Stereotyper och kategoriseringar används dagligen för att bedöma situationer och människor samt att fatta beslut. Detta innebär att vi kan bli kognitivt begränsade och inte alltid förhålla oss objektiva, så även i rättsprocessen. Denna studie avsåg undersöka huruvida människor bedömde en gärningsperson olika beroende på förövarens kön och brottstyp, samt om representanterna från brottsbekämpande myndighet och IT-konsulternas bedömningar skiljde sig åt. 206 poliser och konsulter svarade på en enkät med en gärningsbeskrivning av en misshandel eller stöld, med kvinnlig eller manlig förövare för båda brotten. Deltagarna fick skatta brottets grovhet och gärningspersonens klandervärdhet samt tilldöma straff. Flera huvudeffekter erhölls, såsom att stölden gav längre straff än misshandeln, poliserna bedömde stölden signifikant mer grov än konsulterna, en manlig tjuv dömdes till 8 månader längre straff än en kvinnlig, dessutom bedömde kvinnliga deltagare stölden grövre än männen. En interaktionseffekt mellan brottstyp och förövarens kön erhölls. Det är olika kostsamt att begå olika typer av brott beroende på kön.

I den här studien uppmärksammas medling vid brott för vuxna gärningspersoner med fokus på deras upplevelser av medlingsprocessen. Syftet med studien är att undersöka hur vuxna gärningspersoner i Nya Zeeland upplever medlingsprocessen och dess effekter, dels som en metod för att återintegreras i samhället, dels som en metod för att förebygga återfall i brott. Den ökade kännedom om medlingsprocessen för vuxna gärningspersoner som studien har genererat används för att ifrågasätta och problematisera den svenska lagens åldersbegränsning, där medling vid brott endast erbjuds till gärningspersoner under 21 år. För att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar har en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer tillämpats. Totalt genomfördes nio intervjuer med vuxna gärningspersoner som genomgått medling vid brott i Nya Zeeland. Studien genomfördes i Nya Zeeland mot bakgrund av att vuxna gärningspersoner inte erbjuds medling vid brott i Sverige. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, då den studerar upplevelser av fenomenet medling vid brott. Studiens teoretiska utgångspunkt är teorin om skam och återintegrering, teorin om symbolisk reparation samt andra skamteorier.   Resultatet tyder på att vuxna gärningspersoner generellt upplever medlingsprocessen och dess effekt som positiv och meningsfull. Medlingen har möjliggjort att gärningspersonerna har fått en större förståelse för brottet och dess konsekvenser. Att genom medling få den brottsutsattas förlåtelse har skapat förutsättningar för parterna att försonas och gärningspersonerna har därmed kunnat lämna brottet bakom sig och gå vidare i livet. Medlingen har bidragit till gärningspersonernas återintegrering i samhället och skapat förutsättningar att förebygga återfall i brott. Utifrån studiens resultat kan det antydas att även vuxna gärningspersoner skulle dra fördelar av att inkluderas i den svenska lagstiftningen för medling vid brott.   I studiens resultat kan inga generella slutsatser dras beträffande hur vuxna gärningspersoner upplever medling vid brott och dess effekter. Denna studie kan dock bidra med att ge en mer nyanserad bild av vuxna gärningspersoners upplevelser av medling. Studien kan även styrka tidigare forskning om gärningspersoners upplevelser av medling vid brott.

En placering i ett familjehem kan bli aktuellt för Kriminalvårdens klienter antingen vid utslussning från ett fängelsestraff eller som påföljd vid domen skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Vid placering i ett familjehem bor klienterna hos en privat familj, där tanken är att den sociala gemenskapen i familjen ska ge möjlighet till en positiv förändring i deras liv. Kunskapsläget kring familjehemsvård för vuxna gärningspersoner är mycket begränsat då inga tidigare studier genomförts. Det är därför av stor vikt att genomföra studier kring ämnet. Denna studie bidrar till att bredda kunskapsläget genom att via semistrukturerade intervjuer undersöka vilka utmaningar familjehemmen upplever med placeringen samt vilken möjlighet de upplever sig ha att hjälpa klienterna till att förändra sitt antisociala beteende. Resultatet visar att familjehemmen upplever utmaningar för såväl sig själva som för klienterna med placeringen. Vidare uppgav familjehemmen att de känner sig ha möjlighet till att hjälpa klienterna förändra deras antisociala beteende förutsatt att klienterna själva är motiverade till en förändring. Faktorer så som klienternas kön, ålder, psykiska sjukdomar, boendetid i familjehemmen, viljan att samarbeta med familjehemmen och tid spenderad ihop med familjerna avgör också vilken möjlighet till påverkan familjehemmen har. Resultatet i denna studie skulle kunna användas för vidare forskning samt utveckling av familjehemsvården för vuxna gärningspersoner. / A placement in a family home can be possible for the clients of the Swedish correctional services either as reintegration arrangement from a prison sentence or as sanction when sentenced to probation with a special treatment plan. When placed in a family home, the clients live with a private family where the thought is that the social belonging in the family will give the clients possibilities for a positive change in life. The levels of knowledge about family homecare for adult offender are very limited since no previous studies have been made. It’s therefore of great importance to carry out studies on the subject. This study helps broadening the levels of knowledge by examining through semi-structured interviews what challenges the family homes experiences with the placement, and also which possibilities they perceive having to help clients change their anti-social behaviour. The result shows that the family homes experience challenges for both themselves and the clients during the placement. The family homes also stated that they are able to help the clients change their anti-social behaviour if the clients themselves are motivated to this change. Factors such as the clients gender, age, mental illness, time living with the family, the will to collaborate with the family home and time spent together with the family also determines which possibilities the family homes has to affect the client. The result of this study could be used for further research and development of family homes for adult offenders.

Syftet med denna studie var att undersöka medias gestaltning av hur en manlig respektive en kvinnlig gärningsperson skiljer sig. Studien har studerat ett styckmord 2014 och en dödsmisshandel 2016. Frågeställningarna behandlar både hur medierna gestaltar gärningspersonerna, samt hur gestaltningen skiljer sig mellan tidningarna. Som teoretisk ram har vi använt oss av gestaltningsteorin och Hirdmans genusteori. Genom dessa två teorier har vi velat undersöka hur män och kvinnor gestaltas i kriminaljournalistiken, sett ur ett genusperspektiv. Vi valde att göra en kvalitativ textanalys, där totalt 16 artiklar och två videoklipp analyserades. Urvalet begränsades till tre specifika dagar på brottens tidslinjer, när åtal väcktes, första rättegångsdagen och när domen föll. Vi undersökte även hur gestaltningen skiljde sig mellan kvälls- och lokalpressen. I analysen studerades gestaltningen av gärningspersonen, motivet och handlingen. Resultatet visade att mediernas infallsvinkel skiljt sig när de gestaltat de två gärningspersonerna. Kring mannen har gestaltningen baserats på hans tidigare våldsamma beteende, medan gestaltningen av kvinnan handlat om svartsjuka och ett intresse för hästar. Den hypotes vi hade på förhand om att män gestaltas hårdare än kvinnor i media stämmer utifrån de gärningspersoner vi har analyserat.

Denna studie har haft som syfte att med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt belysa centrala faktorer som har en betydande roll för kvinnors avslut av den kriminella livsstilen. Undersökningen är baserad på fyra semi- strukturerade intervjuer med före detta kvinnliga gärningspersoner som avtjänat sitt fängelsestraff. Fokusen i studien har vidare varit att identifiera diverse vändpunkter.Resultatet av studien tyder bland annat på att föräldraskap har haft en betydlig påverkan på varför vissa av kvinnorna i studien funderat över att avsluta sina kriminella karriärer. Föräldraskap som vändpunkt har visat sig vara mer betydelsefull för vissa kvinnor i undersökningen än andra. Föräldraskapet för två av kvinnorna var en viktig drivkraft, dock inte en direkt vändpunkt. Vidare är partnerrelationer som vändpunkter betydelsefulla i endast ett fall. Forskning nämner äktenskap som en vändpunkt men är otydlig om icke-äktenskapliga relationer kan agera som en vändpunkt. Det framgår även att fängelsestraffet fungerade som en vändpunkt för två av kvinnorna. De negativa upplevelserna av straffet bidrog till dessa kvinnors positiva utveckling.Avslutningsvis tyder undersökningens resultat att kvinnornas egen vilja och motivation kan ha stärkts av de negativa upplevelserna från fängelset. Föräldraskapet för en av kvinnorna var, i kombination med fängelsestraffet en drivkraft som resulterade i avslutandet av den kriminella karriären. Detta öppnar en diskussion om möjligheten för att två vändpunkter kan finnas samtidigt. / The purpose of this study has been to highlight the main factors that play an important role for women’s desistance. Through a qualitative approach, this study is based on four semi-structured interviews with former female offenders whom have all served prison sentences. The aim of the study has been to identify turning points in the context of these four women.The results show that parenthood has had a major impact on most of the women. The women’s children have been a reoccurring thought when the women have considered the thought of leaving their criminal lifestyle. Despite this, the role of parenthood has been more significant for certain women more than others. In the case of two of the women parenthood has been an important factor, but not a direct turning point. Another turning point that has been identified is relationships with a partner. In only one of the cases has this been relevant. Previous research has found support for marriage as a turning point. It is still unclear whether regular partnerships can serve as a turning point in the same way as marriage could. The result of this study show that a prison sentence acted as a turning point for two of the women. The effects of the punishment as well as the negative experiences contributed to the prosocial development of the two women. Note that an important aspect of this context is that the women’s free will and motivation was amplified because of the punishment. For one of the women it was the combination of the punishment and parenthood that motivated the woman to end her criminal career. This particular case opens for a discussion regarding the possibility of two turning points co-existing.

Syfte och problemformulering:Syftet med den här studien är att undersöka hur skillnaden i namn- och bildpublicering utformar sig mellan tre stora medier i Sverige under det senaste decenniet. SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningen tar avstamp i när medierna väljer att namn- och bildpublicera en gärningsperson när personen väl är dömd. Vår tes är att medier i Sverige har under det senaste årtiondet blivit mindre restriktiva med namn- och bildpublicering, vilket kan gå emot de pressetiska reglerna. Det finns därmed ett intresse att undersöka hur detta påverkar det svenska medielandskapet. Metod och material: I denna studie används en kvantitativ innehållsanalys för att analysera 479 stycken artiklar publicerade under september månad från år 2013, 2018 och 2023. Medierna som analyseras är SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter där samtliga artiklar är hämtade från Retriever Research (Mediearkivet). Huvudresultat: Resultaten visar att det har skett en märkbar förändring i namn- och bildpubliceringar från samtliga tre medier över de tre mätperioderna. Förändringens omfattning ser olik ut för varje medium men i helhet har de tre medierna följt samma trend. 2013 publicerade de minst antal namn- och bildpubliceringar, 2018 ökade antalet och resultaten från 2023 visar att trenden fortsätter. Det resultat som står ut mest är att namn- och bildpubliceringen av privatpersoner ökat markant fastän de pressetiska reglerna bestått.

Studiens syfte var att undersöka och skapa djupare förståelse för hur media framställer gärningspersoner och brottsoffer för dödligt våld under tidsperioderna 1990–1994 och 2018–2022 samt se om det fanns eventuella skillnader. Detta gjordes genom en tematisk textanalys. Resultaten visade att nyhetsmedias framställning av gärningspersoner och brottsoffer både stämmer överens med Christies teori om det ideala offret men att det även fanns tillfällen när medias framställning inte överensstämde med Christies teori. Merparten av gärningspersonerna framställdes som onda, brutala, hänsynslösa eller farliga och resterande porträtterades som mildare och ursäktande. Brottsoffren framställdes som oskyldiga, sårbara och svaga eller som mindre oskyldiga och skuldbelagda. Mellan tidsperioderna påträffades inga större skillnader i framställningarna av brottsoffer och gärningspersoner. Information och ordval som nyhetsmedia använder är avgörande för hur gärningspersonerna och brottsoffren framställs. / The purpose of the study was to investigate and create a deeper understanding of how the media portrays offenders and victims of deadly violence during the time periods 1990–1994 and 2018–2022 and to see if there were any differences. This was done through a thematic text analysis. The results showed that the media's portrayal of offenders and victims both agrees with Christie's theory of the ideal victim, but that there were also times when the media's portrayal didn't agree with Christie's theory. Most of the offenders were portrayed as evil, brutal, ruthless or dangerous, and the rest were portrayed as milder and apologetic. The victims were portrayed as innocent, vulnerable and weak, or as less innocent and guilty. No major differences were found in the representations of victims and offenders between the time periods. The information and words used by the media determine how perpetrators and victims are portrayed.

The purpose of the essay is to investigate how the media portrays victims of deadly violence and the perpetrators who committed these acts. A particular emphasis on fatal partner and family violence is taken into account for a narrower but more precise focus. The study is characterized by a qualitative investigation with a thematic analysis as a method. The thematization of the analysis is also gradually worked through due to the application of the theory of the ideal victim to the study. The main recurring themes found are descriptions of victims and perpetrators' gender and abuses in connection with the deadly violence they endured or inflicted. In this study it becomes clear that there are clear differences between victims and perpetrators depending on if they are male or female. Women are often described as victims even if they are the perpetrator in question, the males are described as perpetrators even if they themselves are victims. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur media porträtterar offer för dödligt våld samt de gärningspersoner som begått dessa handlingar. En särskild betoning av dödligt partner- och familjevåld tas i beaktning för ett snävare men mer preciserat fokus. Studien genomsyras av en kvalitativ undersökning med en tematisk analys som metod. Analysens tematisering arbetas även successivt in med anledning av teorin om det ideala offrets applicering på studien. De främst återkommande temana som återfunnits är beskrivningar av offer och gärningspersoners kön och missförhållanden i samband med det dödliga våld de utstått eller utfärdat. I denna studie framkommer det att det finns tydliga skillnader gällande gärningspersoner och brottsoffer beroende på om de är män eller kvinnor. Kvinnor beskrivs ofta som offer även om de själva varit gärningspersonen i fråga, männen beskrivs som gärningspersoner även om de själva varit brottsoffer. / <p>2023-04-13</p>

Syftet med vår studie var att ur ett genusperspektiv undersöka ungdomars konstruktioner och föreställningar kring gärningspersoner och offer vid sexualbrott. Vi gjorde tre fokusgruppsintervjuer med totalt 18 ungdomar i gymnasieåldern. Ungdomarna benämnde genomgående gärningspersoner som män och hade generellt svårt att se kvinnor som gärningspersoner vid sexualbrott. Manliga gärningspersoner konstruerades främst som alfahannar som begår sexualbrott för att få utlopp för sin sexualitet medan kvinnliga gärningspersoner främst konstruerades som sjuka, konstiga och utan självrespekt. Ungdomarna hade lättare att se kvinnor som offer vid sexualbrott, samtidigt framhölls flertalet omständigheter som påverkar kvinnors offerstatus negativt. Att som kvinna utsättas för sexualbrott ansågs resultera i psykiska men och en kränkt sexualitet. Män beskrevs alltid vara okej och tycktes inte påverkas av utsatthet för sexuella övergrepp. Ungdomarna menade att kvinnor som berättar om övergrepp riskerar att betraktas som slampor och förstörda medan män som berättar om övergrepp riskerar att betraktas som homosexuella och omanliga. / Deep down, maybe she wanted it An essay based on qualitative focus group interviews with adolescents in a Swedish high school, regarding their thoughts on and constructions of perpetrators and victims of sexual offenses. The aim of our study was to examine adolescents perceptions and constructions of perpetrators and victims of sexual offenses from a gender perspective. We conducted three focus group interviews with a total of 18 adolescents between the age of 16 and 19. The adolescents consistently referred to perpetrators as men and generally had difficulties seeing women as perpetrators of sexual offenses. Male offenders were primarily depicted as alpha males who commit sexual offenses in order to get a sexual release, while female offenders were primarily depicted as sick, strange and without self-respect. The adolescents more easily perceived women as victims of sexual offenses, still, some circumstances seemed to affect the possibility for a woman to be viewed as an ideal victim, in a negative way. Being a woman subjected to a sexual offense was thought to result in mental issues and breached sexuality, while men were thought not to be as affected by sexual abuse. The adolescents believed that women who reported abuse risked being looked at as sluts and as tainted while men who reported abuse where at risk of being considered as unmanly and as homosexuals.