Syftet med denna studie är att genom enskilda intervjuer få kunskap om hur tio elever upplever den extra hjälp de får i form av studieverkstadens verksamhet på den skola som de går på. Hur beskriver elever att deras skolsituation påverkats (kunskapsmässigt och socialt) av deltagandet, vilka faktorer påverkar upplevelsen, och hur värderar de studieverkstaden gentemot vistelse i ordinarie klassrum respektive andra specialpedagogiska lösningar för de elever som tidigare haft sådana? Eftersom intervjuerna genomfördes på två olika skolor, en högstadie- och en gymnasieskola, som har olika upplägg på sina studieverkstäder, finns också en jämförande aspekt i arbetet. Eleverna på båda skolorna upplever antalet elever i studieverkstaden som en avgörande faktor för hur bra de kan få hjälp där. På högstadieskolan är antalet ofta lågt, och på den betydligt större gymnasieskolan ofta högt. Den andra faktorn som eleverna uppger påverkar deras möjligheter till lärande är lärarnas ämneskompetens, vilken ibland brister på högstadieskolans studieverkstad. Vikten av att utvärdera placeringarna med täta mellanrum belyses också i studien. Studien visar vidare att de effekter de intervjuade eleverna upplever av att vistas i studieverkstaden främst handlar om ökat lugn och fokus, bättre mående, bättre studieresultat och ökad förståelse av ämnet. Till skillnad från högstadieeleverna nämner gymnasieeleverna också bättre betyg som ett positivt resultat, något de anser gynnar självkänslan. Gymnasieleverna upplever det som en stressfaktor att studieverkstaden förlänger studiedagen. Samtidigt upplevs förbättrade studieresultat reducera stress. Däremot upplever varken gymnasie- eller högstadieeleverna någon större påverkan på trivseln i skolan eller relationen till klasskamraterna.

Syftet med studien är att undersöka flexenheter och flexteam som startades i en av Sveriges kommun, för att anpassa lärmiljöer till elever med funktionsnedsättningar, framför allt elever inom autism och ADHD. Undersökningen bygger på följande frågor: Vad är syfte med denna valda organisation? Hur bidrar organisationen till tillgänglighet för denna grupp elever? Vilka utmaningar och utvecklingsområden kan identifieras inom den valda organisationen? Kvalitativ forskningsmetod användes i studien och semi-strukturerade intervju och fokusgruppsintervjuer genomfördes för att samla in empirin. Teoriansatsen bygger på Bronfenbrenners systemteori samt Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar att flexenhetens- och flexteamens organisation erbjuder tillgängliga lärmiljöer för denna grupp elever genom flexkompetens och det kompensatoriska perspektivet men, att det kritiska perspektivet spelar också roll i den flexibla organisationen. Utmaningar och utvecklingsområden ligger i implementering av arbetssätt och förhållningssätt hos andra lärare så att dessa elever kan inkluderas ide vanliga klassrummen. Det långsiktiga målet för kommunen är att alla lärare anpassar undervisning och miljö till dessa elever med hjälp av erfarna flexpedagogerna. / The purpose of this study is to elucidate why one of Sweden’s municipalities chose to implement a new way of including students with neuropsychological deficits, especially ASD (Autism Spectrum Disorder) and ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). The municipality decided to offer adapted resource rooms and flexible well-trained teachers to this group of students as a way of ensuring them accessible learning environments. The questions raised in this research are the following: what is the aim of the implementation of this flexible organisation to this group of students? In which ways does this organisation contribute in providing an inclusive learning environment to these students? What are the challenges and areas of improvement within such an organisation? The research method is based on semi-structured interviews with, on the one hand, flexible teachers in two of the municipality’s schools, and on the other hand, the developer of this flexible organisation for this group of students. As theoretical frame, Bronfenbrenner’s ecological theory as well as Nilholm’s special education perspectives were used in this study. The results of the research show that this organisation really offers accessible learning environments to this group of students by using the compensatory and critical perspectives. The challenges are that the other teachers need to learn from them in order to be able to really include these students in mainstream regular classes. The long-term goal of this municipality is to see all the students with special needs included in regular classes with the help of flexible teachers, trained in these students’ special needs. The flexible teachers’ mission is to help the other teachers and show them that inclusion of these students in mainstream regular classes is a possible mission.

This thesis is a part of Master Degree within the field of Education science at Kristianstad University. The aim of this study is based on a few informants’ descriptions and experiences of the schools in a municipal school changed their work to increase inclusion for students with Autism Spectrum Disorders (ASD). The focus of the study is the changes which have been implemented, how it has influenced the student group's schooling and what success factors and challenges the school has encountered. According to the Swedish Education Act, shall the Swedish regular school be available to all scholars. However, several studies and accounts show that primary schools have found it difficult to meet the educational needs of students with ASD.  The national board of education (2009) and The Swedish schools inspectorate (2012) criticizing the school for not investigating the students' needs and supply adequate support. The study was conducted by a qualitative approach; data were collected through semi-structured - and focus interviews. The choice to use interviews are based on interesting to let each informant describes how their school, meet and educated students with ASD and what elements they consider important developments of an inclusive school for pupils with ASD. The implication of the results confirms that by increasing the knowledge about autism spectrum disorders of the instructors, the school has developed a more including learning environment for the students. By creating, a flexible organization in the school’s students gives the chance to be in school on their own terms. Belonging to a class on their own terms, with the possibility of instructing in different contexts, has increased the presence of many students.