Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig. Arbetet bygger dessutom på mediabevakning, litteraturstudier med den senaste forskningen samt invandring- och skolhistorik. Studien tar även upp hur det ser ut i mångkulturella skolor i Kanada för att åtminstone få ett litet internationellt perspektiv och för att se om det finns några paralleller till de mångkulturella skolorna vi undersökte. Resultatet av undersökningen visar att flera av respondenterna upplever att det är stökigare på mångkulturella skolor än i skolor med övervägande del svenska elever. De flesta av dem anser även att pojkar med annan kulturell bakgrund ”hävdar” sig mer i klassrummet än flickor och svenska elever. Det framkom även att flera lärare ansåg att de sociala skillnaderna dvs. vilken klasstillhörighet eleven har, vilka värderingar som finns i elevens hem samt föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande för elevens studiemotivation och uppförande i klassrummet. Flera av respondenterna anser även att ett stort problem i mångkulturella skolor är svårigheter med kommunikationen mellan lärare och utländska föräldrar på grund av bristen på ett gemensamt språk. Just språket och svårigheter med inlärningen av språket kan också vara orsaken att elever börjar bryta mot skolans ordningsregler anser en av respondenterna. Han menar att om en elev inte lyckas bli duktig i någonting i skolan så kan eleven istället bli bäst på att vara sämst och får på så sätt en identitet. Undersökningen visar även att lärarna anser sig bli bemötta olika på grund av sin könstillhörighet från elever med invandrarbakgrund. Slutsatsen vi drar av undersökningen är att majoriteten av respondenterna anser att det behövs förändringar för att förbättra ordningen och disciplinen i de mångkulturella skolorna, för att nå bättre och likvärdiga resultat jämfört med övriga svenska skolan.

I arbetet som lärare, vare sig det är i skolan eller på förskolan kommer vi att arbeta med barnens språk och språkutveckling. Syftet med undersökningen var att jämföra arbetet med språkutveckling i förskolan/skolan för barn mellan 1-11 år i två kulturellt olika områden, detta för att beskriva skillnader och likheter. För att ta reda på hur lärare arbetar i förskolan/skolan har vi intervjuat 8 lärare och sedan sammanställt resultatet. I litteraturen har vi gått in på ett antal teorier om barns språkutveckling och hur man som pedagog eller förälder kan arbeta för att stötta barnens språkliga utveckling. Lärarna som vi intervjuade hade liknande åsikter om hur de borde arbeta, men verkligheten stämde inte överens med deras åsikter. Läsning och skrivning var en betydande del av arbetet medan språklekar sällan förekom. Vi kunde dock se att man på förskolorna använde mer rim & ramsor och sånger än i skolan. Respondenterna framhöll att man hade arbetat på ett annat sätt om skolan legat i ett annat område för att barnens kunskaper hade krävt det.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där kulturmöten är en del av vardagen. Vi ska bli lärare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det därför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sänder. Syftet med vårt arbete har därför varit att undersöka hur mångkultur skildras i barnlitteratur. Vi frågade oss vilka värden som formuleras, i vilka fall mångkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktärerna i böckerna. Vårt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar på hur mångkultur skildras utan hur den kan skildras. Efter att ha läst in oss på litteratur kring ämnet mångkultur och barnlitteratur analyserade vi ett antal utvalda bilderböcker utifrån en analysmodell. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys eftersom vi ville få en mer djupgående inblick i hur mångkultur skildrades i de utvalda böckerna. En slutsats vi kom fram till var att mångkultur i modern barnlitteratur oftast skildras som något naturligt. En annan slutsats är dock att vanliga teman i barnlitteratur är flykt och krig, teman som anspelar på invandrares situation i det nya landet. Vi drog också slutsatsen att modern barnlitteratur bidrar till att barn oavsett ursprung kan identifiera sig med karaktärer i många av böckerna.

Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject / Bakgrund: Huvudsyftet med vår uppsats är att försöka ge en bild av vad en mångkulturell skola är och vilka svårigheter flickor finner med svenska som andraspråk. Vi är i slutet av vår lärarutbildning, vilket innebär att vi om några månader kommer att vara ansvariga för att skapa miljöer som gynnar eleverna och se till att möjligheterna finns för att låta dem utvecklas. Vi är medvetna om att i en mångkulturell skola som vi har nu i Sverige har det förekommit diskussioner runt om det svenska språket, vilket kan tolkas att det svenska språket kan missgynnas hos eleverna på grund av all integration som sker i skolan och bristen på kunskap om de olika kulturella bakgrunderna. För att få den kunskapen var vi tvungna att söka mer kunskap kring ämnet. Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur invandrarflickor upplever sin skolgång i en mångkulturell skola och hur de använder sitt modersmål och det svenska språket. För att nå fram till det uppsatta syftet har vi använt oss av frågeställningarna nedan. Vilken betydelse har det svenska språket, för flickor med ett annat modersmål i en mångkulturell skola? Hur påverkas invandrarflickors språkutveckling i en mångkulturell skola, finns det några positive eller negativa faktorer? Metod: Studien består av en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv flickor i årskurs fyra och fem. Intervjufrågorna har formulerats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att flickorna i den undersökta mångkulturella skolan känner sig trygga. Flickorna fann en harmonisk samhörighet att de inte är ensamma om olikheterna. Olikheterna gällde aspekterna språk, kultur, religion och utseende. Ändå visade resultaten att flickorna såg svårigheter i det svenska språket. Flickorna uppger även att pedagogerna i skolan använder deras språkkunskaper som en resurs.

Skiftingehus grundskola satsar på modersmålsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige på 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li träffades genom ett kommunalt projekt och blev vänner. Välkommen till mångkulturens Eskilstuna.

Denna studie syftar till att undersöka vilken plats och betydelse kristendomen har och har haft över tid i religions-, historie- och samhällskunskapsundervisningen när det gäller att leva tillsammans i ett samhälle, familj eller bara som man och kvinna. Studien syftar också till att undersöka vilken betydelse kristendomen har för barn och ungas kulturella identitet och hur skolan kan bidra till att utveckla denna hos barn och unga. Metoden som använts är en så kallad textstudie, vilket innebär att olika texter studeras och jämförs för att ge svar på frågeställningarna och syftet. Den litteratur jag har studerat främst är kurslitteratur i ämnen historia, religion och samhällskunskap för mellanstadiet, årskurs 4 till och med 6. Böckerna är publicerade mellan tidsepokerna 1960-2010. I resultatet går det att se hur kristendomens plats i de olika ämnena har minskat, men även smygs in mellan raderna. Det går att se olikheter och likheter emellan böckerna och även dra paralleller i innehållet till den svenska kulturen och kulturarvet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärares ser på och reflekterar kring estetiska uttrycksformer i mångkulturella förskolor. Genom åtta intervjuer med förskollärare verksamma i förskolor i vad som klassas som mångkulturella områden, vill denna studie belysa hur förskollärare ser på barns kulturella bakgrund i relation till hur barnen förhåller sig till estetiska uttrycksformer. Men även vilket syfte förskollärare har att använda estetiska uttrycksformer i arbetet med barn med olika kulturell bakgrund. Studiens ställs mot litteratur som behandlar olika perspektiv på estetik och lärande i mångkulturella sammanhang samt tidigare forskning som berör de frågeställningar studien utgår ifrån. Resultatet visar på att förskollärarna i studien anser att barnens olika kulturer har betydelse för hur de förhåller sig till de estetiska uttrycksformerna. Dock arbetar de aktivt för att integrera barnens skilda kulturer och genom de estetiska uttrycksformerna ge möjlighet för barnen att uttrycka sig på andra sätt än genom det talade språket.

Syftet för den här undersökningen är att försöka se och belysa vad som utmärker verksamheten i en barngrupp på en mångkulturell förskola. Detta syfte har delats in i tre frågeställningar -     Vad har pedagogerna för pedagogiska tankar kring sin verksamhet? -     Hur arbetar pedagogerna med språk? -     Hur ser samarbetet mellan förskola och hem ut? Undersökningsmetoden för arbetet har varit kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar med mångkulturella barngrupper. Resultaten jag har fått fram kring vad som utmärker sig under de olika frågeställningsrubrikerna visar att pedagogerna menar att de; -     arbetar mer konkret än i icke mångkulturella förskolor, och att de försöker vara mer närvarande i barnens lek, för att hjälpa barnen med sin tvåspråkighet; -     upplever att personal med annat modersmål än svenska är en stor tillgång i verksamheten, likväl som resursen modersmålspedagog, som finns i de rektorsområden jag gjort min undersökning i. De uppger även att de uppmuntrar barnen att använda olika språk i förskolan; -     tycker att samarbetet mellan förskolan och föräldrarna fungerar bra, och att föräldrarna är delaktiga i verksamheten. De poängterar även att kontakten med föräldrarna är viktig, och att man måste vara tydlig, då det kan vara språkförbistringar.

Vårt samhälle ser idag inte ut som det gjorde för 15-20 år sedan. Det har berikats av tillflyttade människor som fört med sig olika kulturer och religioner. Detta avspeglar sig även i skolan som ju är en del av vårt samhälle. Jag vill med detta examensarbete undersöka hur bildundervisningen i grundskolornas senare årskurser, utifrån ett mångkulturellt perspektiv har ändrats under de senaste 15-20 åren. För att undersöka detta har jag bl.a. gjort jämförelser mellan de olika läro- och kursplanerna från Lpo80 fram till kursplanerna 2000 i ämnet bild. Jag har även undersökt i hur stor utsträckning undervisande lärare inom ämnet bild tar hjälp av modersmålslärarna i sin undervisning. I min undersökning har jag också genomfört att antal kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Resultatet av min undersökning visar att de intervjuade bildlärarna anser att bildämnet har förändrats under de senaste 10-15 åren. Detta beror dock inte, enligt informanterna, på ökad invandring i samhället utan mer på att teknologin fått större utrymme även inom bildkommunikation och framställning. En annan förändring till varför bildlektionerna ser annorlunda ut idag mot för 10-15 år sedan beror även att eleverna idag är mer vilsna och osäkra idag.

I denna studie har författarna utifrån intervjuer och enkäter försökt se samband mellan kulturell mångfald och undervisning. Påverkar den kulturella mångfald som finns i skolan undervisningen och relationen mellan elev och lärare? Tre lärare på tre olika skolor i Sverige har genom kvalitativa intervjuer svarat på en del frågor och delat med sig av sina erfarenheter. Interkulturell pedagogik är en metod som tar stor del i denna uppsats då författarna undersöker om interkulturell pedagogik är en lämplig metod för att bemöta kulturell mångfald i skolan.