Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kvinnliga mördare porträtteras i svenska kvällstidningar och om det finns återkommande mönster i nyhetsrapporteringen genom att jämföra två aktuella mordfall. Tidigare forskning har identifierat olika sätt att porträttera kvinnliga mördare på. Några av dessa är att i nyhetsmedia lyfta fram kvinnliga mördare som “mad”, “bad” eller som sexobjekt. För att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar kvinnliga mördare utgår denna studie från ett kvalitativ abduktivt angreppssätt. Materialet i studien består av 32 artiklar från två svenska kvällstidningar där materialet analyserats med en latent innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras som “mad” och/eller “bad” samt att de objektifieras och porträtteras som mindre moderliga med utgångspunkt i den normativa femininiteten. Slutsatserna av vår studie är att det finns mönster i hur de kvinnliga mördarna porträtteras i svenska kvällstidningar men att det också finns vissa skillnader i jämförelse med tidigare forskning. En av dessa skillnader är att en av de kvinnliga mördarna porträtteras som både “mad” och “bad”. Svenska kvällstidningar tenderar därmed att inte förhålla sig till att kvinnliga mördare är komplexa att beskriva, vilket återspeglas i porträtteringen av dem och upprätthåller således normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. / The aim of this study is to explore how female murderers are portrayed in Swedish tabloids. The study seeks to identify recurring patterns in how two current murder cases, in which the offenders were females, are presented in Swedish tabloids. Previous research has identified different ways the news media portray female murderers. In previous research, female murderers have been portrayed as “mad”, “bad” or sexobjects. To study how Swedish tabloids portray female murderers, this study applied a qualitative abductive approach. The current study analysed 32 articles from two Swedish tabloids employing a qualitative, thematic content analysis. The results of the analysis shows that female murderers are portrayed as “mad” and/or “bad” and that they are objectified and portrayed as less motherly based on normative femininity. Our result shows both similarities and differences regarding how female murderers are portrayed in previous research. In conclusion, in the portrayal of female murderers in Swedish tabloids, the complicity of female murderers and the reason behind the murderer are left out, maintaining normative beliefs about how a woman should behave.

Syftet med denna studie var att undersöka medias gestaltning av hur en manlig respektive en kvinnlig gärningsperson skiljer sig. Studien har studerat ett styckmord 2014 och en dödsmisshandel 2016. Frågeställningarna behandlar både hur medierna gestaltar gärningspersonerna, samt hur gestaltningen skiljer sig mellan tidningarna. Som teoretisk ram har vi använt oss av gestaltningsteorin och Hirdmans genusteori. Genom dessa två teorier har vi velat undersöka hur män och kvinnor gestaltas i kriminaljournalistiken, sett ur ett genusperspektiv. Vi valde att göra en kvalitativ textanalys, där totalt 16 artiklar och två videoklipp analyserades. Urvalet begränsades till tre specifika dagar på brottens tidslinjer, när åtal väcktes, första rättegångsdagen och när domen föll. Vi undersökte även hur gestaltningen skiljde sig mellan kvälls- och lokalpressen. I analysen studerades gestaltningen av gärningspersonen, motivet och handlingen. Resultatet visade att mediernas infallsvinkel skiljt sig när de gestaltat de två gärningspersonerna. Kring mannen har gestaltningen baserats på hans tidigare våldsamma beteende, medan gestaltningen av kvinnan handlat om svartsjuka och ett intresse för hästar. Den hypotes vi hade på förhand om att män gestaltas hårdare än kvinnor i media stämmer utifrån de gärningspersoner vi har analyserat.

The way the news media portray their subject can easily alter a person´s perception. They can for example affect whether criminals will be hated or be seen as a victim by society. The purpose of the study was to examine how women who were convicted of murder in Sweden during the 2000 century, are portrayed in Swedish newspapers. The sample consisted of 11 identified women and each of them had 15 written articles about them that were randomly selected. The themes of the articles were examined with a qualitative content analysis, that in turn were based on the chivalry thesis and the ideal victim/perpetrator. The result of the analysis showed that the majority of the articles had a harsher portrayal, and the women were more likely to be seen as 'bad' or 'mad'. While a smaller portion of the articles had a more gentle portrayal, and the women were in turn more likely to be seen as a good person or as being less responsible for their crimes. Althrough we did not find any support that the women were sexualised by the newspapers, as some of the previous studies have snown.

No description available.

Murder is something that both horrifies and arouses interest in our society. The media is acontributing factor to the different portrayals of murderers, potentially affecting the public'sunderstanding of the crime and the perpetrators behind it. This study analyses the representation of female murderers in podcasts. The research questions are based on Norman Fairclough's three-dimensional model of critical discourse analysis. Thus, they aim to analyse how women are represented in podcasts, how the representations challenge or reproduce female stereotypes, andhow this can be seen problematic from a broader social context. This is done through a criticaldiscourse analytic perspective, where the aim is to understand how different linguistic choices andnarratives about female murderers can challenge or reproduce different discourses about women.To understand the deeper meaning of the text, we use a theoretical framework consisting offraming theory, gender theory, narratology and a theoretical understanding of stereotypes. The study is concluding that the female murderers included in the empirical material of the studyare portrayed as both emotionally driven as well as evil and vengeful. The former characteristic canbe linked to how the stereotypical woman is considered and the latter to the stereotypical femalemurderer. The consistent discourses that are interpreted from the empirical material are that thewoman is the weaker gender and that female murderers are the opposite of the stereotypicalwoman. The study is also concluding that this can be seen as problematic in a wider social context.This can influence the public's perception of the reality of female murderers and help to perpetuatethe discourses and stereotypes as well as gender roles in society. The study also finds that revengeis often portrayed as the motive for the murder even though there could be other underlying causes,such as women abuse and mental illness which were not discussed in the material. The conclusions of the study are that the empirical material reproduces the different stereotypesof what a woman is and is not. This can be further problematised by the fact that the work ofdissolving gender roles and stereotypes is halted or made more difficult. It is also possible tointerpret that those who benefit from this are the media who receive news with higher news value.The study is also concluding that there may be underlying motives for the murders that are hiddenin larger societal problems, such as the abuse of women and mental illness. Failure of the media toaddress such perspectives could be problematic for society and individuals by continuing to taboothese topics, which are currently major societal problems. / Mord är något som både förskräcker och framkallar intresse i vårt samhälle. Medier är enbidragande faktor till olika framställningar av mördare vilket potentiellt kan inverka påallmänhetens förståelse av brottet och gärningsmännen bakom det. Denna studie analyserarrepresentationen av kvinnliga mördare i podcasts. Frågeställningarna grundar sig i NormanFaircloughs tredimensionella modell av kritisk diskursanalys. De går således ut på att analysera hurkvinnorna framställs i podcasts, hur framställningarna utmanar eller reproducerar kvinnligastereotyper, samt hur detta kan ses problematiskt ur ett vidare socialt sammanhang. Detta görsgenom ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, där syftet är att förstå hur olika lingvistiska val ochberättelser om kvinnliga mördare kan utmana eller reproducera olika diskurser om kvinnor. För attförstå textens djupare mening använder vi oss av ett teoretiskt ramverk bestående avgestaltningsteorin, genusteorin, narratologi samt en teoretisk förståelse av stereotyper. Studien visar att de kvinnliga mördare som inkluderas i studiens empiriska material framställs sombåde känslostyrda samt onda och hämndlystna. Den förstnämnda egenskapen kan kopplas sammanmed hur den stereotypa kvinnan anses vara och det sistnämnda med den stereotypiska kvinnligamördaren. De genomgående diskurserna som tolkas ur det empiriska materialet är att kvinnan ärdet svagare könet och att kvinnliga mördare är en motsats till den stereotypa kvinnan. Studien visaräven att detta kan ses problematiskt i en större social kontext. Detta då det kan influeraallmänhetens verklighetsuppfattning om kvinnliga mördare och bidra till att befästa diskursernaoch stereotyper samt genusroller i samhället. Studien visar till sist även att hämnd ofta porträtterassom motivet till mordet trots att det kan finnas andra bakomliggande orsaker somkvinnomisshandel eller psykisk ohälsa vilket inte diskuterades i materialet. Studiens slutsatser är att det empiriska materialet reproducerar de olika stereotyperna kring vad enkvinna är och inte. Detta kan vidare problematiseras genom att arbetet med att upplösa genusrolleroch stereotyper stannar upp eller försvåras. Det går även att tyda att de som gynnas av detta ärmedier som får nyheter med mer nyhetsvärde. Studiens slutsats är även att det kan finnasbakomliggande motiv till morden som döljer sig i större samhällsproblem som kvinnomisshandeloch psykisk sjukdom. Om medier inte tar upp sådana perspektiv kan det bli problematiskt församhälle och individer genom att fortsatt tabubelägga dessa ämnen som idag är storasamhällsproblem.

I takt med att intresset för true crime- och infotainment i media växer sig större ökar behovet av att studera nyhetsmediernas påverkan på skapandet av könsbaserade maktrelationer. Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur maktrelationer produceras genom tryckt nyhetsmedias rapportering kring kvinnor som mördar. Fokus ligger på att identifiera vilka diskursiva strategier och uteslutningsmekanismer som används för att skapa dessa maktrelationer. Studien genomförs genom en foucaultiansk diskursanalys på 38 artiklar från svensk tryckt nyhetsförmedling som berör kvinnor som mördat. Vidare används ett teoretiskt ramverk bestående av genusperspektiv samt gestaltningsteori för att bidra till en djupare förståelse för analysens resultat. Studien fann att de diskursiva strategier som primärt används var klassificeringar, språkbruk och anspråk på galenskap. Genom dessa strategier identifierade studien vidare två diskursiva utrymmen för kvinnor som mördar - den “goda” och den “onda” mördaren. Studien fann att dessa två utrymmen var starkt kopplade till hur mördarens femininitet var porträtterad, där de “goda” blev porträtterade som feminina till skillnad från de “onda”. / As the true crime and infotainment industries grow larger, the need to study the news media's impact on the creation of gendered power relations grow larger. The aim of this study is to gain a deeper understanding of how power relations are produced by news media in their reporting on female killers. Of special interest is identifying which discursive strategies and mechanisms of exclusion that are used in order create these power relations. The study achieves this by analyzing 38 articles from Swedish news media about female murderers using a Foucauldian discourse analysis. Furthermore, a theoretical framework consisting of gender theory and framing theory is used to further understand the findings. The study found that the main discursive strategies that were used were categorization, rhetorical strategies and similaes, and references to madness. From these strategies the study identified two discursive spaces for female murderers to populate - the ‘good’ murderer and the ‘evil’ one. These two spaces were found to be strictly linked with how the femininity of the murderer was portrayed, where the ‘good’ were portrayed as feminine and the ‘evil’ weren’t.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur manliga- och kvinnliga mördare porträtteras i nyhetsmedia samt de eventuella skillnader som finns i porträtteringen. Fokus ligger på att se om det finns ett tydligt mönster för hur dessa fyra mördare porträtteras i media samt skillnader mellan en manlig mördare och en kvinnlig mördare som har begått snarlika brott. Tidigare forskning har visat på att det finns skillnader i porträtteringen när det kommer till manliga förövare och kvinnliga förövare. Man har kunnat se att kvinnliga förövare smutskastas mer av media än manliga förövare. För att undersöka porträtteringen av mördare i media utgår denna studie utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Materialet i studien består av 40 svenska nyhetsartiklar varav 10 artiklar på vardera mördaren från olika svenska tidningar. Detta material har sedan analyserats med hjälp en innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras i media utefter det brott de har begått samt deras normbrytande beteende. När det kommer till de manliga mördarna så porträtteras dessa endast utefter det brott som de har begått. Slutsatsen som kan dras av studien är att det finns ett mönster hur man porträtterar manliga mördare mot hur man porträtterar kvinnliga mördare. Kvinnliga mördares beteenden och karaktär anses vara mer avvikande vid denna typ av brott än manliga mördares. Vilket gör att man kan dra likheter från tidigare forskning och därav se ett mönster i porträtteringen i media. Svenska nyhetstidningar har en tendens att beskriva kvinnliga mördare på ett komplext sätt genom att porträttera deras brott samt normbrytande beteende vilket leder till ett större fokus och mer skriverier kring kvinnliga mördare i nyhetsmedia än manliga mördare. / The aim of this study is to create a deeper understanding about how male- and female murderers are depicted in the news and to see if there is any difference in the depiction. The focus is to see if there is a pattern between four murderers, two female and two males, and how they are depicted in the media. We also want to see if there is a difference between male and female murderers who committed similar crimes. Previous research shows that there is a difference in how the depiction of male and female murderers. Female offenders are more often befouled then their male counterpart. To examine how the media depict the murderers this study originates from a qualitative content analysis. The material that we base our study on is 40 Swedish articles from different media, ten articles on each murderer from different newspapers. The results we found were that the female murderers are portrayed by media by their crime and norm-breaking behavior. The male murderers are portrayed only after their crime. The conclusion is that we can see a pattern in how media depict male and female murderers and that there is a differs in-between male and female murderers. Swedish newspapers tend to describe female murderers in a more complex way by depicting their crimes and norm braking behavior which leads to a bigger focus and more articles revolving female murderers in the news then male murderers.