Introduktion: Ungdomsåren har blivit betraktade som de åren individer är som mest brottaktiva och ett av de vanligaste brotten unga individer misstänks för samt där unga har en högre återfallsfrekvens i är narkotikabrott. En teori som används för att förklara ungdomsbrottslighet är Hirschis (1969) teori om sociala band och en myndighet som kommer i kontakt med unga individer som begår brott är Frivården som är en del av Kriminalvården. Syfte: Syftet var att studera frivårdsinspektörers erfarenheter kring återfallsprevention för unga individer med narkotikamissbruk och kriminalitet med sociala band teorin som grund. Metod: Åtta frivårdsinspektörer från Norra delen av Sverige deltog i studien som bestod av 30-45 minuter individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en deduktiv ansats med en tematisk analys. Resultat: Alla fyra sociala band var betydelsefulla i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete, anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band av störst vikt. Frivårdens arbete med att stärka unga individers sociala band bestod av behandlingsprogram, motiverande samtal, nätverkskartor, lekmannaövervakare och samhällstjänst. Diskussion: I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Cornish och Clarke's (1987) teori om Rational Choice diskuteras även som en möjlig teoretisk utgångspunkt då vikten av individens egen vilja belystes av frivårdsinspektörerna. Slutsats: Sociala band är en väl tillämpbar teori i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete. Anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band som var av störst vikt i frivårdsinspektörernas arbete. Arbetet för att stärka unga individers sociala band består av behandlingsprogram, motiverande samtal, insättning av lekmannaövervakare, nätverkskartor samt samhällstjänst. / <p>2015-06-03</p>

Previous studies have shown that concordance between professionals and clients regarding treatment content, goals and practice in drug-related treatment results in reduced drug use. Concordance also contributes to reduced degree of criminal acts and an increased power of their own life’s. The purpose of the present study was to investigate whether there was a difference between course leaders and client perceptions about which relapse preventive skills who were of utility in client’s recovery from alcohol or drug addiction. An investigation of differences between course leaders and client perceptions made it possible to estimate concordance in relapse preventive treatment. The empirical study consisted of two questionnaires, one aimed for course leaders in relapse preventive treatment and one aimed for clients who had participated in a relapse preventive course. An independent t-test showed no significant difference between course leaders and clients regarding the total score of the scale. 12 independent t-tests showed significant differences between course leaders and clients regarding 2 of 13 skills, where the course leaders estimated greater utility of the skills to identify automatic thoughts and to decline offers of drugs or alcohol. Results in the present study indicated good concordance between course leaders and clients, as they estimated the utility equivalent in great extent. The conclusion of the present study was an indication of good concordance between course leaders and clients in relapse preventive treatment in Sweden today. Concordance can contribute to a reduction of regional and local differences regarding practise in psychosocial treatment, and encourage a lifestyle in balance for clients. / Tidigare studier har visat att samsyn mellan professionella och klienter avseende behandlingsinnehåll, mål och praxis inom drogrelaterad behandling resulterar i reducerat drogbruk. Samsyn bidrar också till en minskad grad av kriminella handlingar, längre tid i behandling och en förhöjd känsla av makt över sitt eget liv. Syftet med studien var att undersöka om det finns en skillnad mellan kursledare och klienters uppfattningar om vilka återfallspreventiva färdigheter som är av nytta i klienters återhämtning från alkohol- eller drogmissbruk. I studien deltog 57 kursledare och 61 klienter. Genom att undersöka skillnader mellan kursledare och klienters uppfattningar möjliggjordes en uppskattning av samsyn mellan grupper i återfallspreventiv behandling. Den empiriska undersökningen utgjordes av en enkätundersökning, en enkät anpassad till kursledare i återfallspreventiv behandling och en enkät anpassad till klienter som någon gång deltagit i en kurs i återfallsprevention. Ett oberoende t-test visade ingen signifikant skillnad mellan kursledare och klienter avseende totalpoängen på skalan. Tolv oberoende t-test visade signifikanta skillnader mellan kursledare och klienter avseende 2 av 11 undersökta färdigheter, där kursledare skattade större nytta med färdigheterna att identifiera automatiska tankar och att tacka nej till alkohol eller droger. Slutsatsen är att det finns en indikation på god samsyn mellan kursledare och klienter inom återfallspreventiv behandling i Sverige idag. Resultatet indikerar god samsyn vilket innebär att kursledare lägger fokus på alla färdigheter i återfallsprevention som är av nytta för klienter i deras återhämtning från missbruk eller beroende. Samsyn mellan kursledare och klienter kan bidra till hög kvalité i behandlingen, ett gott behandlingsklimat, främja nykterhet och en livsstil i balans.

En placering i ett familjehem kan bli aktuellt för Kriminalvårdens klienter antingen vid utslussning från ett fängelsestraff eller som påföljd vid domen skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Vid placering i ett familjehem bor klienterna hos en privat familj, där tanken är att den sociala gemenskapen i familjen ska ge möjlighet till en positiv förändring i deras liv. Kunskapsläget kring familjehemsvård för vuxna gärningspersoner är mycket begränsat då inga tidigare studier genomförts. Det är därför av stor vikt att genomföra studier kring ämnet. Denna studie bidrar till att bredda kunskapsläget genom att via semistrukturerade intervjuer undersöka vilka utmaningar familjehemmen upplever med placeringen samt vilken möjlighet de upplever sig ha att hjälpa klienterna till att förändra sitt antisociala beteende. Resultatet visar att familjehemmen upplever utmaningar för såväl sig själva som för klienterna med placeringen. Vidare uppgav familjehemmen att de känner sig ha möjlighet till att hjälpa klienterna förändra deras antisociala beteende förutsatt att klienterna själva är motiverade till en förändring. Faktorer så som klienternas kön, ålder, psykiska sjukdomar, boendetid i familjehemmen, viljan att samarbeta med familjehemmen och tid spenderad ihop med familjerna avgör också vilken möjlighet till påverkan familjehemmen har. Resultatet i denna studie skulle kunna användas för vidare forskning samt utveckling av familjehemsvården för vuxna gärningspersoner. / A placement in a family home can be possible for the clients of the Swedish correctional services either as reintegration arrangement from a prison sentence or as sanction when sentenced to probation with a special treatment plan. When placed in a family home, the clients live with a private family where the thought is that the social belonging in the family will give the clients possibilities for a positive change in life. The levels of knowledge about family homecare for adult offender are very limited since no previous studies have been made. It’s therefore of great importance to carry out studies on the subject. This study helps broadening the levels of knowledge by examining through semi-structured interviews what challenges the family homes experiences with the placement, and also which possibilities they perceive having to help clients change their anti-social behaviour. The result shows that the family homes experience challenges for both themselves and the clients during the placement. The family homes also stated that they are able to help the clients change their anti-social behaviour if the clients themselves are motivated to this change. Factors such as the clients gender, age, mental illness, time living with the family, the will to collaborate with the family home and time spent together with the family also determines which possibilities the family homes has to affect the client. The result of this study could be used for further research and development of family homes for adult offenders.

Personer med ADHD är en överrepresenterad klientgrupp inom Kriminalvården. De klienter som släpps från anstalt och har blivit dömda till exempelvis skyddstillsyn blir tilldelade en frivårdsinspektör som de ska träffa kontinuerligt under ett övervakningsår. Frivårdsinspektörerna arbetar med att försöka motivera och stötta klienter för att minska risken för återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att undersöka hur anställda inom frivården arbetar för att förebygga återfall i kriminalitet hos klienter som har ADHD. Syftet är också att undersöka vilka omständigheter som kan försvåra frivårdsinspektörernas arbete med den här klientgruppen. Vidare vill vi undersöka på vilka sätt frivårdsinspektörens roll kan påverka förändringsarbetet med klienten. Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer med sex frivårdsinspektörer på frivården i Malmö. Analysen av materialet bygger på Carl Rogers teori om klientcentrerad terapi, Goffmans teori om stigma samt det salutogena perspektivet med fokus på begreppet KASAM. Resultatet av vår studie visar på att de personer som vi har intervjuat har en god kunskap om ADHD och den problematik som kan finnas kopplad till den här diagnosen. Fokus ligger dock mer på att arbeta med klienten som individ snarare än att fokusera på diagnosen och man anpassar sina arbetsmetoder efter klientens förutsättningar och behov. Frivårdsinspektörerna är också medvetna om hur olika risk- och skyddsfaktorer påverkar klientens förändringsarbete. En avgörande riskfaktor kan enligt informanterna vara att klienten har en missbruksproblematik. Detta innebär en stor utmaning för både frivården och klienterna, då klienten inte har möjlighet till varken ADHD-utredning eller medicinering så länge det finns ett aktivt missbruk. Det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån de resultat som vi har fått baserade på intervjuerna med våra informanter, men merparten av våra informanter hade önskat en bättre samverkan med andra verksamheter. Detta hade kunnat vara gynnsamt i arbetet med att minska återfallsrisken i kriminalitet för klienter med ADHD. / People with ADHD are an overrepresented client group in the correctional system. Clients who are released from correctional institutions but have been sentenced for probation are assigned a supervising probation officer who they will meet continuously for monitoring over a one year period. The role of the supervising probation officers is to motivate and support clients in order to reduce the risk of relapse in crime. The purpose of this essay is to investigate how employees of the Probation Service work to prevent relapse in crime among clients with ADHD. The purpose is also to investigate what aggravating circumstances may occur while working with this group of clients. Furthermore, we want to investigate in what ways the role of the probation officer can affect the work process with the client.The empirical material of the essay is based on qualitative interviews with six supervising probation officers at the Probation Service in Malmö. The analysis of the material is based on Carl Roger's theory of client-centered therapy, Goffman's theory of stigma and the salutogenic perspective with a focus on the concept of KASAM. Our study shows that the people we have interviewed have a good knowledge of ADHD and the issues that may be associated with this diagnosis. However, their focus is more on working with the client as an individual rather than focusing on the diagnosis and adapting his/her working methods to the client's conditions and needs. The supervising probation officers are also aware of how different risk and protective factors affect the client's path of change. According to the informants, a critical risk factor may be if the client has a substance abuse problem. This poses a major challenge for both the Probation Service and clients, as the client has no access to ADHD assessment or medication as long as there is ongoing substance abuse. It is difficult to draw any general conclusions based on the results obtained through the key informant interviews, but most of our informants would have called for a better collaboration with other related entities and institutions as this would be beneficial in the work to reduce the risk of recurrent criminal behaviour among clients with ADHD.

Sverige har likt de flesta länder kriminalitet som ett samhällsproblem. Det finns riskfaktorer som påverkar ifall individen hamnar i kriminella umgängen. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur behandlingspersonalen inom Kriminalvården uppfattar klienternas återfall i brott och den återfallsprevention som ges inom Kriminalvården. Delsyftet är att undersöka vad behandlingspersonalen har för uppfattning om vilka faktorer som kan påverka klienterna att återfalla i brott. För att samla in data använder studien sig av enkäter som skickades ut via e-post. Detta bearbetas senare för att kunna göra en kvantitativ dataanalys av svaren.Resultatet visade att Kriminalvårdens personal är i regel positivt inställda till deras egna arbete och möjligheterna för att klienterna kan motstå att återfalla till kriminalitet. Personalen visste även vad återfallsprogrammen handlade om och hade generellt en positiv bild av resultaten från programmen. Ett förbättringsområde för Kriminalvården är deras information till klienter angående stöd efter frigivning. Slutsatsen är att enkätdeltagarnas positiva inställning kan bidra till att enkätdeltagarna känner att de gör skillnad för klienterna och att deras arbete medverkar till ett bättre samhälle.

Detta är en studie som undersöker hur yrkesverksamma behandlare i Västerbottens län ser på återfall och få deras uppfattning om hur det kommer sig att en del alkoholmissbrukare inte återfaller. Hur en före detta missbrukare motiveras till att inte ta ett återfall är ett komplext område som inbegriper många delområden. Dessa områden kan bestå av såväl interna och, eller, externa faktorer. För att få en inblick i problematiken har semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med professionella behandlare. Den empiri intervjuerna har försett arbetet med har kopplats samman och kritiserats utifrån vetenskaplig litteratur. Studien har fokus på tre delområden. Dessa är huruvida det går att digitalisera behandlingsvård alternativt eftervård, om det finns några skillnader mellan behandling och återfall mellan män och kvinnor och ifall det skiljer sig mellan behandlares syn på återfall och den vetenskapliga litteraturens syn på återfall. Slutsatserna i studien belyser bland annat att digitalisering av vård kan ha positiva effekter när det kommer till tillgängligheten och medverkande på distans, men att det finns situationer då behandling kräver fysisk närvaro för att uppnå bästa resultat. Vidare visar den vetenskapliga litteraturen och de aktuella intervjupersonerna på olika upplevelser vad gäller könets betydelse i relation till återfallsprevention. En slutsats som tagits fram är att det skiljer lika mycket mellan de individer som har samma kön som det skiljer mellan individer som har olika kön, vilket betyder att behandlingen bör vara individanpassad. Samtlig datainsamling, såväl från intervjupersoner och vetenskaplig litteratur, är överens om att det är individen som med sitt självbestämmande väljer att ta ett återfall. Det betyder att individen tar ett återfall och får därmed inte ett återfall utan att själv ha agerat.

No description available.

No description available.

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett utbrett problem i världen och även iSverige. Trots detta är det i Sverige idag till största del Kriminalvården somerbjuder behandling till dessa män på ett kunskapsbaserat och tydligt teoretisktunderbyggt sätt. Dock upplever männen en hög återfallsrisk efter avslutat programoch behöver därav vidare hjälp efter frigivning. Syftet med denna studie är därföratt undersöka forskningsläget gällande behandlingsmetoder för män som utövarvåld mot kvinnor i nära relation. Resultaten av studien ska även bidra med förslagoch riktlinjer gällande behandlingsmetoder som skulle kunna implementeras i ensvensk kontext för att reducera återfallsrisken för män som utövar våld motkvinnor i nära relation. Metoden som används för att besvara syftet är ensystematisk litteraturstudie. Resultaten visar att forskningsläget inom ämnet ärväldigt begränsat i form av få utvärderade behandlingsmetoder framförallt iSverige men även internationellt. De flesta behandlingsprogram som undersöktsvisar på reducerade återfall kort tid efter avslutat program men att återfallen ökarmed tiden. Slutsatserna som dras av detta är att fler studier behöver genomförasför att undersöka behandlingsprogrammens effektivitet i form av återfall, särskilten längre tid efter avslutad behandling. Angående förslag och riktlinjer förbehandlingsmetoder i Sverige kan det vara positivt att implementerabehandlingsmetoder i form av psykologiska behandlingsprogram eller parterapi igrupp. Behandlingsmetoder i Sverige skulle även kunna hämta inspiration från ettIsraeliskt behandlingsprogram, House of Hope. / Mens’ violence against women in intimate partner relationships is a widespreadproblem in the world as well as in Sweden. Despite this, it is today in Swedenmostly Kriminalvården that offers treatment based on theories and research forthese men. However, these men still experience high levels of recidivism afterrelease. The purpose of this study is therefore to examine previous research ontreatment methods for men who have been violent towards a female intimatepartner. The study will also contribute with suggestions and guidelines ontreatment methods which can be applied to a Swedish context. The method usedin this study is a systematic literature review. The results show that the researchon the topic is very limited in terms of evaluated treatment methods especially inSweden but also internationally. Most of the investigated rehabilitation methodsshow a low risk for relapse shortly after completed treatment but that therecidivism rates increase over time. The conclusions drawn from this is that morestudies need to investigate the effectiveness of different treatment methods interms of relapse, especially a longer time after completed treatment. Concerningguidelines for rehabilitation methods in Sweden, it may be positive to implementtreatment methods such as psychological treatment programs and multi-coupletherapy. Rehabilitation methods in Sweden could also get inspiration from anIsraeli prison rehabilitation program, House of Hope.

Syftet med studien var att undersöka den fysiska aktivitetsnivån hos de anställda samt ta reda på vilka motivationsfaktorer och barriärer de upplevde till fysisk aktivitet. Syftet innefattade även att se om motiv och barriärer skiljde sig beroende på aktivitetsnivå, ålder och kön. En del av syftet var även att undersöka hur aktiviteten kring företagets erbjudande till fysisk aktivitet såg ut. Undersökningen genomfördes genom att deltagarna (n=139) besvarade en omarbetad form av Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor (MTUAM), en svensk version av Physical Activity Stages Of Change samt några bakgrundsfrågor. Resultatet visade att 55 procent var tillräckligt fysiskt aktiva enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer. Resultatet visade även att de främsta motivationsfaktorerna var förbättrad kondition, förbättrad hälsa samt ökad fysisk styrka. De främsta barriärerna var mycket att göra i hemmet, stress/tidsbrist och brist på motivation. Resultatet visade även att det fanns signifikanta skillnader i motiv och barriärer beroende på aktivitetsnivå och kön. Det fanns även en signifikant skillnad mellan ålder och motiv. Det framkom att 28 procent utnyttjar företagets erbjudande till fysisk aktivitet och att de främsta orsakerna till att det inte utnyttjades var tidsbrist, avsaknad av målsättning samt att de tränar på egen hand. Resultatet diskuterades sedan i förhållande till den tidigare forskningen. / The purpose of this study was to investigate the employees physical activity level and to identify the motivators and barriers they experienced to physical activity. The purpose included investigating if the motives and barriers differed depending on activity level, age and gender. It also examined the activity the company’s offer of physical activity concerning. The participants (n=139) responded to a revised form of Motivation for Maintenance of Exercise Habits (MTUAM), a Swedish version of the Physical Activity Stages of Change and a few background questions. The results showed that 55 percent were sufficiently physically active according to the recommendations of the Swedish Institute of Public Health. The results also showed that the main motivation factors were improved fitness, improved health and greater physical strength. The main barriers were a lot to do at home, stress/lack of time and lack of motivation. The results also showed that there were significant differences in motivations and barriers depending on activity level and gender. There also was a significant difference between age and motives. It was discovered that 28 percent used the company’s offer of physical activity. The main reasons why it was not used were lack of time, lack of goals and that they train on their own. The results were then discussed in relation to the research.