Syftet med denna studie var att undersöka medias gestaltning av hur en manlig respektive en kvinnlig gärningsperson skiljer sig. Studien har studerat ett styckmord 2014 och en dödsmisshandel 2016. Frågeställningarna behandlar både hur medierna gestaltar gärningspersonerna, samt hur gestaltningen skiljer sig mellan tidningarna. Som teoretisk ram har vi använt oss av gestaltningsteorin och Hirdmans genusteori. Genom dessa två teorier har vi velat undersöka hur män och kvinnor gestaltas i kriminaljournalistiken, sett ur ett genusperspektiv. Vi valde att göra en kvalitativ textanalys, där totalt 16 artiklar och två videoklipp analyserades. Urvalet begränsades till tre specifika dagar på brottens tidslinjer, när åtal väcktes, första rättegångsdagen och när domen föll. Vi undersökte även hur gestaltningen skiljde sig mellan kvälls- och lokalpressen. I analysen studerades gestaltningen av gärningspersonen, motivet och handlingen. Resultatet visade att mediernas infallsvinkel skiljt sig när de gestaltat de två gärningspersonerna. Kring mannen har gestaltningen baserats på hans tidigare våldsamma beteende, medan gestaltningen av kvinnan handlat om svartsjuka och ett intresse för hästar. Den hypotes vi hade på förhand om att män gestaltas hårdare än kvinnor i media stämmer utifrån de gärningspersoner vi har analyserat.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur manliga- och kvinnliga mördare porträtteras i nyhetsmedia samt de eventuella skillnader som finns i porträtteringen. Fokus ligger på att se om det finns ett tydligt mönster för hur dessa fyra mördare porträtteras i media samt skillnader mellan en manlig mördare och en kvinnlig mördare som har begått snarlika brott. Tidigare forskning har visat på att det finns skillnader i porträtteringen när det kommer till manliga förövare och kvinnliga förövare. Man har kunnat se att kvinnliga förövare smutskastas mer av media än manliga förövare. För att undersöka porträtteringen av mördare i media utgår denna studie utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Materialet i studien består av 40 svenska nyhetsartiklar varav 10 artiklar på vardera mördaren från olika svenska tidningar. Detta material har sedan analyserats med hjälp en innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras i media utefter det brott de har begått samt deras normbrytande beteende. När det kommer till de manliga mördarna så porträtteras dessa endast utefter det brott som de har begått. Slutsatsen som kan dras av studien är att det finns ett mönster hur man porträtterar manliga mördare mot hur man porträtterar kvinnliga mördare. Kvinnliga mördares beteenden och karaktär anses vara mer avvikande vid denna typ av brott än manliga mördares. Vilket gör att man kan dra likheter från tidigare forskning och därav se ett mönster i porträtteringen i media. Svenska nyhetstidningar har en tendens att beskriva kvinnliga mördare på ett komplext sätt genom att porträttera deras brott samt normbrytande beteende vilket leder till ett större fokus och mer skriverier kring kvinnliga mördare i nyhetsmedia än manliga mördare. / The aim of this study is to create a deeper understanding about how male- and female murderers are depicted in the news and to see if there is any difference in the depiction. The focus is to see if there is a pattern between four murderers, two female and two males, and how they are depicted in the media. We also want to see if there is a difference between male and female murderers who committed similar crimes. Previous research shows that there is a difference in how the depiction of male and female murderers. Female offenders are more often befouled then their male counterpart. To examine how the media depict the murderers this study originates from a qualitative content analysis. The material that we base our study on is 40 Swedish articles from different media, ten articles on each murderer from different newspapers. The results we found were that the female murderers are portrayed by media by their crime and norm-breaking behavior. The male murderers are portrayed only after their crime. The conclusion is that we can see a pattern in how media depict male and female murderers and that there is a differs in-between male and female murderers. Swedish newspapers tend to describe female murderers in a more complex way by depicting their crimes and norm braking behavior which leads to a bigger focus and more articles revolving female murderers in the news then male murderers.