Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur män kan uppleva oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar från kvinnor. Detta kommer att göras med fokus på hur upplevelsen kring detta kan skilja sig åt mellan olika situationer och vad som bidrar till dessa skillnader i upplevelser. För att förklara detta används symbolisk interaktionism, genusteori, intersektionalitet och Focaults maktanalys. För att samla in material till denna analys har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts där intervjuobjekten fått förklara vad de tolkar som ”oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar”, om hur de ser på situationer där de blivit utsatta samt vad de tänker påverkar denna upplevelse. De berättelser som framkommer i de genomförda intervjuerna visar på en ambivalens hos intervjuobjekten kring offerskap i relation till de oinbjudna sexuella närmandena och/eller anspelningarna, där två parallella spår av offerskap åskådliggörs. Det ena spåret handlar om att individen subjektivt tycker sig ha blivit utsatt för en handling som kvalar in under deras definition av det undersökta ämnet i objektiv mening. Det andra spåret handlar om att till följd av denna typ av handling känna sig kränkt eller i en offerroll, vilket intervjuobjekten själva uttrycker en svårighet i att känna igen sig i. Enligt intervjuobjektens berättelser räcker det inte med att de utsätts för sexuella närmanden och/eller antydningar av kvinnor för att de ska känna sig utsatta. Situationen behöver även kompletteras av särskilda omständigheter som riskerar att leda till ytterligare negativa konsekvenser för dem, eller som kraftigt begränsar deras upplevda handlingsutrymme. Detta vittnar om en makthierarki där männen inte upplever sig vara särskilt hotade av kvinnor förens relationen kompliceras utifrån bland annat en beroendeställning.

Den här uppsatsen har behandlat diskurser på internetforumen Flashback Forum och Familjeliv kring mäns utsatthet för sexuella övergrepp. Syftet var att undersöka hur män som offer för sexuella övergrepp beskrev sina upplevelser av utsatthet samt analysera hur dessa utsagor bemöttes. Genom att dolt studera diskussionstrådar på internetforumen kunde olika diskurser som forumanvändarna använde identifieras. Dessa diskurser analyserades utifrån våldtäktsmyter, hegemonisk maskulinitet och teorin om ideala offer. Resultatet visade hur manliga offer konstruerade sig på olika sätt; de kunde erkänna händelsen men inte offerskapet, sätta sig i förhållande till förövaren eller jämföra med kvinnliga offer. De som bemötte männen uttryckte framförallt olika våldtäktsmyter där den vanligaste myten var att män inte kunde våldtas till skillnad från kvinnor. Att både offren själva och övriga användare jämförde offerskapet med kvinnliga offer tydde på en föreställning om att kvinnor blir tagna på allvar som offer, trots alla exempel på motsatsen. / This study has examined discourses on the internet forums Familjeliv and Flashback, about male victims of sexual assault. The purpose was to examine how male victims described their experiences of victimization and analyze how their stories were responded to. Through a hidden observation on internet forums we could identify different discourses that were used. These discourses were analyzed with different rape myths, hegemonic masculinity and theory of ideal victim. The study showed how male victims constructed themselves in different ways; some admitted to the event but not their victimhood, others compared their victimization with female victims. The users that answered the victims mostly expressed rape myths, the most common were that men can’t be raped unlike women. That both victims themselves and other users compared the victimization with female victims suggests a conception that women always get a legitimate status as a victim, despite all the examples of the contrary.

Bakgrund: Män drabbas av våld i nära relationer. Då våld i nära relationer är ett samhällsproblem är det nödvändigt för sjuksköterskor att vara utbildade inom ämnet. Det är viktigt att sjuksköterskor kan identifiera och hjälpa människor, som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av att vara utsatta för våld i nära relationer. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Män som utsatts för fysiskt, sexuellt, psykiskt och ekonomiskt våld, led av både fysiska och psykiska påfrestningar. De fysiska konsekvenserna synliggjordes genom ärr och bandage. Det psykiska välmåendet påverkades negativt med beskrivningar om PTSD, självmordsförsök och förlust av självkänsla. Samhälleliga hinder som rädsla för att inte bli trodd, stigma och maskulina normer påverkade mäns förmåga att söka hjälp för våld i nära relationer. Män stod inför utmaningar med att övervinna stigmatisering som offer samtidigt som de navigerade genom förväntningar kring manlighet. Vissa män upplevde negativa reaktioner från sjukvårdspersonal och polis. Positiva och professionella reaktioner från formella tjänster var avgörande för att skapa förtroende och ge männen det stöd de behövde. Slutsats: Våld i nära relationer orsakar fysiska och psykiska men för män. Samhällets normer och stigmatisering av manlighet hindrar dem från att söka hjälp. För att effektivt stödja och skydda dessa män krävs ett förändrat synsätt, ökad medvetenhet och utbildning för sjuksköterskor. Ytterligare forskning behövs för att förstå upplevelserna av våld i nära relationer och utveckla förebyggande åtgärder. / Background: Men can be victims of intimate partner violence. Intimate partner violence is a societal issue, it is necessary for nurses to be educated on the subject. It is important for nurses to be able to identify and help individuals, who have been exposed to intimate partner violence. Aim: To describe men's experiences of being victims of intimate partner violence. Method: A descriptive literature review based on 11 scientific articles with a qualitative approach. Results: Men who have experienced physical, sexual, psychological, and economic violence suffered both physical and psychological harm. The physical consequences were manifested through scars and bandages. Their mental well-being was negatively impacted, with descriptions of PTSD, suicide attempts and loss of self-esteem. Societal barriers such as fear of not being believed, stigma, and masculine norms affected men's ability to seek help for intimate partner violence. Men faced challenges in overcoming the stigmatization as victims while navigating expectations around masculinity. Some men experienced negative reactions from healthcare professionals and police. Positive and professional responses from formal services were crucial in building trust and providing the support these men needed. Conclusion: Intimate partner violence causes physical and psychological harm to men. Societal norms and the stigma surrounding masculinity prevent them from seeking help. To effectively support and protect these men, a changed perspective, increased awareness and education for nurses are required. Further research is needed to understand the experiences of violence in close relationships and to develop preventive measures.

Våld i nära relationer är ett omdiskuterat och välkänt samhällsproblem. Ofta handlar dialogen om mäns våld mot kvinnor och det talas sällan om att en man utsätts för våld av en kvinnlig partner. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva mäns erfarenheter av att vara utsatta för våld av en kvinnlig partner i en nära relation. Metod: En litteraturöversikt gjordes där fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna som användes var CINAHL, PsycInfo och PsycArticles. Dataanalysen utgick från en trestegsmodell och samtliga artiklar granskades genom en kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Under analysen framkom huvudkategorierna "Erfarenheter och konsekvenser av våldet", med subkategorier "Fysiskavåldshandlingar", "Psykiska våldshandlingar", "Hälsoeffekter" och "Sociala effekter", "Omgivningens dubbelhet" med subkategorier "Myndigheters bemötande" och "Närståendes förhållningssätt" samt huvudkategorin "Kvinnans makt och kontroll". Resultatet visar att män upplever både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld från en kvinnlig partner i en nära relation. Det framkommer även att underliggande genusnormer och stereotypiska antaganden hindrar män frånatt betraktas som egentliga offer. Konklusion: Mäns utsatthet för våld i en nära relation är enkomplex problematik som är starkt förknippad med samhällets normer och antaganden ommaskulinitet. Professionella brister i sitt bemötande av våldsutsatta män vilket kan få stora konsekvenser för mannen. För att få mer kunskap och bättre förståelse för mäns utsatthet av våld i en nära relation behöver problemet synliggöras ytterligare och diskuteras på både individ- och samhällsnivå. Praktiska implikationer: Adekvat utbildning kan bidra till att professionella får rätt verktyg för att bemöta våldsutsatta män vilket kan leda till en minskad utsatthet och ökad hälsa hos utsatta män. Examensarbetet kan bidra till att förbättra det preventiva arbetet inom till exempel hälso- och sjukvård och socialtjänst för att förhindra att män faller offer för våld, då dessa myndigheter ofta har en betydande roll i att upptäcka våldet. Förslag till fortsatt kunskapsutveckling: Ytterligare forskning krävs kring mäns utsatthet för våld i nära heterosexuella relationer för att bryta stigmatiseringen kring utsattheten och bidra med kunskap till professionella inom människobehandlande yrken som möter dessa män. / Domestic violence is a debated and well-known social problem. Often, the dialogue is about men's violence against women and it is rarely mentioned that a man is subjected to violence by a female partner. Aim: The aim of the study was to describe men's experiences of being subjected to violence by a female partner in an intimate relationship. Method: A literature review was conducted which included five qualitative and three quantitative articles. The databases used were CINAHL, PsycInfo and PsycArticles. The data analysis was based on a three-step model and all articles were reviewed through a quality assessment template. Findings: During the analysis one main category that emerged was "Experiences and consequences caused by violence", with the sub categories "Physical acts of violence", "Psychological acts of violence", "Health effects" and "Social effects", another main category was "The ambiguity of the environment " with sub categories "The response of authorities " and "The approach of relatives" and the last main category was "The woman's power and control". The results show that men experience both physical, mental and sexual violence from a female partner in an intimate relationship. It also appears in the study's findings that underlying gender-based normsand stereotypical assumptions prevent men from being considered as actual victims. Conclusion: Men's exposure to violence in an intimate relationship is a complex problem that is strongly associated with society's norms and assumptions about masculinity. Professional shortcomings in the treatment of abused men can have major consequences for the man. In order to gain more knowledge and a better understanding of men's exposure to violence in an intimate relationship, the problem needs to be further visualized and discussed at both individual and societal levels. Practical implications: Adequate education can help professionals get the right tools to deal with abused men, which can lead to reduced vulnerability and increased health of abused men. The study can help to improve preventive work in, for example, health care and social services to prevent men from falling victim to violence, as these authorities often have a significant role indetecting violence. Suggestions for continued knowledge development: Further research is required on men's exposure to violence in intimate heterosexual relationships to break the stigma around the exposure of violence and to contribute with knowledge to professionals in the humantreatment professions who encounter these men.

Mäns utsatthet för våld i nära relation har varit ett problematiskt ämne att undersöka ur ett forskningssammanhang inom socialt arbete under en lång tid. Tidigare forskning inom ämnethar visat hur mäns utsatthet för våld i nära relation har varit känt men försummats sedan 1970-talet. Av tidigare forskning presenteras en korrelation mellan bristande professionell kunskap och verktyg för att bearbeta problemet ur ett manligt perspektiv. Mäns utsatthet inom våld i nära relation har accepterats som en minoritet inom ämnet och har därför inte prioriterats på strukturell nivå, där maskulinitetsnormer inte tillåter män att vara utsatta. Samhällets aktörer visar även en tendens att förminska och ifrågasätta variabler som får mannen att framstå som offer i stället för förövare. Syftet med vår studie är att med hjälp av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom ämnet våld i nära relation identifiera den kunskapslucka som präglar mäns utsatthet idag. Det insamlade materialet har bearbetats ur ett fenomenologiskt perspektiv med hjälp av Giorgis analysmetod. Analysen identifierade tre distinkta teman i vår empiri, som var handlingsutrymme, könsnormer och våldets innebörd och former. Med hjälp av dessa teman kom studentgruppen fram till att de samhällsnormativa strukturer kring maskulinitet som råder har en direkt påverkan på hur yrkesverksamma uppfattar hjälpsökande män, mer specifikt har de svårt att identifiera män som lever i utsatthet. Detta för att den normativa bilden av män är den som förövare. Studienvisar att denna problematik kan motverkas genom att arbeta inkluderande. Att i stället för att definiera behov av stöd och insatser på variabler som kön, bör dessa bestämmas utifrån denenskilda våldssituationen. Studentgruppens slutsats är att det finns mer att göra inom utsatthet för våld i nära relation, och anser att det behövs mer forskning inom ämnet utifrån mäns problematik, för att fördjupa kunskapen och bredda förståelsen.

Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för arbetet med män som utsätts för våld i nära relationer. Syftet är också att få ökad kunskap om hur yrkesverksamma inom socialt arbete beskriver våldsutsatta män samt hur de arbetar för att nå denna målgrupp. Studien baseras på en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma som arbetar inom verksamheter som på olika sätt möter män som varit utsatta för våld i nära relationer. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom eller Teams samt på respondenternas arbetsplatser. Efter transkriberingen av det insamlade materialet användes en tematisk analys för att analysera empirin. Studien har en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt och maskulinitetsteori och stigmateori används för att analysera empirin. Resultatet av studien visar att det finns generella svårigheter att nå målgruppen och många av verksamheterna möter sällan män som utsatts för våld i nära relationer. Respondenternas syn på, och arbete med, männen genomsyras av en könsneutral förståelse av våld vilket präglar de metoder som används såväl som det utåtriktade arbetet. Resultatet visar samtidigt på att maskulinitetsnormer och sociala konstruktioner av könsroller färgar uppfattningen av män som offer, vilket påverkar yrkesverksammas förutsättningar att bedriva sitt arbete. / The aim of this study is to gain a deeper understanding of the work with men who are exposed to intimate partner violence. The aim is also to gain deeper knowledge about how social workers describe men exposed to intimate partner abuse and how they work to reach this group. This study is based on a qualitative method where six semi-structured interviews were conducted. The interviews were conducted digitally via Zoom and Teams, and in the professionals offices. After transcribing the collected material, a thematic analysis was made. The study has a social constructionist scientific theoretical point of view, and masculinity theory and stigma theory are used to analyze the empirical material. The result of the study shows that it's difficult to reach the target group and the majority of the organizations rarely meet men who are exposed to intimate partner violence. The interviewed professionals' work with and understanding of male victims are based on a gender-neutral understanding of violence, which characterizes the methods used as well as the outward oriented work. At the same time, the result shows that masculinity norms and society's attitude towards gender roles affect the perception of male victims, which affects the professionals’ possibilities to carry out their work.

This literature study aims to investigate women’s violence on men. Intimate partner violence (IPV) is well researched within the context of women as victims and men as perpetrators. However, men who fall victim to female-perpetrated IPV is not a known subject to the general public. The study will therefore study men as victims to IPV where women are perpetrators as well different types of violence such as psychological, physical, sexual and digital violence. Men’s experiences as victims of IPV will also touch on their help-seeking experiences which are affected by hegemonic masculinity, stigma and shame. This literature study has used a lot of empirical material that contains qualitative studies from different countries thus making it difficult to draw general conclusions. The purpose is however to discuss the subject in relation to different theories, highlights and understand men's experiences as victims of female-perpetrated IPV.