Syftet med studien var att utifrån några pedagogers upplevelser beskriv och analysera hur det relativt nya arbetssättet flexteam påverkar lärmiljöerna i grundskolan. Bakgrunden behandlade olika styrdokument och tidigare forskning kring fysisk, pedagogisk och social lärmiljö, inkludering samt särskild undervisningsgrupp. Studien hade en hermeneutisk ansats och var kvalitativ. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagogoer verksamma i flexteam. Som teoretisk ram har tre specialpedagogiska perspektiv, kategoriskt, kritiskt och dilemma perspektivet, används tillsammans med SPSM:s tillgänglighetsmodell. Studien visar att tillgänglighet är ett komplext begrepp och att flexteam kan vara ett komplement till klassundervisning för att öka tillgängligheten i grundskolans lärmiljöer.

Syftet med studien är att undersöka flexenheter och flexteam som startades i en av Sveriges kommun, för att anpassa lärmiljöer till elever med funktionsnedsättningar, framför allt elever inom autism och ADHD. Undersökningen bygger på följande frågor: Vad är syfte med denna valda organisation? Hur bidrar organisationen till tillgänglighet för denna grupp elever? Vilka utmaningar och utvecklingsområden kan identifieras inom den valda organisationen? Kvalitativ forskningsmetod användes i studien och semi-strukturerade intervju och fokusgruppsintervjuer genomfördes för att samla in empirin. Teoriansatsen bygger på Bronfenbrenners systemteori samt Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar att flexenhetens- och flexteamens organisation erbjuder tillgängliga lärmiljöer för denna grupp elever genom flexkompetens och det kompensatoriska perspektivet men, att det kritiska perspektivet spelar också roll i den flexibla organisationen. Utmaningar och utvecklingsområden ligger i implementering av arbetssätt och förhållningssätt hos andra lärare så att dessa elever kan inkluderas ide vanliga klassrummen. Det långsiktiga målet för kommunen är att alla lärare anpassar undervisning och miljö till dessa elever med hjälp av erfarna flexpedagogerna. / The purpose of this study is to elucidate why one of Sweden’s municipalities chose to implement a new way of including students with neuropsychological deficits, especially ASD (Autism Spectrum Disorder) and ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). The municipality decided to offer adapted resource rooms and flexible well-trained teachers to this group of students as a way of ensuring them accessible learning environments. The questions raised in this research are the following: what is the aim of the implementation of this flexible organisation to this group of students? In which ways does this organisation contribute in providing an inclusive learning environment to these students? What are the challenges and areas of improvement within such an organisation? The research method is based on semi-structured interviews with, on the one hand, flexible teachers in two of the municipality’s schools, and on the other hand, the developer of this flexible organisation for this group of students. As theoretical frame, Bronfenbrenner’s ecological theory as well as Nilholm’s special education perspectives were used in this study. The results of the research show that this organisation really offers accessible learning environments to this group of students by using the compensatory and critical perspectives. The challenges are that the other teachers need to learn from them in order to be able to really include these students in mainstream regular classes. The long-term goal of this municipality is to see all the students with special needs included in regular classes with the help of flexible teachers, trained in these students’ special needs. The flexible teachers’ mission is to help the other teachers and show them that inclusion of these students in mainstream regular classes is a possible mission.