<p>Skiftingehus grundskola satsar på modersmålsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige på 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li träffades genom ett kommunalt projekt och blev vänner.</p><p>Välkommen till mångkulturens Eskilstuna.</p>

Skiftingehus grundskola satsar på modersmålsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige på 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li träffades genom ett kommunalt projekt och blev vänner. Välkommen till mångkulturens Eskilstuna.

Bedömning är en central del av lärares och elevers vardag och i den svenska skolantillämpas mål- och kriterierelaterad bedömning. Om bedömningen kan leda till mer änbara ett betyg, och vägleda eleverna i deras sökande efter kunskap, sägs bedömningenha ett formativt syfte. En förutsättning för detta är effektiv feedback som kan hjälpaeleven att jämföra sin prestation med kriterierna och själv engagera sig i handlingar somleder till ökad kunskap. Syftet med detta arbete är, att som fallstudie, undersöka hurfeedback ges, upplevs och används i en studieverkstad i matematik på komvux.Resultatet av observationerna visar att vanligt förekommande feedback var att lärarnapreciserade vad de studerande skulle förbättra eller att de gav beröm. Intervjuerna visaratt den feedback som ges uppfattas positivt av de studerande och de använder denantingen för att korrigera fel eller som något som peppar och uppmuntrar dem. Detvisade sig dock att de studerande inte var medvetna om målen, vilket innebär attfeedbacken inte är så effektiv som den har möjlighet att vara.

<p>Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ”positionsrapport” av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens.</p><p>Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp – en community of practice eller språkgemenskap. Uppsatsen tar även avstamp från ett socialt perspektiv på skrivande och lärande där begrepp som litteracitet (literacies), socialisering och praktiker är centrala.</p>

Denna uppsats redogör för regering och riksdags samt högskoleledningars uppfattning om nivån på andraspråksstudenters språkliga kompetens i det svenska språket. Uppsatsen visar hur dessa instanser anser att högskolor och universitet bör arbeta för att höja denna kompetens hos studenterna, där det behövs. I ljuset av denna politiska diskurs undersöker och beskriver uppsatsen hur skolor runtom i landet svarar på regeringens krav och hur kraven påverkar det arbete de för inom sina studentstödsverksamheter, de så kallade Studieverkstäderna. Uppsatsen är till sin karaktär dels en presentation eller ”positionsrapport” av verksamheternas arbete i nuläget och dels en inventering både av den problematik som studentstödsverksamheterna arbetar med och av de krav som de politiska instanserna ställer på andraspråkselevers språkkompetens. Den teoretiska grunden för uppsatsen är forskningen inom interkulturell retorik, speciellt viktig är community of practice-teorin, som innebär att miljön formar grupper som hålls samman av det de gör; exempelvis kan en gemensam språklig praktik forma en sådan sammanhållen grupp – en community of practice eller språkgemenskap. Uppsatsen tar även avstamp från ett socialt perspektiv på skrivande och lärande där begrepp som litteracitet (literacies), socialisering och praktiker är centrala.

Syftet med denna studie är att genom enskilda intervjuer få kunskap om hur tio elever upplever den extra hjälp de får i form av studieverkstadens verksamhet på den skola som de går på. Hur beskriver elever att deras skolsituation påverkats (kunskapsmässigt och socialt) av deltagandet, vilka faktorer påverkar upplevelsen, och hur värderar de studieverkstaden gentemot vistelse i ordinarie klassrum respektive andra specialpedagogiska lösningar för de elever som tidigare haft sådana? Eftersom intervjuerna genomfördes på två olika skolor, en högstadie- och en gymnasieskola, som har olika upplägg på sina studieverkstäder, finns också en jämförande aspekt i arbetet. Eleverna på båda skolorna upplever antalet elever i studieverkstaden som en avgörande faktor för hur bra de kan få hjälp där. På högstadieskolan är antalet ofta lågt, och på den betydligt större gymnasieskolan ofta högt. Den andra faktorn som eleverna uppger påverkar deras möjligheter till lärande är lärarnas ämneskompetens, vilken ibland brister på högstadieskolans studieverkstad. Vikten av att utvärdera placeringarna med täta mellanrum belyses också i studien. Studien visar vidare att de effekter de intervjuade eleverna upplever av att vistas i studieverkstaden främst handlar om ökat lugn och fokus, bättre mående, bättre studieresultat och ökad förståelse av ämnet. Till skillnad från högstadieeleverna nämner gymnasieeleverna också bättre betyg som ett positivt resultat, något de anser gynnar självkänslan. Gymnasieleverna upplever det som en stressfaktor att studieverkstaden förlänger studiedagen. Samtidigt upplevs förbättrade studieresultat reducera stress. Däremot upplever varken gymnasie- eller högstadieeleverna någon större påverkan på trivseln i skolan eller relationen till klasskamraterna.