Det svenska samhället och många andra samhällen runt om i världen idag består av människor med olika bakgrunder och kulturer. Nuvarande läroplanen (Lgr11) talar om att skolan ska verka för att alla lär sig att uppskatta mångfalden som finns i det svenska samhället. Bakgrunden till denna studie ligger i att undersöka hur diskurser inom ramen för skolan verkar för det heterogena och mångkulturella samhället. Studien har riktat in sig på de texter elever i årskurs 4-6 kan möta i undervisningen inom ämnet samhällskunskap. Med hjälp av kritisk diskursanalys har texterna i fyra läroböcker analyserats utifrån ett interkulturellt perspektiv. Det interkulturella perspektivet inom pedagogiken främjar för ett jämlikt möte mellan kulturer, att lära av varandra och förstå olikheter. Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböckernas texter konstruerar gemenskaper som "vi" och "de andra" samt se till relationen dem emellan. Resultatet visar på att texterna utgår från en homogen "vi-gemenskap" i det svenska samhället. Även om texterna nämner skillnader mellan människor och uppmanar läsaren till en acceptans av annorlundahet så presenteras skillnaderna som något avvikande från normen.

Detta är en rapport om framtagningen av ett samlingsverktyg som ska underlätta arbetet med mångkultur, för förskollärare, i grupper med låg heterogenitet. Verktyget består av ett instruktionshäfte med tillhörande världskarta och bilder på maträtter. Med hjälp av diskussioner om mat och dess ursprung kommer förhoppningsvis medvetenheten kring omvärlden och kulturer i barngruppen öka. Jag har utgått ifrån tidigare forskning om mångkultur och samlingar i förskolan i framställandet av verktyget. Syftet med detta arbete är att utveckla en produkt vars mål är att underlätta arbetet för förskolläraren, med mångkultur i grupper med låg heterogenitet. Frågeställning: Hur kan man, med hjälp av mat, underlätta arbetet med mångkultur för förskollärare?

Forskning har pekat på en del utmaningar i arbetet med mångfald och mångkultur. I styrdokument för förskolan betonas mångfald som ett viktigt värde. Förskollärare har uppdraget att levandegöra det i alla möten som sker i verksamheten. De förskollärare som brinner för arbetet med mångfald, vad är det de ser? Den här studien syftar till att bidra med kunskap om vad det är som driver förskollärare i deras arbete på mångkulturella förskolor. Studiens syfte undersöks genom dessa forskningsfrågor: • Vilka motiv uttrycker förskollärarna som betydelsefulla för arbetet på mångkulturella förskolor? • Vilken relation beskriver förskollärarna mellan privata och yrkesmässiga värderingar gällande mångkulturalitet? Detta har undersökts genom en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare, som är yrkesverksamma på mångkulturella områden, intervjuades. Den empiri som växte fram har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Urie Bronfenbrenners (2005) ekologiska systemteori har tillfört perspektiv till studien. Även Jerome Bruners (2002) tankar om varför det är viktigt att ta del av människors berättelser, och synen på tolkandet av dem, har studien tagit stöd av. Gällande synen på kunskap och möten är studien inspirerad av socialkonstruktionistiska idéer. I studiens resultat framkommer att förskollärarna relaterar sitt engagemang till en samhälls- eller människosyn som de burit med sig sen unga år. De beskriver olika motiv till sitt val av arbetsplats, men en gemensam koppling till tanken allas lika värde syns. Vi kan i studiens resultat skönja att relationen mellan de privata värderingar och de yrkesmässiga beskrivs av förskollärarna som sammanflätade hos dem själva, men också en önskan om att hela arbetslaget ska vara eniga kring dessa värden. En nyfikenhet och ett intresse för olika kulturer, och viljan till att förstå och kunna relatera till människor beskrivs som drivkrafter i deras arbete. Känslan av att vara i rörelse och föränderlighet uttrycks även som en drivkraft i studiens resultat. Förskollärarna talar om flödet av möten med olika människor, prövandet av nya metoder och arbetssätt, men också omprövandet av sina egna normer och tankar som anledning till att stanna kvar på arbetsplatsen.

No description available.

<p>Studiens syfte är att undersöka målsättning och undervisningsmetoder ur ett mångkulturellt perspektiv hos biologilärare och RFSU:s Vägvisare. RFSU:s Vägvisare är ett metodmaterial för lärare som undervisar i sex- och samlevnad. Begreppet mångkultur avgränsas i studien till etnicitet, genus/kön och sexualitet. För att samla in empiriskt material gjordes fem stycken kvalitativa intervjuer med biologilärare på skolor för grundskolans senare år i Västra Sverige. Utifrån en textanalytisk metod analyserades det empiriska materialet. Resultatet av vår studie visade på att lärarna endast tog hänsyn till mångkultur i vissa fall. I jämförelsen mellan lärarna och RFSU:s Vägvisare framkom det, att de till viss del hade samma målsättningar och arbetmetoder, men överlag tar RFSU:s Vägvisare större hänsyn till mångfalden i klassrummet.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Nyckelbegrepp:</strong> Mångkultur, värdegrund, värdekonflikt.</p><p>Syftet med examensarbetet är att med utgångspunkt i en diskussion om skolans värdegrund belysa och undersöka hur lärare resonerar och förhåller sig till den värdekonflikt som kan uppstå mellan att värna om de icke förhandlingsbara värdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell mångfald. För att besvara syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar och resonerar lärare kring mångkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar lärare kring värdegrundsuppdraget? Hur resonerar lärare kring de värdekonflikter som kan uppstå utifrån skolans gemensamma värdegrund?Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv på lärande. Uppsatsen inleds med en historisk redogörelse för hur skolans roll som norm och värdeförmedlare har förändrats över tid. Därefter redogör vi för olika aspekter av begreppen, mångkultur, värdegrund och värdekonflikter. För att undersöka just lärares uppfattning har vi valt att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har i intervjusituationen presenterat tre tänkta scenarier där värdekonflikter kan uppstå. Lärarna har utifrån våra scenarion fått resonera och reflektera kring hur de skulle förhålla sig till problematiken.</p><p>I vår resultatdel redovisar vi hur lärarna resonerar och förhåller sig till mångkultur, pluralism, värdegrunden samt hur de resonerar kring tänkta värdekonflikter. Viktiga faktorer som lärarna pekar på är förståelsen och respekten för olikheter. De talar även om att värdegrunden fungerar som en gemensam bas i vilken olikheter kan förankras.</p><p>I det avslutande kapitlet kommer vi fram till att lärarnas resonemang i olika värdekonflikter beror på hur de bedömer situationen. Det framkommer två olika synsätt på värdegrunden. Fyra av fem lärare upplever värdegrunden som statisk medan den femte ser ett behov av utveckling. Flera av lärarna ser sig som bärande av specifika normer och värderingar vilka de anser att de har till uppdrag att förmedla.</p>

<p>I detta examensarbete kommer jag att göra en undersökning om vilka erfarenheter ett antal historielärare har om att undervisa om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum. Undersökningen är baserad på intervjuer som jag har gjort på två olika skolor i Nordvästskåne under våren 2009. Frågeställningarna som behandlas är, vilka fördelar och nackdelar det kan finnas då lärare undervisar om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum där bl.a ämnet Israel och  Palestina konflikten diskuteras och vilka pedagogiska metoder som lärare kan använda sig av då de undervisar om Förintelsen i en mångkulturell klass. Arbetet inleds med en kort historisk bakgrund om Förintelsen, för att sedan presentera relevant forskningsbakgrund där bl.a. olika teorier som det ”kollektiva minnet” och ”historiemedvetande” tas upp.</p>

No description available.

Sammanfattning Nyckelbegrepp: Mångkultur, värdegrund, värdekonflikt. Syftet med examensarbetet är att med utgångspunkt i en diskussion om skolans värdegrund belysa och undersöka hur lärare resonerar och förhåller sig till den värdekonflikt som kan uppstå mellan att värna om de icke förhandlingsbara värdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell mångfald. För att besvara syftet har vi använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar och resonerar lärare kring mångkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar lärare kring värdegrundsuppdraget? Hur resonerar lärare kring de värdekonflikter som kan uppstå utifrån skolans gemensamma värdegrund?Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv på lärande. Uppsatsen inleds med en historisk redogörelse för hur skolans roll som norm och värdeförmedlare har förändrats över tid. Därefter redogör vi för olika aspekter av begreppen, mångkultur, värdegrund och värdekonflikter. För att undersöka just lärares uppfattning har vi valt att använda oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Vi har i intervjusituationen presenterat tre tänkta scenarier där värdekonflikter kan uppstå. Lärarna har utifrån våra scenarion fått resonera och reflektera kring hur de skulle förhålla sig till problematiken. I vår resultatdel redovisar vi hur lärarna resonerar och förhåller sig till mångkultur, pluralism, värdegrunden samt hur de resonerar kring tänkta värdekonflikter. Viktiga faktorer som lärarna pekar på är förståelsen och respekten för olikheter. De talar även om att värdegrunden fungerar som en gemensam bas i vilken olikheter kan förankras. I det avslutande kapitlet kommer vi fram till att lärarnas resonemang i olika värdekonflikter beror på hur de bedömer situationen. Det framkommer två olika synsätt på värdegrunden. Fyra av fem lärare upplever värdegrunden som statisk medan den femte ser ett behov av utveckling. Flera av lärarna ser sig som bärande av specifika normer och värderingar vilka de anser att de har till uppdrag att förmedla.

I detta examensarbete kommer jag att göra en undersökning om vilka erfarenheter ett antal historielärare har om att undervisa om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum. Undersökningen är baserad på intervjuer som jag har gjort på två olika skolor i Nordvästskåne under våren 2009. Frågeställningarna som behandlas är, vilka fördelar och nackdelar det kan finnas då lärare undervisar om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum där bl.a ämnet Israel och  Palestina konflikten diskuteras och vilka pedagogiska metoder som lärare kan använda sig av då de undervisar om Förintelsen i en mångkulturell klass. Arbetet inleds med en kort historisk bakgrund om Förintelsen, för att sedan presentera relevant forskningsbakgrund där bl.a. olika teorier som det ”kollektiva minnet” och ”historiemedvetande” tas upp.