är: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladetoch Aftonbladet.    Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av materialet att bilden av Karl XII varierat över hundra år. År 1918 betraktades Karl XII som en hjälte och förknippades med fosterlandskärleken. Minnet av kungen blev ett nationalistiskt verktyg. År 1968 blev minnet av kungen än mer politiskt laddat och kom att kritiseras starkt utifrån moraliska uppfattningar. År 2018 är det påtagligt att vetenskapliga och akademiska perspektiv präglar den offentliga diskussionen om kungen, samt uppmärksamhet kring hur högerextrema grupper nyttjar minnet av kungen för politiska syften. Sammanfattningsvis har de studerade jubileumsfirandena visat på att förhållningssättet till Karl XII varierat över tid beroende på samhällets sätt att betrakta det förflutna.

This study shows how the image of Gustavus Adolphus's personality and his political deeds have been portrayed in historical works dealing with the overall history of Sweden. The study has also, with the help of analytical tools on uses of history, examined how the memory of Gustavus Adolphus's personality and political deeds has been used by focusing on the scientific, existential, moral, ideological, and political interests. A total of eight works have been examined during a period stretching from the years 1830-2000.  Based on the historical cultural perspective, the analysis of the historical works shows a consistently positive and idealised portrayal of both Gustavus Adolphus's personality and political deeds. This idealised portrayal of the king is especially visible in the sources from the 19th century where he is ascribed several leadership characteristics and personal qualities. From the 20th century onwards Gustavus Adolphus continues to be described in positive terms, however the idealization aspects in the author’s portrayal are gradually diminishing. Throughout the 20th century a gradual shift in focus from Gustavus Adolphus's personality and his role in political affairs can be observed. Instead, the authors start focusing more on describing the overall course of historical events. In the examination of the different uses of history, the scientific and ideological uses of history are the most visible and dominant elements in the authors portrayal. It has been observed that the scientific use of history over the course of time become a stronger and more dominant at the expense of the other uses of history. In summary, the authors portrayal has shown that Gustavus Adolphus has consistently been viewed in a positive light, however the extent to which he is featured in and the role he plays in the authors depiction has gradually diminished with time. A clear trend towards a more scientific use of history has also been observed. / Syftet med denna studie är att undersöka hur bilden av Gustav II Adolfs person och hans politiska gärningar har framställts i allmänna översikter om svensk historia. Studien ska därtill med hjälp av en historiebrukstypologi undersöka hur historien om Gustav II Adolfs person och politiska gärningar har använts genom att fokusera på vetenskapliga, existentiella, moraliska, ideologiska och politiska intressen. Totalt har åtta verk undersökts under tidsperioden 1830-2000.  Med utgångspunkt i ett historiekulturellt perspektiv visar analysen av författarnas framställningar på en konsekvent positiv och idealiserad bild av både Gustav Adolfs person och politiska gärningar. Denna idealiserade porträtt av kungen är särskilt märkbar i källor från 1800-talet där han tillskrivs ett antal olika ledarskapsegenskaper och personliga kvalitéer. Från och med 1900-talet så fortsätter Gustav Adolf att beskrivas i positiva ordalag men det ideala porträttet av kungen har gradvis avtagit med tiden. Genom hela 1900-talet ser vi ett successivt skifte i fokus från Gustav Adolfs person och hans roll i den politiska händelseutvecklingen. Istället börjar författarna fokusera mer på att beskriva översiktliga händelseförlopp och utvecklingslinjer.  I undersökningen och analysen av historiebruket så är det de vetenskapliga och ideologiska historiebruket som utmärker sig som dem mest synliga och dominanta historiebruken i författarnas framställningar. En utvecklingslinje har observerats där det vetenskapliga historiebruket successivt blivit ett starkare inslag i författarnas framställningar på bekostnad av andra historiebruk. Sammanfattningsvis så har författarnas framställningar visat på en konsekvent positiv bild av Gustav II Adolf. Men det utrymme kungen får och den betydelse han tillskrivs av författarna har minskat med tiden.