I dagens svenska samhälle finns det ett samtycke om att många av våra skolor är väldigt mångkulturella och inom dessa skolor så finns det elever från olika delar av världen med olika historiekulturer, men det är inte endast eleverna som har en historiekultur utan det har lärarna också och kan generellt bindas till den svenska historiekulturen Syftet med denna uppsats är att titta på olika studier för att kunna få en uppfattning om hur historiekulturer påverkar undervisningen som ges under historielektionen och om lärarens historiekultur påverkar elevernas historieförståelse eller om elevernas historiekultur påverkar den undervisning som de tar till sig.  Frågorna vi har ställt för att kunna nå syftet med denna uppsats är “Hur påverkas eleverna av sin historiekultur när de ska ta till sig historieundervisning?" samt “Hur påverkar lärarens egna historiekultur utförandet av deras historieundervisning?”  Metoden vi använt oss av för denna kunskapsöversikt är informationssökning i olika databaser, framför allt Libsearch, Diva och Google Scholar. Vi har även sökt i böcker, studier, artiklar och avhandlingar också. Vi har försökt hitta så många svenska undersökningar som möjligt men vi har även tittat på internationella forskningar för att förstärka förståelsen för vårt arbete. Resultaten i denna kunskapsöversikten visar att den forskning som vi har fördjupat oss i har en viss brist på information om hur historiekultur påverkar elever och/eller lärare, men den visar att historiekultur påverkar. Vissa studier vi har tittat på behandlar något liknande ämne men i deras resultat ser man att de även behandlat frågan om historiekultur, dock utan svar om hur det påverkar. Slusatsen vi kom fram till i denna kunskapöversikt är att enligt forskningen som har gjorts, inte bara i Sverige men även i andra delar av världen kan man se att elevers historiekultur påverkar deras undervisning. Vissa lärare kan med hjälp av undervisning i historia ändra delar av historiekulturer som är byggda på fel information. Vidare kan vi även se hur elevers olika historiekulturer i vissa fall kan leda till exempelvis antisemitism och hur de uppfattar en historisk händelse på ett helt annat sätt än lärarna eller elever som har en annan historiekultur.

The aim of this master's dissertation is to examine the use of history in relation to Gustav III (1746-1792). A notable historic figure in Swedens history who ruled as king from 1771 until he was murdered in 1792. The artifacts and material used in this study ranges from a movie, biographies, theatre plays, an opera, newspapers, novels, a poem, a ballet, historical landmarks and textbooks. With this material and by applying a theoretical framework of a three categorization: educational, popular and commemorative, made by the Swedish historian Anders Dybelius, the ways in which Gustav III has been used in the time period of 1895-2014 is examined. Through the applyed theoretical framework and the analysis of the material, a distinct and evenly use of Gustav III memory from the time he was still alive and until our days is revealed. This is shown by the poem written by the Swedish poet Carl Michael Bellman mere days after Gustav III coup d'etat in 1772, and that movies, tv shows, biographies and theatre plays based on his memory are still being made in the 21st century. Further, the study has shown that his memory and symbolic figure is higly adaptable. This is shown by the wide range of new assignments his memory and symbolic figure have been assigned over the studied time period. The study also points to the fact that the use of Gustav III:s memory have been influenced based on the direction and era of the Swedish society. During his regin and until early 20th century, his memory was often used as a cultural or national symbol, both in a negative or positive light. When you arrive in late 20th century and the 21st century his memory have new assignments, such as a symbol for tough parenting, open borders or a symbolic figure for people in the hbtq community.

This paper deals with how different operators use Sami history, what kind of use of history they apply. The material I have analysed are lesson plans from Samiskt informationscentrum, The Sami – an Indigenous People in Sweden by Sametinget and the government, brochures by Gaaltije/Sydsamiskt kulturcentrum and the journal Samefolket the years 1969-2018. The study answers two main questions: - Which use of history is made by the actors claiming Sami history? How do they use Sami history? - In what way are global historical references used in the writing of history? I have used a hermeneutic method as a tool in my analysis to try to understand in what aim the use of Sami history is made. My main conclusions are that there often are deep historical arguments that are used, where the authors in my material are trying to legitimize the presence of the Sami people as far back in time as possible. A genealogical perspective is used in all the material, where the history that is important for them is shown, as well as that the actions of the Sami peoples ancestor is often raised. This is connected with an ideological use of history, because arguments like “the Sami have been here as long as anyone can remember” are used. This is linked with the existential use of history where I see it as an aim to legitimize the rights of land, fishing, hunting and reindeer husbandry. There is also a moral use of history that are shown in connection with an existential use of history, where I see it as strive for remembering the history of the Sami, but also a reconciliation and restoration with the past. Often the moral, ideological and existential use of history is used together to achieve the same thing – more rights for the Sami’s. There is a political dimension of history culture that I see in my material where the history is used to legitimize, in this case, the rights of the Sami people. The use of global historical references is partly showed in Samefolket, some of the brochures and in one of the lesson plans about colonialism; where there are comparisons with how the Jews, the indigenous Americans and aborigines were treated.

This is a study about the literature used in the Swedish and the Serbian schools and whether there are any differences in the information given about four historical events given to scholars. The events are about how the first world war started, how the first world war ended, how the second world ended and lastly how Yugoslavia dissociated. The purpose of this study is to collect all the information and compare the Swedish with the textbooks from Serbia and lastly to analyze the differences. The questions at issue is what is written in the textbooks about the four historical events and what the differences are between the two counties. The conclusion to this study is that there is not as much differences between the two countries as expected. The Serbian textbooks are more cultural, and the Swedish textbooks are more from a political point of view. But they still talk about the same historical events, and even though some of the textbooks does not write as much as the others. There are more similarities than differences, for example is the information about the attack on Franz Ferdinand death in Sarajevo almost the same. The difference is the amount, the author, has chosen to write.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielärobok då fokus ligger på det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. Frågeställningar är följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasieläroböckerna det vill säga vilka politiska och kulturella händelser skildras? Förekommer några likheter och/eller skillnader i framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det några jämförbara förhållanden eller idéer? Handlar det alltså om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielärobok? Metoden som används är kvalitativ textanalys av läromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmärksammas politisk och kulturell historia lika mycket. Komparationen mellan framställningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien är i lika hög grad kontrasterande som generaliserande eftersom den karakteriseras av både likheter och skillnader i historieskrivningen. Likheter handlar om allmänna historiska drag som politik, kultur, händelser och personer medan skillnader innebär själva händelser och personer som är specifika för Sveriges respektive Bosniens historiska utveckling. Bilden av den svenska och den bosniakiska historiekultur är jämförbara och består av de händelser och personer som var betydande för ländernas territoriella expansion, politiska och kulturella utveckling. / The purpose of this study is to examine witch historiculture is constructed in a Swedish and in a Bosnian school textbook where the focus is on early modern Sweden and early modern Bosnia. Questions are: How describes early modern Sweden and early modern Bosnia in the analyzed secondary school textbooks that is to say, which political and cultural events depicted?  There are some similarities and/or differences in the production of early modern Sweden and early modern Bosnia? There are no comparable conditions or ideas? It is therefore about contrasting or excessively broad comparison? What image of historical-cultural constructs in each secondary school textbook? The method used is the qualitative text analysis of the textbooks and the comparative method. The result shows that political history dominate in the description of early modern Sweden while cultural history occupies less space. In the description of early modern Bosnia calls attention to the political and cultural history as much. The comparison between the production of early modern Sweden and early modern Bosnia is just as much contrast as excessively broad because it is characterized by both similarities and differences in the writing of history. Similarities are general historical features policy, culture, events and persons while differences involve the events and people that are specific to Sweden's respective Bosnia's historical development. The image of the Swedish and the Bosnian history culture are comparable and consists of the events and persons who were significant for countries ' territorial expansion, political and cultural development.

Kursplanen för historia i årskurs 4–6 är till stor del utformad efter det västerländska och nordiska samhället. Denna studie har därför haft sin utgångspunkt i att undersöka hur elevers identitet påverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. Målgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lärares erfarenheter och tankar kring mångkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs. Arbetet baserades på en litteraturöversikt där forskning som gjorts på området analyserades. Det finns olika faktorer som påverkar elevers identiteter, däribland historieundervisning, familj och fritidsintressen. Det vi dock har funnit vara gemensamt för eleverna är att skolan och lärarna är viktiga för elevers identitetsskapande. Lärarna är medvetna om sin betydande roll, men tidsbrist och en eurocentrisk kursplan gör det svårt för lärarna att bedriva en jämlik undervisning.

No description available.

Hur historia brukas är i min mening idag ett viktigt fält att undersöka. Vi lever i en allt mer sammankopplad värld med internet och sociala medier. Källkritik har genom detta blivit ett brinnande ämne. Dels beror det på spridandet av falska nyheter, men även att skolans nya läroplaner understryker vikten av att undervisa elever i att ha ett kritiskt tänkande mot källor. Här kommer även historiebruket in. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka bruket av historia i relation till den svenska drottningen Kristina (1626-1689), en starkt omtalad monark ur den svenska historien som regerade över Sverige 1644-1654. Materialet som används i studien är allt från film, teater, pjäs, minnesmärken, nyhetsartiklar, läromedel och biografier. Utifrån detta material och den teoretiska grunden som är skapad av den tyske historikern Jörn Rüsen, sedermera omarbetad av den svenska historikern Anders Dybelius, undersöks det hur Kristina har använts främst från starten av 1900-talet till 2017 med hjälp av kategorierna utbildningskultur, populärkultur och minneskultur. Genom analys av materialet så ser man en tydlig utveckling med bruket kring Kristinas minne och som symbolgestalt, uppdrag ändras och nya ges beroende på vilken riktning samhället tar. Under 1900-talet och även innan det, så beskrivs hon oftast kortfattat i läroböckerna. Det är få resta minnesmärken efter henne i Sverige, där Rom och den katolska kyrkan har uppemot lika mycket. Under det tidigare 1900-talet försökte många hitta en mer biologisk förklaring till hennes sociala beteende och ovilja att gifta sig. När man anländer till 2000-talet har det ändrats. Med intåg av jämlikhet och jämställdhet i det moderna samhället började Kristina ses i ett annat ljus. Olika delgrupper har börjat symbolisera henne som en person vars liv drabbades hårt av att hon behandlades och uppfostrades till en man. En kvinna som kämpade mot dåtidens patriarkat och en kvinna som ville hitta och gå sin egen väg i livet.

Studien syftar till att genom kvalitativ metod, undersöka hur fyra historielärare upplever ochförstår antisemitism hos sina elever och hur de tillämpar olika didaktiska strategier för attförklara, förebygga och motverka antisemitism i sin undervisning.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra historielärare verksamma i olikadelar av landet och analyserades utifrån teoretiska utgångspunkter kring värdegrundsarbete ihistorieundervisning, kontext och berättelsers betydelse i historieundervisning. Analysenutgick även från definitioner av antisemitism som begrepp och fenomen samt antisemitismensroll i en historiedidaktisk kontext.Analysen av det empiriska materialet visade på att de medverkande historielärarnadelade en syn på antisemitism som negativa föreställningar om och hat gentemot judar, som iolika sammanhang kan ta sig olika uttryck. Historielärarna delade även en syn på attvärdegrundsarbete bör ske integrerat i ordinarie undervisning, men förhåller sig lite olika tillvärdegrundsarbetetsroll i förhållande till kunskapsutveckling. Medan vissa lärare uttryckte attde såg värdegrundsarbete som en konsekvens av kunskapsutveckling, antingen som bieffekteller som mål, uttryckte andra lärare i större utsträckning att de såg värdegrundsarbete som ettverktyg för kunskapsutveckling.Lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbete tycktes i sin tur korrelera med vilkentyp av historiska berättelser och perspektiv som respektive historielärare huvudsakligen arbetarmed i undervisningen. Även förståelsen och upplevelse av antisemitism som lärarna gavuttryck för tycktes påverka de didaktiska val och strategier som lärarna beskrev i intervjuerna.Studiens resultat och slutsatser är inte att anse som representativa för historieläraresförståelse och upplevelse av antisemitism generellt eller vilka didaktiska val som är lämpligaför att motverka antisemitism generellt. Den kan dock bidra med att belysa svårigheterhistorielärare kan konfronteras med i relation till elevers antisemitism, och ge förslag påmöjliga strategier och förhållningssätt för att hantera dem. Den kan även ge perspektiv på hurolika förhållningssätt till värdegrundsarbete i en historiedidaktisk kontext kan ge olikaförutsättningar att kunna motverka antisemitism i undervisningen.

The aim of this study is to analyze the botanist Elias Magnus Fries legacy between 1970 until today. The focus is on the Swedish medias interest in Fries, as well as how he and his name has been utilized during this period. Departing from theories on history culture and uses of history, the Swedish national newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet are analyzed. The study shows when and how the memory of Elias Magnus Fries has been activated and portrayed in Swedish media, as well as if they used Fries as a kind of national symbol. During the 1970’s the interest was at its peak but dwindled after the 90’s probable due to the lack of jubilee celebration. Indeed, the interest of Fries peaked during the 70’s and 90’s because of celebrating the 100-year celebration of his death in 1878 and the 200 anniversary of his birth in 1794. Although, the general view of Fries persona always has been positive, rather scant attention har been devoted to Fries during the entire period and he was often only mentioned briefly. The interest was in general primarily on mushrooms rather than Fries, and it was always the mushrooms that spurred an interest in Fries rather than the other way around. This might indicate a rather weak position in the history of science within Swedish media. Nevertheless, the newspapers also depicted Fries as a kind of national educator, scientist and a person with a great an evolutionistic mind for his great interest in mushrooms and its introduction in the Swedish cuisine.