The intention of this qualitative study is to describe and analyse women's violence against men from the perspective of authorities and volunteer organisations. Data has been collected trough semi-structured interviews with six respondents stemming from the police, social services and a help organisation for men respectively. The data has been analysed using existing research and common theories about power, sex and gender. The study shows that IPV does not only contain physical violence, but also acts of psychological-, sexual-, economical-, material-, and latent violence as well as the fact that one act of violence almost never exists alone. It is shown that women more often use psychological abuse against their partner then men do and also that men tend to stay longer in an abusive relationship then women. The effects of the physical violence differs between  genders because men are generally bigger and stronger. When it comes to the psychological violence however, it appears that both men and women become affected in the same way. The respondents all say that they have no or little experience in meeting and treating men in this situation. They also have different views and opinions about how the funding is distributed between organisations that meet and help men as opposed to women in IPV relationships.

Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld. Kvinnors våld mot män uppmärksammas dock inte allsi lika stor utsträckning som mäns våld mot kvinnor, vilket bland annat har att göra med attanmälningsbenägenheten bland utsatta män i princip är obefintlig. Män anmäler sällan pågrund av skamkänslor och rädslan över att förlora sin maskulinitet. Vidare förekommer enavsaknad av forskning, insatser och stöd för män som blivit utsatta för partnerrelaterat våld.

No description available.

Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem. Resultaten indikerade att män som utsätts för partnervåld av kvinnor kan drabbas hårt psykiskt, att föreställningar om ”manlighet” riskerar att bidra till deras dåliga psykiska mående, samt att myndigheter behöver bli bättre på att möta dessa män. / The purpose of this essay was to contribute to an improvement in knowledge of the experiences of a selection of heterosexual men regarding female violence in intimate partner relationships and its consequences. In order to fulfill this purpose we used semi structured interviews which were recorded, transcribed, coded and thereafter analyzed using previous research in this field, masculinity theory, the theory of the ideal victim and hermeneutics. The central findings in our study were that the men experienced anxiety, fear, thoughts of harming themselves, guilt and shame as results of the violence. The shame was linked to their male identity. They also experienced a lack of willingness and ability to help from government agencies. These findings indicated, among other things, that government agencies need to improve their strategies in order to help men who are victims of violence from a female partner.

Den här studien tar sin utgångspunkt i könsnormer i våld i nära relationer och hur de påverkar manliga våldsoffer. Således om upplevelsen av att vara våldsutsatt skiljer sig mellan könen, och om därmed gränsdragningen av en våldshandling skiljer sig mellan en man och en kvinna. Studien bestod av fyra semistrukturerade intervjuer med aktiva på mansjourer runt om i Sverige. Intervjuerna genomfördes via Zoom, för att sedan transkriberas och användas i en konventionell innehållsanalys. Centralt i resultatet var att kvinnors våld mot män har stora likheter med mäns våld mot kvinnor, det är samhälleliga könsnormer på individ- och samhällsnivå som utgör skillnaden. Män som blir utsatt av våld i nära relation med en kvinnlig våldsutövare upplevs förneka våldet i större utsträckning än vad en kvinna gör, för att det går emot mansnormen att vara i underläge av en kvinna och därmed skapar en stor skam hos dessa män, men även att rättssystemet inte är anpassat för ett manligt våldsoffer när förövaren är en kvinna. Även resultat kring vilka orsaker som kan motivera en kvinna att utsätta sin manliga partner för våld presenteras.

Syftet med studien är åskådliggöra hur myndigheter, publika medier och medmänniskor skriver om och talar kring män som utsätts för våld i nära relationer, att beskriva den verklighet som dessa män befinner sig i och vad som behövs för att åstadkomma en attitydförändring.Metoden baserades på en narrativ analys utifrån vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt texter från publika medier från SocIndex och Google. De teoretiska utgångspunkterna har varit bland annat normer gällande kön, jämställdhet, konsekvenser av utsatthet för våld samt viktimologi. Utifrån det angivna syftet anser vi att narrativ analys är en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur språket, ordval och hur individer framställs och framställer sig själv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors våld mot män i nära relationer. Kapitlet inleds med en genomgång av de dominerande attityderna, vilka är att män inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan få för negativa konsekvenser för våldsutsatta män och avslutningsvis presenteras att dessa män bör inkluderas i jämställdhetsarbetet för att nyansera inställningen kring våld i nära relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrån resultatet. Vidare presenteras reflektioner som berör bland annat hur synen på våld i nära relationer behöver förändras, främst genom jämställdhetsarbete samt att begreppet ”partnervåld” anammas. Detta för att öka förståelsen kring att såväl en man som en kvinna kan använda våld i nära relationer.

Våld i nära relationer är ett omdiskuterat och välkänt samhällsproblem. Ofta handlar dialogen om mäns våld mot kvinnor och det talas sällan om att en man utsätts för våld av en kvinnlig partner. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva mäns erfarenheter av att vara utsatta för våld av en kvinnlig partner i en nära relation. Metod: En litteraturöversikt gjordes där fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna som användes var CINAHL, PsycInfo och PsycArticles. Dataanalysen utgick från en trestegsmodell och samtliga artiklar granskades genom en kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Under analysen framkom huvudkategorierna "Erfarenheter och konsekvenser av våldet", med subkategorier "Fysiskavåldshandlingar", "Psykiska våldshandlingar", "Hälsoeffekter" och "Sociala effekter", "Omgivningens dubbelhet" med subkategorier "Myndigheters bemötande" och "Närståendes förhållningssätt" samt huvudkategorin "Kvinnans makt och kontroll". Resultatet visar att män upplever både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld från en kvinnlig partner i en nära relation. Det framkommer även att underliggande genusnormer och stereotypiska antaganden hindrar män frånatt betraktas som egentliga offer. Konklusion: Mäns utsatthet för våld i en nära relation är enkomplex problematik som är starkt förknippad med samhällets normer och antaganden ommaskulinitet. Professionella brister i sitt bemötande av våldsutsatta män vilket kan få stora konsekvenser för mannen. För att få mer kunskap och bättre förståelse för mäns utsatthet av våld i en nära relation behöver problemet synliggöras ytterligare och diskuteras på både individ- och samhällsnivå. Praktiska implikationer: Adekvat utbildning kan bidra till att professionella får rätt verktyg för att bemöta våldsutsatta män vilket kan leda till en minskad utsatthet och ökad hälsa hos utsatta män. Examensarbetet kan bidra till att förbättra det preventiva arbetet inom till exempel hälso- och sjukvård och socialtjänst för att förhindra att män faller offer för våld, då dessa myndigheter ofta har en betydande roll i att upptäcka våldet. Förslag till fortsatt kunskapsutveckling: Ytterligare forskning krävs kring mäns utsatthet för våld i nära heterosexuella relationer för att bryta stigmatiseringen kring utsattheten och bidra med kunskap till professionella inom människobehandlande yrken som möter dessa män. / Domestic violence is a debated and well-known social problem. Often, the dialogue is about men's violence against women and it is rarely mentioned that a man is subjected to violence by a female partner. Aim: The aim of the study was to describe men's experiences of being subjected to violence by a female partner in an intimate relationship. Method: A literature review was conducted which included five qualitative and three quantitative articles. The databases used were CINAHL, PsycInfo and PsycArticles. The data analysis was based on a three-step model and all articles were reviewed through a quality assessment template. Findings: During the analysis one main category that emerged was "Experiences and consequences caused by violence", with the sub categories "Physical acts of violence", "Psychological acts of violence", "Health effects" and "Social effects", another main category was "The ambiguity of the environment " with sub categories "The response of authorities " and "The approach of relatives" and the last main category was "The woman's power and control". The results show that men experience both physical, mental and sexual violence from a female partner in an intimate relationship. It also appears in the study's findings that underlying gender-based normsand stereotypical assumptions prevent men from being considered as actual victims. Conclusion: Men's exposure to violence in an intimate relationship is a complex problem that is strongly associated with society's norms and assumptions about masculinity. Professional shortcomings in the treatment of abused men can have major consequences for the man. In order to gain more knowledge and a better understanding of men's exposure to violence in an intimate relationship, the problem needs to be further visualized and discussed at both individual and societal levels. Practical implications: Adequate education can help professionals get the right tools to deal with abused men, which can lead to reduced vulnerability and increased health of abused men. The study can help to improve preventive work in, for example, health care and social services to prevent men from falling victim to violence, as these authorities often have a significant role indetecting violence. Suggestions for continued knowledge development: Further research is required on men's exposure to violence in intimate heterosexual relationships to break the stigma around the exposure of violence and to contribute with knowledge to professionals in the humantreatment professions who encounter these men.

No description available.

No description available.

The purpose of this study is to investigate social workers' experience in meeting men who are victims of domestic violence by women. Through this study we want to acquire an in-depth understanding of how social norms of gender and masculinity have an impact on domestic violence by women as well as its impact on social workers in their treatment of the abused men. The methodological starting point of this study is based on a hermeneutic qualitative approach where empirical data have been obtained through semi-structured interviews. The interviews were conducted with six social workers who all come in contact with domestic violence through their work. Results from this study show that the norms of gender and masculinity which exist in our society do affect the view of men and manhood and it affects the view on women’s violence and violence in general. It also affects how the social workers treat men who are victims of domestic abuse by women. The result of this is that men feel a lot of shame about being victims of domestic abuse hence making it hard to reach them in efforts to help. Our conclusion is that social workers need to learn more about how norms of gender and masculinity affect what the men are feeling and hence find ways to treat these men without shame interfering in that treatment.