Author: Karl Larsson Title: Samverkan mellan skola och socialtjänst – en studie i attityder och kunskap The overall purpose of the studie has been to explore inter-professional work between social workers and teachers. The main focus has been on the link between attitude and knowledge. Attitude and knowledge has also been tested for any connection to age, gender, what kind of a teacher you are and for how long you have been a teacher. The collected data has been analyzed in a descriptive part, one part with correlations and in one part with t-tests. The terms samsyn (consensus) and attitude has been reviewed in its connection to the results. The study shows a significant correlation (0.222*) between knowledge and attitude. How long you have been a teacher also shows a significant negative correlation (-0.181*) to attitude. In relation to knowledge or attitude no significant differences between those who have been in contact with the social services and those who have been can be found.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att studera vetenskapligaartiklar och avhandlingar genom att utgå ifrån vår problemformulering ochfrågeställning som innefattar faktorer som kan påverka elevens läsutvecklingsåsom skolmiljön, hemmiljön, samt vilken roll läraren bär för elevensläsutveckling. Metoden vi har använt oss av är sökningar i olika databaseroch granskat den data vi hittat utifrån olika kriterier för att avgöra om deskulle inkluderas i studien. Vi har kommit fram till att flera olika faktorerpåverkar elevernas läsutveckling och att de många gånger hör samman.Några av dessa faktorer som påverkar innefattar lärarens kunskaper inomspråkets struktur, hemmiljön med föräldrarnas engagemang och samsyntillsammans med skolan, skolmiljön, stöttning, samt undersökning av elevenskunskapsnivå inom läsningen för att varje enskild individ ska få möjlighetenatt utvecklas. En intressant aspekt för fortsatt forskning hade varit attstudera internationella och nationella skillnader inom området hemmiljönseffekt och föräldrarnas engagemang och påverkan kring barnens läsutveckling.

Att bedömning och betygssättning av elevers prestationer brister i likvärdighet förs ofta fram som ett problem. Olika förslag att åstadkomma en ökad likvärdighet förespråkas i olika sammanhang och ett sådant förslag är sambedömning. Sambedömning handlar om att lärare samverkar kring bedömning och betygssättning. Trots att sambedömning förs fram som ett sätt att få en större likvärdighet vid bedömning och betygssättning så saknas vetenskapliga belägg för sådana antaganden. I denna studie har en litteraturöversikt genomförts i syfte att få kunskap om vilka effekter sambedömning har och om dessa effekter kan leda till en mer likvärdig bedömning och betygssättning Resultaten visar att sambedömning har effekter som på sikt kan leda till en ökad likvärdighet vid bedömning och betygssättning om den får omfatta flera steg i bedömningsprocessen, men det är även en process som kan påverkas av flera olika faktorer.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i grundsärskolan arbetar med sambedömning som en del i att realisera en likvärdig kunskapsbedömning. Vi vill undersöka vilka förutsättningar som ges och vilka förutsättningar pedagogerna saknar. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och belyser den kollegiala samsyn som skapas i sammanhanget.  Litteraturgenomgången beskriver begrepp utifrån vad som skrivits i ämnet så som elevens rättigheter, likvärdig utbildning, sambedömning och kollegialt samarbete. Sammanfattningsvis kan sägas att skollagen och läroplaner utgör grunden för skolväsendet och ger elever rättigheter och skyldigheter till en likvärdig utbildning. Författarna Hattie (2012), Falk  Lundqvist m.fl. (2014) och Lauvås m.fl. (1997) skriver om hur det kollegiala samarbetet kan bli möjlighet medan Skolinspektionen (2009), Gadler (2011) och Assarsson (2007) belyser svårigheterna med att nå en likvärdig utbildning. För att besvara våra frågeställningar används metoden fokusgruppsdiskussioner. Metoden har valts då vi ser en vinst med det kollegiala utbytet som blir i en diskussion vilket är svårare att få i individuella intervjuer. Fokusgruppsdiskussioner genomfördes först på tre olika grundsärskolor och vid ett senare tillfälle genomfördes uppföljande fokusgruppsdiskussioner. Vid det första tillfället diskuterades hur pedagogerna arbetar med sambedömning, vilka förutsättningar de har och vilka förutsättningar de saknar. Vid det senare tillfället diskuterades resultatet från det första tillfället men även hur arbetet med sambedömning kan se ut framöver på respektive skola. Vi vill på så sätt påbörja en process kring sambedömning. Diskussionerna spelades in och transkriberades. Resultatet visar att det endast i liten omfattning sker sambedömning och diskussioner för en likvärdig utbildning. Samtidigt var alla pedagoger överens om att de önskar sambedömning och fler diskussioner om hur kunskapskraven ska tolkas för att nå en likvärdig utbildning. Pedagogerna menar att den tid som ges idag ofta fylls med andra pedagogiska uppdrag så som utvecklingssamtal och praktisk planering. Pedagogerna ser strukturerad tid och en gemensam samsyn som förutsättningar, vilka dock saknas, för att sambedömning ska kunna fungera. Genom ett projekt med kommunens alla grundsärskolor och en projektanställning skapas nya förutsättningar för att nå samsyn.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur överlämningen från grundskolan till</p><p>gymnasieskolan fungerar med avseende på dess organisation samt dess informationsinnehåll.</p><p>Uppsatsen belyser även samsynen mellan dessa två skolformer och hur stor insyn de har i</p><p>varandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna är</p><p>speciellt viktigt för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd fokuserar denna uppsats</p><p>framför allt på dessa elever.</p><p>Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger på</p><p>grundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever att</p><p>överlämningen fungerar och i vilken utsträckning de anser att det finns samsyn mellan</p><p>skolformerna.</p><p>Intervjuundersökningen visade att vår undersökningskommun har väl utarbetade riktlinjer för</p><p>informationsöverlämningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarna</p><p>upplever att de pedagogiska överlämnandeunderlagen som används i kommunen är tydliga</p><p>och att den information som lämnas över till stor del är relevant och användbar. Alla</p><p>intervjuade är eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlämningen</p><p>för de elever som väljer att byta kommun när de påbörjar sina gymnasiestudier.</p><p>Beträffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de är dock oeniga om det</p><p>skulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger även att</p><p>de inte har så stor insyn i den angränsande verksamheten, utan menar att grundskolan och</p><p>gymnasieskolan till stor del är skilda verksamheter.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur överlämningen från grundskolan till gymnasieskolan fungerar med avseende på dess organisation samt dess informationsinnehåll. Uppsatsen belyser även samsynen mellan dessa två skolformer och hur stor insyn de har i varandras verksamheter. Eftersom Lpo 94 betonar att samarbete mellan skolformerna är speciellt viktigt för att uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd fokuserar denna uppsats framför allt på dessa elever. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma pedagoger på grundskolan och gymnasieskolan har vi skapat oss en uppfattning om hur de upplever att överlämningen fungerar och i vilken utsträckning de anser att det finns samsyn mellan skolformerna. Intervjuundersökningen visade att vår undersökningskommun har väl utarbetade riktlinjer för informationsöverlämningen och att dessa riktlinjer till stor del följs. Intervjudeltagarna upplever att de pedagogiska överlämnandeunderlagen som används i kommunen är tydliga och att den information som lämnas över till stor del är relevant och användbar. Alla intervjuade är eniga om att det finns brister i organiseringen av informationsöverlämningen för de elever som väljer att byta kommun när de påbörjar sina gymnasiestudier. Beträffande samsynen upplever alla intervjudeltagare att den brister, de är dock oeniga om det skulle behövas ett aktivt arbete för att samsynen ska öka. Intervjudeltagarna uppger även att de inte har så stor insyn i den angränsande verksamheten, utan menar att grundskolan och gymnasieskolan till stor del är skilda verksamheter.

Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet? Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar. Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö. De hinder man upplevde för att utveckla samverkansarbetet kan kopplas till styrning och struktur men också till den respekt man har inför varandras verksamhetskulturer. Trots detta visade undersökningen på ett brett engagemang att utveckla samverkansarbetet där målsättningen visade sig vara en samsyn i förhållningssätt och arbetssätt.

Sammanfattning/Abstract Brink, Linda och Nilsson Anna (2022). Lärmiljöernas betydelse för inkludering. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Det finns en brist på en gemensam definition av begreppet inkludering vilket leder till att det också ser väldigt olika ut hur man arbetar med inkludering (Kendall, 2019). Studien avser att lyfta olika professioners uppfattning om inkluderande lärmiljöer och förväntas bidra med att få syn på hur teorier kan omsättas i praktik.    Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få kunskap om hur lärarpersonal arbetar med att främja en skola för alla utifrån ett inkluderingsperspektiv. Tre frågeställningar har skapats för att besvara syftet:   1.      Vilka uppfattningar har lärarpersonal och rektor om inkludering? 2.      Hur skapar lärarpersonal inkluderande lärmiljöer? 3.      Vilka framgångsfaktorer och hämmande faktorer blir synliga i arbetet med inkludering?   Teori Vår studie utgår från systemteori och ett systemteoretiskt perspektiv eftersom vi anser att det är en teori som bidrar till att se hur olika delar i en skola kan påverka varandra och då få syn på helheten i arbetet med inkludering. Vi har även valt det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet för att få syn på hur lärarpersonal tolkar begreppet inkludering.   Metod För att kunna beskriva och analysera lärarpersonal och rektorns syn på inkludering och inkluderade lärmiljöer har vi valt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Utifrån studiens syfte har kvalitativ ansats valts för att lyfta fram de intervjuades erfarenheter och upplevelser för att tolka resultatet. Detta för att synliggöra mönster och variationer i informanternas upplevelser av inkludering. Fenomenologiska inslag har valts för att fånga essensen i informanternas upplevelser. I analysprocessen urskildes olika beskrivande teman och begrepp för att besvara studiens syfte och frågeställningar.   Resultat Resultatet visar på att en gemensam syn på inkludering är delaktighet och ett gemensamt lärande. Det framkommer att det finns förutsättningarna för att uppnå ett gemensamt lärande men att det ses som en svårighet i praktiken. Det är rektorns syn på inkludering som ger de förutsättningar som krävs för en lyckad inkludering. Resultatet visar att det är genom samsyn som lärarpersonalen skapar tillgängliga lärmiljöer som gynnar elevens lärande och bidrar till en gemenskap.    Specialpedagogiska implikationer I studien blir det tydligt att specialpedagogens handledande roll är av stor betydelse för arbetet med inkludering. Genom observationer i klassrummet bidrar specialpedagogen till att tillsammans med läraren hitta rätt anpassningar för eleven. Det blir också tydligt att specialpedagogen har många olika funktioner och är en länk mellan organisation och arbetet i verksamheten.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka det specialpedagogiska stödet för elever i matematiksvårigheter i en kommun i södra Sverige. Vi ville undersöka vilket synsätt som råder på skolorna när det gäller elever i matematiksvårigheter. Vi ville även leta efter goda exempel i arbetet med elever i matematiksvårigheter. I arbetet beskrivs olika forskning kring specialpedagogens roll och uppdrag samt olika sätt att se på matematiksvårigheter. Vi genomförde en enkätundersökning med öppna frågor där informanterna själv fick formulera sina svar. Dessa bearbetades sedan kvalitativt. Undersökningen vände sig till skolledare, specialpedagoger, speciallärare och klasslärare i en kommuns alla F-6 skolor.Resultaten av vår undersökning visade att det saknas en gemensam definition på vad matematiksvårigheter är vilket leder till att det inte finns en samsyn ute i skolorna kring begreppet. Det innebär att de olika aktörerna agerar olika för att förhindra matematiksvårigheter. Det specialpedagogiska stödet i matematik ser olika ut för eleverna beroende på vilken skola de går på. Om den samlade kunskapen i kommunen sammanställs och delges till varandra så skulle arbetet med elever i matematiksvårigheter kunna utvecklas. Eftersom stödet ser olika ut för eleverna och att aktörerna har olika syn på hur det ska utformas så kan det uppstå olika dilemman i arbetet för en specialpedagog.