Syfte: Kandidatuppsatsen har två syften som lyder: Skapa ett lämpligt verktyg för att undersöka organisationers innovationsmognad Utveckla innehållet i den metod som skapas för att undersöka innovationsmognad   Frågeställningar: Hur kan en prototyp skapas för att undersöka organisationers innovationsmognad? - Vilken undersökningsmetod anses mest eftertraktat för organisationer att delta i vid en audit? - Vilka beståndsdelar är viktiga i en innovativ organisation?   Metod: Metoden som använts för uppsatsen består av kvalitativa undersökningsmetoder i form av strukturerad intervjuer. Utöver detta har även en litteraturstudie gällande den innovativa organisationen gjorts som ligger till grund för innehållet i prototypen.   Slutsats: Slutsatsen resulterar dels i en enkätundersökning som ska användas för att  mäta innehållet i undersökningsmetoden, workshop, samt en prototyp i form av en spelplan. Spelplanen är uppbyggd utifrån den innovativa organisationen som vi tagit fram genom en litteraturstudie och innehåller diverse kategorier som är väsentliga när det kommer till innovation. Dessa delar utgörs i spelplanen av diverse spelmoment som ska få deltagarna att interagera och diskutera med varandra utifrån den egna organisationen. / Purpose: Bachelor’s thesis intends to have two purposes: 1.       Creating a suitable tool for examining organizations’ innovation maturity. 2.       Develop the content of the methodology created to highlight the innovation maturity.   Research-questions: How can a prototype be created to examine the innovation matureness in organizations? -          Which method of examination is considered most desirable for organizations to participate in an audit? -          Which components are important in an innovative organization?   Method: The method used for the essay consists of qualitative research methods in the form of structured interviews. In addition, even a literature study on the innovative organization made as the basis for the content of the prototype.   Conclusion: The conclusion results partly in a survey to be used to measure the content of the examination method, workshops, and a prototype in the form of a game board. The game board is constructed based on the innovative organization which the authors developed through a literature review and contains various categories that are essential when it comes to innovation. These parts consist of the playing field of various game elements to get the participants to interact and discuss with each other based on their own organization.

Sammanfattning  Arbetet med konflikthantering förekommer dagligen i skolans verksamhet och kan se olika ut. Syftet med vår studie var att undersöka vilken erfarenhet verksamma lärare som undervisar barn i åldern sex till tio år, har av metoden lågaffektivt bemötande i samband med konflikthantering. I vår studie redogör vi för hur metoden kan användas vid problematiska situationer där barn är inblandade. Lågaffektivt bemötande bygger på att barn gör rätt om de får de rätta förutsättningarna. Studien har genomförts med kvalitativ metod som vi valde för att uppnå ett bredare och ett mer djupgående resultat. Sju personer på tre skolor intervjuades om sin kunskap och erfarenhet av metoden lågaffektivt bemötande vid konflikthantering. Det visade sig att lärarnas erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande är varierande. Undersökningen visar också att det saknas utbildning och till viss del kunskap om lågaffektivt bemötande. För att det lågaffektiva bemötandet ska vara effektivt och behjälpligt i konfliktsituationer, så krävs en samsyn inom arbetslaget och en väl genomarbetad plan för metoden. Studiens slutsats blev att det råder stor brist på utbildning inom konflikthantering bland de deltagande lärarna.

Under vår utbildning och VFU har frågor kring fritidshemmets arbete rörande barn i behov av anpassningar eller särskilt stöd växt fram, då vi upplever att pedagogernas åsikter på fritidshemmet inte belyses i tillräckligt hög grad. Syftet med detta examensarbete blir därför att öka kunskapen om hur pedagogerna upplever arbetet med barn i behov av extraanpassningar eller särskilt stöd, genom att lyfta tidigare forskning som vi ställer mot vår egna studie. Vår undersökningsmetod består av åtta kvalitativa intervjuer som grundar sig i våra frågeställningar som är baserade på svårigheter, möjligheter och skillnader ur ett fritidshemsperspektiv, i arbetet mot barn i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Detta belyser vi genom att analysera ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv hur arbetetskiljer sig mellan olika skolor och arbetslag. Samt vad fritidspedagogerna anser kring olika faktorer som påverkar samarbetet rörande arbetet med barn i behov av särskilt stöd.Resultatet visar att fritidshemmen vi har undersökt ser varandra som resurser där de arbetar tillsammans och kontinuerligt för att skapa en trygg miljö där barn skall utvecklas i rättriktning till självständiga individer. En viss problematik framkom dock, där ramfaktorer som tid och resurser upplevdes otillräckliga för att kunna skapa en god samverkan pedagoger emellan. Arbetet vi presenterar ger en inblick över respondenternas egna åsikter och erfarenheter rörande barn i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd ur ett fritidshemsperspektiv.

Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.   Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.   Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning. Forskningsfrågorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning? Hur arbetas det praktiskt med läs- och skrivinlärning i verksamheten? Hur påverkar arbetslagets synsätt och överlämningsprocessen mellan olika skolformer barnens läs- och skrivinlärning? Insamlingsmetoderna som användes var enkäter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 eftersom det är där läs- och skrivinlärningen oftast sker. Resultatet visade att förskollärarna, förskoleklasslärarna och lärarna i årskurs 1-3 hade liknade synsätt som kännetecknandes av att fånga, utveckla och väcka barnens/elevernas intressen. Skolan arbetar med att väcka elevernas intressen och förskolan arbetar med att fånga och utveckla barnens intressen.  Resultatet visade att arbetslagets synsätt och övergången mellan olika skolformer har betydelse för barnens läs- och skrivinlärning. Metoderna som lärarna använder ser olika ut, men syftet är detsamma, att utveckla, fånga och väcka barnens intressen.

<p>Övergripande syfte med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger ser på och tar till vara på individers olikheter och kompetenser i en barngrupp. I syftet ingår även att studera barns upplevelser av pedagogernas bemötande i och planerande av tambursituationen. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på pedagogerna och deras arbetssätt då detta ligger till grund för barnens upplevelser.</p><p> </p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration utifrån den hermeneutiska ansatsen och har genomförts på tre förskolor. Deltagande i intervjuer har varit 10 pedagoger och 29 barn i åldrarna 4-6 år.</p><p> </p><p>Fokus ligger något mer på pedagogernas utsagor men genom intervjuer med barn kunde tambursituationen ytterligare belysas. Genom att ta del av barnens upplevelser av tambursituationen kunde vi se om dessa skilde sig från pedagogernas utsagor, och i så fall på vilket sätt. Resultatet av studien visar en strävan hos pedagogerna att bemöta varje barn individuellt och att tillvarata barns kompetenser genom att bl.a. göra gruppindelningar. Pedagogerna ser många gånger rutinsituationen som ett stressmoment och önskar förändringar både vad gäller arbetslagets samsyn, den fysiska miljön och individers förutsättningar. Barnen är till största delen nöjda men uttrycker önskemål om mer inflytande och en lugnare miljö i tambursituationen.</p>

Vi vill med detta examensarbete fördjupa kunskapen om vilka arbetssätt förskollärare använder sig av i konflikthantering mellan barn i förskolan. Vi undersöker vilka arbetssätt förskollärare använder sig av, samt vilken kunskap de anser sig besitta inom detta ämne. Arbetet utgår från en kvalitativ intervjustudie där fem stycken verksamma förskollärare intervjuas, som är relevant utifrån det vi vill undersöka. Resultatet visar att konflikthantering är en stor del för barns utveckling och lärande. Det framkommer även strategier som kan vara fördelaktiga för förskollärare att använda sig av i förskolan. Både i förebyggande syfte och även i konflikters uppkomst. Slutligen så presenteras förskollärares upplevda svårigheter i arbetet med konflikthantering.

Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om likheter och skillnader när det gäller syn på kränkande behandling och gemensamt förhållningssätt till detta bland skolpersonal. Mer specifikt avses att fokusera min analys på en högstadieskola med fyra olika arbetslag. Metoden för att generera ett resultat och besvara arbetets frågeställningar är dels en kvalitativ textanalys och dels semistrukturerade intervjuer. Textanalysen fokuserar på anmälningar om kränkande behandling för att undersöka om synsätt, förhållningssätt och arbetsgång vid kränkande behandling är likvärdig när det kommer till skolans fyra olika arbetslag. Intervjuer har genomförts för att ge en mer nyanserad inblick i arbetslagens tankegång. Det finns en teoretisk samsyn när det gäller kränkande behandling och respondenterna är överens om att skolans personal alltid måste ingripa i sådana situationer. Samtliga lärare anser att nolltolerans mot kränkande behandling måste råda men åsikterna hur man ska arbeta för att nå det går isär. Kollegiala samtal och en systematisk dokumentation är två framgångsfaktorer i arbetet mot nolltolerans och det ger ”de systematiska aktörerna” uttryck för. ”De direkta aktörerna” anser att det räcker med ett direkt ingripande och ser inte nyttan med dokumentation.

Abstrakt Syftet med vår studie är att undersöka några professioners beskrivningar av lågaffektivt bemötande i förskoleklassens och skolans verksamheter. Vidare vill vi undersöka hur praktiserandet av lågaffektivt bemötande inverkar på elevers möjlighet till inkludering. I studien har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna med komplettering av följdfrågor. I studien ingår elva informanter, vilka samtliga arbetar med lågaffektivt bemötande i förskolans och skolans verksamheter. Resultatet visade att lågaffektivt bemötande är ett främjande och förebyggande förhållningssätt. Informanterna beskriver inkludering som alla elevers rätt att uppleva tillhörighet i ett sammanhang. Skilda professioners samsyn och samverkan kring problemskapande beteende möjliggör förståelsen av bristande förmågor och outvecklade färdigheter och hur dessa kan utvecklas. Problemskapande beteende förklaras som otillräcklig anpassning i lärmiljön. Informanterna upplevde att lågaffektivt bemötande är ett långsiktigt projekt. Vidare visar resultatet att implementering av lågaffektivt bemötande är av betydelse för samsyn kring förhållningssättet.

Previous studies have shown that concordance between professionals and clients regarding treatment content, goals and practice in drug-related treatment results in reduced drug use. Concordance also contributes to reduced degree of criminal acts and an increased power of their own life’s. The purpose of the present study was to investigate whether there was a difference between course leaders and client perceptions about which relapse preventive skills who were of utility in client’s recovery from alcohol or drug addiction. An investigation of differences between course leaders and client perceptions made it possible to estimate concordance in relapse preventive treatment. The empirical study consisted of two questionnaires, one aimed for course leaders in relapse preventive treatment and one aimed for clients who had participated in a relapse preventive course. An independent t-test showed no significant difference between course leaders and clients regarding the total score of the scale. 12 independent t-tests showed significant differences between course leaders and clients regarding 2 of 13 skills, where the course leaders estimated greater utility of the skills to identify automatic thoughts and to decline offers of drugs or alcohol. Results in the present study indicated good concordance between course leaders and clients, as they estimated the utility equivalent in great extent. The conclusion of the present study was an indication of good concordance between course leaders and clients in relapse preventive treatment in Sweden today. Concordance can contribute to a reduction of regional and local differences regarding practise in psychosocial treatment, and encourage a lifestyle in balance for clients. / Tidigare studier har visat att samsyn mellan professionella och klienter avseende behandlingsinnehåll, mål och praxis inom drogrelaterad behandling resulterar i reducerat drogbruk. Samsyn bidrar också till en minskad grad av kriminella handlingar, längre tid i behandling och en förhöjd känsla av makt över sitt eget liv. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad mellan kursledare och klienters uppfattningar om vilka återfallspreventiva färdigheter som är av nytta i klienters återhämtning från alkohol- eller drogmissbruk. I studien deltog 57 kursledare och 61 klienter. Genom att undersöka skillnader mellan kursledare och klienters uppfattningar möjliggjordes en uppskattning av samsyn mellan grupper i återfallspreventiv behandling. Den empiriska undersökningen utgjordes av en enkätundersökning, en enkät anpassad till kursledare i återfallspreventiv behandling och en enkät anpassad till klienter som någon gång deltagit i en kurs i återfallsprevention. Ett oberoende t-test visade ingen signifikant skillnad mellan kursledare och klienter avseende totalpoängen på skalan. Tolv oberoende t-test visade signifikanta skillnader mellan kursledare och klienter avseende 2 av 11 undersökta färdigheter, där kursledare skattade större nytta med färdigheterna att identifiera automatiska tankar och att tacka nej till alkohol eller droger. Slutsatsen är att det finns en indikation på god samsyn mellan kursledare och klienter inom återfallspreventiv behandling i Sverige idag. Resultatet indikerar god samsyn vilket innebär att kursledare lägger fokus på alla färdigheter i återfallsprevention som är av nytta för klienter i deras återhämtning från missbruk eller beroende. Samsyn mellan kursledare och klienter kan bidra till hög kvalité i behandlingen, ett gott behandlingsklimat, främja nykterhet och en livsstil i balans.