Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en människa har ett våldsutövande beteende samt om det finns några skillnader mellan kvinnor och mäns utövande av våld. Därefter lades fokus på att belysa våra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara våra frågeställningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig på i denna studie var målinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan män och kvinnors våldsutövande är att män tenderar att använda sig av mer fysiskt våld medan kvinnor använder psykiskt våld. Vidare visar studiens resultat att orsakerna bakom brukandet av våld dels kan ses komma från barndomen, dels vara en handling man använder för att utöva makt över någon annan och därmed bero mycket på en persons självförtroende samt att en vanlig orsak ses vara en kombination av riskfaktorer och slutligen att dessa orsaker ter sig vara samma mellan män och kvinnor.

Våld i nära relationer är ett omdiskuterat och välkänt samhällsproblem. Ofta handlar dialogen om mäns våld mot kvinnor och det talas sällan om att en man utsätts för våld av en kvinnlig partner. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva mäns erfarenheter av att vara utsatta för våld av en kvinnlig partner i en nära relation. Metod: En litteraturöversikt gjordes där fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna som användes var CINAHL, PsycInfo och PsycArticles. Dataanalysen utgick från en trestegsmodell och samtliga artiklar granskades genom en kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Under analysen framkom huvudkategorierna "Erfarenheter och konsekvenser av våldet", med subkategorier "Fysiskavåldshandlingar", "Psykiska våldshandlingar", "Hälsoeffekter" och "Sociala effekter", "Omgivningens dubbelhet" med subkategorier "Myndigheters bemötande" och "Närståendes förhållningssätt" samt huvudkategorin "Kvinnans makt och kontroll". Resultatet visar att män upplever både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld från en kvinnlig partner i en nära relation. Det framkommer även att underliggande genusnormer och stereotypiska antaganden hindrar män frånatt betraktas som egentliga offer. Konklusion: Mäns utsatthet för våld i en nära relation är enkomplex problematik som är starkt förknippad med samhällets normer och antaganden ommaskulinitet. Professionella brister i sitt bemötande av våldsutsatta män vilket kan få stora konsekvenser för mannen. För att få mer kunskap och bättre förståelse för mäns utsatthet av våld i en nära relation behöver problemet synliggöras ytterligare och diskuteras på både individ- och samhällsnivå. Praktiska implikationer: Adekvat utbildning kan bidra till att professionella får rätt verktyg för att bemöta våldsutsatta män vilket kan leda till en minskad utsatthet och ökad hälsa hos utsatta män. Examensarbetet kan bidra till att förbättra det preventiva arbetet inom till exempel hälso- och sjukvård och socialtjänst för att förhindra att män faller offer för våld, då dessa myndigheter ofta har en betydande roll i att upptäcka våldet. Förslag till fortsatt kunskapsutveckling: Ytterligare forskning krävs kring mäns utsatthet för våld i nära heterosexuella relationer för att bryta stigmatiseringen kring utsattheten och bidra med kunskap till professionella inom människobehandlande yrken som möter dessa män. / Domestic violence is a debated and well-known social problem. Often, the dialogue is about men's violence against women and it is rarely mentioned that a man is subjected to violence by a female partner. Aim: The aim of the study was to describe men's experiences of being subjected to violence by a female partner in an intimate relationship. Method: A literature review was conducted which included five qualitative and three quantitative articles. The databases used were CINAHL, PsycInfo and PsycArticles. The data analysis was based on a three-step model and all articles were reviewed through a quality assessment template. Findings: During the analysis one main category that emerged was "Experiences and consequences caused by violence", with the sub categories "Physical acts of violence", "Psychological acts of violence", "Health effects" and "Social effects", another main category was "The ambiguity of the environment " with sub categories "The response of authorities " and "The approach of relatives" and the last main category was "The woman's power and control". The results show that men experience both physical, mental and sexual violence from a female partner in an intimate relationship. It also appears in the study's findings that underlying gender-based normsand stereotypical assumptions prevent men from being considered as actual victims. Conclusion: Men's exposure to violence in an intimate relationship is a complex problem that is strongly associated with society's norms and assumptions about masculinity. Professional shortcomings in the treatment of abused men can have major consequences for the man. In order to gain more knowledge and a better understanding of men's exposure to violence in an intimate relationship, the problem needs to be further visualized and discussed at both individual and societal levels. Practical implications: Adequate education can help professionals get the right tools to deal with abused men, which can lead to reduced vulnerability and increased health of abused men. The study can help to improve preventive work in, for example, health care and social services to prevent men from falling victim to violence, as these authorities often have a significant role indetecting violence. Suggestions for continued knowledge development: Further research is required on men's exposure to violence in intimate heterosexual relationships to break the stigma around the exposure of violence and to contribute with knowledge to professionals in the humantreatment professions who encounter these men.