The purpose of this thesis was to investigate whether publiclibraries language cafés can support or enable the empowerment of the participants. Empowerment means that the individuals ability to take control of their own lives is strengthened and that the individual becomes more independent. Empowerment also means that the individual takes part in a community. An important part of this is the language. I have developed two research questions: What forms of empowerment can be seen in the respondents' statements? What role do language cafés play for people from other countries, in terms of empowerment? The thesis empirical material consists of interviews whit five people involved in different languages cafes in public libraries in the city of Malmö. The theory used to analyze the material is the concept of empowerment. Based on this concept, I have selected a few keywords to structure the empirical material, identity and self-confidence, social context and vertical and horizontal empowerment. It was found that language cafés fill an important function for the participants' empowerment regarding language, social context, self-confidence and the opportunity to be part of a community. / Program: Bibliotekarie

BakgrundMiljön på Förskolan idag präglas utav olika kulturella skillnader. Detta är något vi som lärare inom förskolan reflekterat mycket över under vår utbildning. Då vår kunskap skiftat i sammanhang med verklighetens verksamhet. Vi ser idag fördelarna och nackdelar beroende på kunskapsnivån hos diverse verksamma lärare, och hur detta i sin tur påverkar barnens lärmiljö. Med studien vill vi uppmärksamma de kulturella inslagen som hjälper barn med olika kultur att lära.I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner, historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. (Utbildningsdepartementet 1998, s.9)Med läroplanen som grund vill vi uppmärksamma lärares syn på mångkulturella skillnader som ett sätt att utveckla barnens identitet, kunskap och syn på samhälletSyfteSyftet med studien är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring arbete med kulturella skillnader på förskolanMetodInsamling av data bestod av en kvalitativ metod där intervjun var redskapet vi använde. Vi intervjuade fyra stycken verksamma förskollärare.ResultatSlutsatsen som kan dras av studien är att lärare anser att arbetet med mångkultur är viktigt och att det ser olika ut beroende på vilket område man arbetar i. Vi upplever att viljan att arbeta med mångkultur finns men att det skiljer sig, och den största frågan lärarna ställer sig är hur man skulle kunna arbeta medvetet med mångkultur. De anser sig sakna kunskapen kring hur man skulle kunna arbeta i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

<p>I arbetet som lärare, vare sig det är i skolan eller på förskolan kommer vi att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Syftet med undersökningen var att jämföra arbetet med språkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 år i två kulturellt olika områden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda på hur lärare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lärare och sedan sammanställt resultatet. I litteraturen har vi gått in på ett antal teorier om barns språkutveckling och hur man som pedagog eller förälder kan arbeta för att stötta barnens språkliga utveckling. Lärarna som vi intervjuade hade liknande åsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stämde inte överens med deras åsikter. Läsning och skrivning var en betydande del av arbetet medan språklekar sällan förekom. Vi kunde dock se att man på förskolorna använde mer rim & ramsor och sånger än i skolan. Respondenterna framhöll att man hade arbetat på ett annat sätt om skolan legat i ett annat område för att barnens kunskaper hade krävt det.</p>

<p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den <em>kan </em>skildras. Efter att ha läst in oss på litteratur kring ämnet mångkultur och barnlitteratur analyserade vi ett antal utvalda bilderböcker utifrån en analysmodell. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys eftersom vi ville få en mer djupgående inblick i hur mångkultur skildrades i de utvalda böckerna. En slutsats vi kom fram till var att mångkultur i modern barnlitteratur oftast skildras som något naturligt. En annan slutsats är dock att vanliga teman i barnlitteratur är flykt och krig, teman som anspelar på invandrares situation i det nya landet. Vi drog också slutsatsen att modern barnlitteratur bidrar till att barn oavsett ursprung kan identifiera sig med karaktärer i många av böckerna.</p>

<p>Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig. Arbetet bygger dessutom på mediabevakning, litteraturstudier med den senaste forskningen samt invandring- och skolhistorik. Studien tar även upp hur det ser ut i mångkulturella skolor i Kanada för att åtminstone få ett litet internationellt perspektiv och för att se om det finns några paralleller till de mångkulturella skolorna vi undersökte.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att flera av respondenterna upplever att det är stökigare på mångkulturella skolor än i skolor med övervägande del svenska elever. De flesta av dem anser även att pojkar med annan kulturell bakgrund ”hävdar” sig mer i klassrummet än flickor och svenska elever. Det framkom även att flera lärare ansåg att de sociala skillnaderna dvs. vilken klasstillhörighet eleven har, vilka värderingar som finns i elevens hem samt föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande för elevens studiemotivation och uppförande i klassrummet. Flera av respondenterna anser även att ett stort problem i mångkulturella skolor är svårigheter med kommunikationen mellan lärare och utländska föräldrar på grund av bristen på ett gemensamt språk. Just språket och svårigheter med inlärningen av språket kan också vara orsaken att elever börjar bryta mot skolans ordningsregler anser en av respondenterna. Han menar att om en elev inte lyckas bli duktig i någonting i skolan så kan eleven istället bli bäst på att vara sämst och får på så sätt en identitet. Undersökningen visar även att lärarna anser sig bli bemötta olika på grund av sin könstillhörighet från elever med invandrarbakgrund.</p><p>Slutsatsen vi drar av undersökningen är att majoriteten av respondenterna anser att det behövs förändringar för att förbättra ordningen och disciplinen i de mångkulturella skolorna, för att nå bättre och likvärdiga resultat jämfört med övriga svenska skolan.</p>

<p>Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject</p> / <p>Bakgrund: Huvudsyftet med vår uppsats är att försöka ge en bild av vad en mångkulturell skola är och vilka svårigheter flickor finner med svenska som andraspråk. Vi är i slutet av vår lärarutbildning, vilket innebär att vi om några månader kommer att vara ansvariga för att skapa miljöer som gynnar eleverna och se till att möjligheterna finns för att låta dem utvecklas. Vi är medvetna om att i en mångkulturell skola som vi har nu i Sverige har det förekommit diskussioner runt om det svenska språket, vilket kan tolkas att det svenska språket kan missgynnas hos eleverna på grund av all integration som sker i skolan och bristen på kunskap om de olika kulturella bakgrunderna. För att få den kunskapen var vi tvungna att söka mer kunskap kring ämnet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur invandrarflickor upplever sin skolgång i en mångkulturell skola och hur de använder sitt modersmål och det svenska språket. För att nå fram till det uppsatta syftet har vi använt oss av frågeställningarna nedan. Vilken betydelse har det svenska språket, för flickor med ett annat modersmål i en mångkulturell skola? Hur påverkas invandrarflickors språkutveckling i en mångkulturell skola, finns det några positive eller negativa faktorer? Metod: Studien består av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv flickor i årskurs fyra och fem. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att flickorna i den undersökta mångkulturella skolan känner sig trygga. Flickorna fann en harmonisk samhörighet att de inte är ensamma om olikheterna. Olikheterna gällde aspekterna språk, kultur, religion och utseende. Ändå visade resultaten att flickorna såg svårigheter i det svenska språket. Flickorna uppger även att pedagogerna i skolan använder deras språkkunskaper som en resurs.</p>

<p>Title: A Culture School’s (”En Kulturskolas”) work in an multicultural area</p><p>This research is a study of Culture Schools in Angered which include both Lärjedalens and Gunnareds Culture Schools. The Culture Schools of today reach only a limited part of our society, and for this reason the purpose of this research has been to study a school in a multicultural area. To learn from others’ experiences is an important step in work with school development. This study will give me better knowledge to further develop the Culture Schools’ efforts to reach a greater part of the society.</p><p>The aim of this study is to search for and identify factors which have lead to success in Angered’s Culture Schools, specifically opportunities and/or obstacles that are characteristic in the teachers and the school leaders daily work and what developments are needed to better meet our multicultural society.</p><p>This research was carried out through qualitative interviews in which three teachers and four school leaders discussed their views on these research questions. The result of this research shows that the most determining factor in the Culture Schools’ ability to reach all children in the society is the collaboration between the Culture Schools and the mainstream schools, as well as the motivation of the teachers within the Culture Schools. The main obstacles identified in the study were: lack of finances; lack of classroom availability; large class sizes; teachers’ workloads and class divisions found in the society. The opportunities identified in the study were the Culture Schools’ ability to work with integration and the creative enthusiasm shown by the teachers. The future developments needed according to the study are for Angered Culture Schools to continue their work in reaching all children in the society; to develop better contact with parents and to learn more about development work in the school system as a whole. Angered’s Culture Schools are also continuing to develop the festival “Cho La Hop” that has given them status and respect in the society and will work to reduce the above mentioned obstacles.</p>

Skolan är en mångkulturell mötesplats där barnen måste lära sig att förstå och acceptera varandra. För att lyckas med detta så kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mångkulturella frågor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar människors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut på Västerås och Enköpings bibliotek gällande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser också hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen. Efter att ha läst in oss på litteratur gällande mångkultur och barnlitteratur och dess fördelar konsulterade vi bibliotekarier på dessa bibliotek och fick fram ett representativt urval av bilderböcker. Att valet föll på bilderböcker beror på att i den åldersgrupp vi har valt att rikta vårt arbete mot läses denna typ av böcker främst. Åldersspannet är mellan 4 till 8 år. Dessa bilderböcker har vi sedan analyserat baserat på en innehållsanalysmodell. De slutsatser vi har kommit fram till är att det finns bilderböcker som behandlar våra valda teman och motiv, men att utbudet inte är så stort. En annan slutsats vi har gjort är att kulturmöten och utanförskap är de dominerande teman i de böcker vi har tagit del av. Kulturmöten gestaltas inte sällan som problematiska och utanförskapet beror oftast på språksvårigheter och problem med tillhörighet. En sista slutsats är att fördomar gestaltas abstrakt och det krävs en diskussion för att synliggöra dessa för barn.

Title: A Culture School’s (”En Kulturskolas”) work in an multicultural area This research is a study of Culture Schools in Angered which include both Lärjedalens and Gunnareds Culture Schools. The Culture Schools of today reach only a limited part of our society, and for this reason the purpose of this research has been to study a school in a multicultural area. To learn from others’ experiences is an important step in work with school development. This study will give me better knowledge to further develop the Culture Schools’ efforts to reach a greater part of the society. The aim of this study is to search for and identify factors which have lead to success in Angered’s Culture Schools, specifically opportunities and/or obstacles that are characteristic in the teachers and the school leaders daily work and what developments are needed to better meet our multicultural society. This research was carried out through qualitative interviews in which three teachers and four school leaders discussed their views on these research questions. The result of this research shows that the most determining factor in the Culture Schools’ ability to reach all children in the society is the collaboration between the Culture Schools and the mainstream schools, as well as the motivation of the teachers within the Culture Schools. The main obstacles identified in the study were: lack of finances; lack of classroom availability; large class sizes; teachers’ workloads and class divisions found in the society. The opportunities identified in the study were the Culture Schools’ ability to work with integration and the creative enthusiasm shown by the teachers. The future developments needed according to the study are for Angered Culture Schools to continue their work in reaching all children in the society; to develop better contact with parents and to learn more about development work in the school system as a whole. Angered’s Culture Schools are also continuing to develop the festival “Cho La Hop” that has given them status and respect in the society and will work to reduce the above mentioned obstacles.