ABSTRAKT Jansson, A. (2013) Examensarbete, 15 h.p. 2013 Högskolan i Gävle; Akademin för utbildning och ekonomi. Handledare: Åsa Carlsson Tidigare studier visar att lärares personliga attityder och erfarenheter påverkar i vilken utsträckning de utmanar könsstereotypa normer. Forskning visar också att barn lär sig genom erfarenhet och vill identifiera sig med vuxna i samhället och därmed de rådande normerna. Eftersom barn påverkas och formas efter vuxnas normsättande har lärares attityder gentemot elever med könsöverskridande beteende betydelse för hur dessa elever har det i skolan. I och med detta ville jag undersöka lärares attityder och erfarenheter i möten med barn som bryter mot könsstereotypa genusnormer. Dessa barn kallas ibland för flickpojkar och pojkflickor. Studien utgår från kvalitativ intervju vilket enligt Trost (2005) är en bra metod för att få veta mer om vilka attityder, tankar och erfarenheter den intervjuade personen har. Tre informanter har intervjuats i studien. Resultatet visar att lärare uppfattar vad och hur elever gör när de bryter mot könsstereotypa normer. Informanterna berättar också om olika problem kring dessa barn samt att de anser att pojkar som bryter mot könsstereotypa normer får större motstånd än flickor som normbryter. De intervjuade anser själva att deras fördomar påverkar hur de arbetar med dessa frågor. Slutligen visar resultatet att informanterna inte i någon större utsträckning eller utifrån någon tydlig målsättning eller plan arbetar med att ifrågasätta och utmana könsstereotypa normer.      Nyckelord: Flickpojkar, genus, genusnormer, könsstereotyper, pojkflickor.

I denna studie är syftet att undersöka om och i så fall hur män och kvinnors betalda arbetstid påverkas av att bli föräldrar i Sverige. Med hjälp av en kvantitativ ansats  studeras faktorer som kan avgöra hur mycket män och kvinnor förvärvsarbetar i samband med föräldraskapet samt vad som ligger bakom eventuella könsskillnader. Sambandet undersöks med hjälp av personernas föräldrastatus, vilket innebär yngsta barnets ålder samt antal barn. Vi justerar även för civilstånd, utbildningsnivå och sektor. Denna tvärsnittsstudie är baserad på den senaste datainsamlingen från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, som är en intervjubaserad undersökning med ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning. Vi avgränsar oss till förvärvsarbetande personer som är till och med 65 år gamla för att undersöka eventuella skillnader i veckoarbetstid i samband med föräldraskapet. Resultaten visar att det finns skillnader mellan kvinnor och män i allmänhet när det kommer till veckoarbetstid, då män arbetar mer än kvinnor i genomsnitt, men inte några skillnader som drivs av föräldraskapet. Vi ser inga skillnader i veckoarbetstid till följd av att ha barn i olika åldrar och ingen skillnad med avseende på kön i effekten av att ha barn i olika åldrar. Föräldrastatus har därför inte ett signifikant säkerställt samband med veckoarbetstiden utan vi diskuterar andra möjliga orsaker till skillnader mellan kvinnor och män. När vi däremot studerar kvinnor och män separat finner vi att modellen beskriver kvinnors förvärvsarbetande bättre än männens varför olika faktorer verkar vara av olika stor betydelse för att förklara skillnader för respektive kön.

Sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak ökar för både kvinnor och män. I rapporter, analyser, åtgärdsprogram och tidningsartiklar läggs konsekvent det störst fokus på kvinnors sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak, samt i orsaksförklaringar till den höga sjukfrånvaron. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt genusperspektiv har en textanalys gjorts av sex olika dokument som behandlar sjukfrånvaro och eller psykisk ohälsa som sjukfrånvaroorsak, för att besvara frågeställningar: (1) Hur framställs kvinnor och män i texterna? (2) Finns en eventuell påverkan av genusnormer i hur kvinnor och män framställs i texterna? (3) Återfinns föreställningar om kvinnor, sjukdom, psykisk ohälsa och kvinnors biologiska ”särart”, i texterna som analyseras? I textanalysen framkom, i varierande omfattning, att genom att framställa fenomenet (problemet) sjukfrånvaro med tyngdpunkten på kvinnors sjukfrånvaro, där orsaksförklaringar fokuserar på kvinnor och på kvinnors psykiska ohälsa som sjukfrånvaroorsak, skapas och reproduceras en föreställning av ett samband mellan kvinnor, sjukfrånvaro och psykisk ohälsa. Vidare framkom en brist i resonemang om att psykisk ohälsa sedan 2014 är den främsta sjukfrånvaroorsak för män. En tolkning om varför detta ”utelämnas” är att det inte bedöms som relevant, eftersom psykisk ohälsa som främsta frånvaroorsak för kvinnor funnits länge. En alternativ tolkning är att sjukfrånvaro och psykisk ohälsa som frånvaroorsak associeras med kvinnor. Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män och därmed en högre andel med psykisk ohälsa som frånvaroorsak. Detta leder till att den höga sjukfrånvaron, dess orsaker osv. kan anses vara ett så kallat. ”kvinnoproblem” och medför en risk att inte uppfattas som ett samhällsproblem.

Uppsatsen avhandlar hur gymnasielärare sinsemellan konstruerar föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar av sexuell karaktär i sociala medier. Av detta syfte följer två frågeställningar: Vilka föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar i sociala medier ger gymnasielärarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhåller sig dessa föreställningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrån att utsättas för kränkande behandling? Nätkränkningar av sexuell karaktär mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ”normalt” respektive ”avvikande” beteende för flickor respektive pojkar. Därför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom föreställningar om ”normalitet” och ”avvikelse” (åter)skapas i interaktion bygger uppsatsen på tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielärare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jämn könsfördelning. Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys, vilken åskådliggjorde att samtliga deltagare är väl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lärare, rektor, kurator, polis och föräldrar. Samtidigt förekommer skillnader i lärarnas bedömningar av kränkningars konsekvenser; medan sårbarhet och rädsla beskrivs som en normal och förväntad reaktion hos utsatta flickor, antas utsatta pojkar stävja sina känslomässiga reaktioner och utkräva fysisk hämnd. Samtliga grupper tillskriver ovillkorligen flickor ”offerstatus”, men gör motstånd mot epiteten ”utsatt” och ”offer” i fall den utsatte eleven är en pojke. En första slutsats är således att frågan om vem som är att betrakta som ett offer är förhandlingsbar. Vidare framkom uppfattningar om skillnader i allvaret i fall med kvinnliga respektive manliga gärningspersoner; när flickor hänger ut varandra med bilder/kommentarer av sexuell karaktär i sociala medier utgör det ”kränkningar” medan samma beteende riktat mot en flicka från en pojke utgör ”sexuella trakasserier”. En andra slutsats är därför att även vad lärarna betraktar som ett brott är förhandlingsbart. Att lärare således gör åtskillnad mellan olika beteenden beroende av vem som utsätts är att upprätthålla föreställningar bland elever om att vissa typer av kränkningar betraktas som mer oskyldiga än andra, vilket står i kontrast till skolans värdegrund.

Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor. Den manliga normen kring entreprenörskap kan ha en hämmande effekt, men påverkar de facto inte kvinnors intention till företagande. Studiens mest betydelsefulla upptäckt är att det finns ett statistisk säkerställt samband mellan kön och intention till företagande. Oddsen är 2,15 gånger högre att en man vill bli entreprenör, jämfört med att en kvinna vill bli entreprenör.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

In comparison with other Muslim Arabic countries, Tunisia have attained a unique and successful progress when it comes to women’s rights and gender equality. According to researchers, the progress of women’s rights in Tunisia is due to a policy of top down State feminism that the country has adapted since the independence from the French colonialism 1956. Researchers have mainly focused on investigating the diverse factors that contributed to this progress and on tracing the causal mechanism behind the unique women’s legal rights in Tunisia. Nevertheless, there are few studies that carefully examined gender norms in Tunisian society and its relation to the adopted top down State feminism. The goal of this thesis is to analyse how gender norm are described in Tunisians legal texts and compare it to how young educated citizens in Tunisia relate to gender norms, as well to see if there are any eventual potential progress regarding gender equality in the future in Tunisia. This thesis is based on text analysis of law texts and qualitative group interviews. This thesis has no high explanatory ambitions, but it seeks to illustrate the various potential explanations for the differences and similarities between how gender norms are constructed in law texts and among young educated citizens in Tunisia. Also, this thesis seeks to obtain an idea about how these differences and similarities can be understood. This was done with the help of the data collected from the group interviews and also using theories about State feminism and the relation between the state and gender norms. The analysis of law texts shows that the Tunisian state draws a rigorous line between the public and the private sphere. The Tunisian state expresses a progressive view regarding gender norms on the public sphere but a conservative one when it comes to the private sphere. The interviewees’ views regarding gender norms in the public and the private sphere can be divided into two main categories depending on how they argument for their point of view: “Progressive” and “Conservative”. Thus, differences and similarities between how gender norms are expressed in law texts and by the participants in this study and how those can be understood, depends on which ideologies and mindsets the participants have concerning gender norms. Thus, the cultural and religious heritage as well as the social current circumstances can be assumed to be one of the most crucial factors that affects the progress of gender norms and equality in the public sphere likewise the private sphere in the case of Tunisia. / Jämfört med andra arabiska muslimska länder har Tunisien genomgått en märkbar och annorlunda utveckling vad gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter. Enligt forskning på området berodde detta huvudsakligen på en top down State feminism policy som landet har anammat sedan självständigheten från den franska kolonialismen 1956. Forskare har mest fokuserat på att undersöka de olika faktorer som ledde till denna framgång och den kausala mekanismen bakom kvinnors unika juridiska rättigheter i Tunisien. Det är dock få forskare som har ägnat sig åt att studera genusnormer i det tunisiska samhället och dess relation till denna top-down State Feminism. Syftet med denna uppsats är att analysera hur lagtexter I Tunisien skildrar genusnormer och jämföra det med hur unga utbildade tunisier förhåller sig till genusnormer samt att se om det verkar finnas en potential för en framtida förändring vad gäller jämställdhet i Tunisien. Denna uppsats är baserad på textanalys av lagtexter samt kvalitativa gruppintervjuer med unga universitetsutbildade i Tunisien. Uppsatsen har inga höga förklarande ambitioner men ämnar snarare att, med hjälp av intervjumaterialet samt teorier kring State feminism och relationen mellan staten och genusnormer, kasta ljus på de potentiella förklaringarna till hur eventuella skillnader och likheter mellan lagtexters och ungas syn på genusnormer kan förstås. Analysen av lagtexter visar att staten i Tunisien drar en strikt linje mellan den offentliga och privata sfären. Staten uttrycker en progressiv syn på genusnormer i den offentliga sfären men en konservativ syn i den privata. Hur deltagare i denna studie ser på genusnormer i den offentliga och den privata sfären kan egentligen delas i två kategorier beroende på hur de argumenterade för sina synpunkter: ”Progressiva” och ”Konservativa”. Således beror vilka eventuella skillnader och likheter som finns mellan gennusnormer som uttrycks i lagtexter och bland unga i denna studie samt de potentiella förklaringarna till dessa skillnader och likheter, på vilket tankesättet deltagarna tillhör. Det kulturella och religiösa arvet samt samhällets omständigheter och behov kan antas dock vara bland de mest betydelsefulla faktorerna för genusnormers utveckling och jämställdhet både inom lagen och i samhället i just fallet Tunisien.

Ämnesområdet för denna uppsats är genusnormernas betydelse inom musiken. Studiens främsta syfte var att belysa gitarrundervisningens genusaspekter. Hur könsfördelningen ser ut och hur genusnormerna kan ta sig uttryck i undervisningen var viktiga frågor. Den historiska bakgrunden undersöktes genom litteraturstudier, och genom en enkätundersökning bland gitarrlärare studerades några exempel på hur undervisningen kan se ut idag. Gitarrlärarna i undersökningen har undervisat på olika nivåer och på olika platser i Sverige. Enkätfrågorna handlade om deras utbildning och undervisning ur ett genusperspektiv. Analysen av svaren bygger på ett genusteoretiskt synsätt, där kön och genus ses som en socialt konstruerad helhet. Genusrelationer skapas hela tiden i vardagen och det som upprepas ofta ses som normalt. Normativ femininitet och normativ maskulinitet handlar om olika förväntningar på flickor och pojkar, och dessa kan påverka musikundervisningen, t.ex. när det gäller beteende och val av instrument. Resultatet av undersökningen visar att alla gitarrlärarna fick sin utbildning i en mansdominerade miljö och hade manliga förebilder. I sin egen undervisning strävar de flesta efter att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor, men det går ändå inte att helt bortse från genusnormerna. När eleverna själva får välja är det vanligare att flickor vill ha mera samspel och ackordkomp, medan pojkar vill satsa på teknik och solospel. Fastän många flickor börjar spela gitarr är det fortfarande ovanligt att de går vidare till högre studier. En förklaring kan vara brist på kvinnliga förebilder, en annan att det hör till ett normativt feminint beteende att inte sticka ut och ta för mycket plats.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor påverkas av genusnormer inommusikproduktion för att synliggöra hur och på vilka sätt genus specifikt kan påverkaarbetet som musikproducent. Detta gjordes genom fyra kvalitativa intervjuer medciskvinnor (detta begrepp kommer beskrivas tydligare på sida två) som är aktiva inommusikproduktionsbranschen samt närliggande områden. Resultatet visar attrespondenterna har behandlats annorlunda på grund av deras genus och ger exempel påtillfällen där det har hänt. De beskriver hur genusnormer påverkar dem i samband medderas arbeten. Uppsatsen tar även upp hur branschen i nuläget ser ur och hur man kan gåvidare för att jobba för jämställdhet. Studien bör bidra med en djupare förståelse kringgenus och dess påverkan på kvinnor i deras arbete samt att den bidrar med strategier förhur deras vardag som musikproducenter kan förbättras.

Uppsatsen analyserar Nancy Springers böcker Enola Holmes och kidnappningsmysteriet (2018) och Enola Holmes och den försvunna flickan (2019). Syftet med detta arbete är att undersöka hur genus skildras i barnlitteratur, utifrån två barn- och ungdomsböcker utläses hur dessa representerar respektive skiljer sig från traditionella genusnormer. Samt hur dessa böcker kan användas som pedagogiska redskap i undervisning om genus. Detta är en genusanalys som använder sig av en kvalitativ textanalys. Analysen visar att det finns kvinnliga karaktärer som är genusbrytande i Enola Holmes böckerna, där huvudkaraktären är den litterära personen som bryter mot genusnormer mest. Dock visar analysen också att det inte finns några tydligt genusbrytande manliga karaktärer i böckerna. Vidare diskuteras denna saknad av normbrytande manliga karaktärer och dess konsekvenser för undervisning och böckerna i sig.