Ämnesområdet för denna uppsats är genusnormernas betydelse inom musiken. Studiens främsta syfte var att belysa gitarrundervisningens genusaspekter. Hur könsfördelningen ser ut och hur genusnormerna kan ta sig uttryck i undervisningen var viktiga frågor. Den historiska bakgrunden undersöktes genom litteraturstudier, och genom en enkätundersökning bland gitarrlärare studerades några exempel på hur undervisningen kan se ut idag. Gitarrlärarna i undersökningen har undervisat på olika nivåer och på olika platser i Sverige. Enkätfrågorna handlade om deras utbildning och undervisning ur ett genusperspektiv. Analysen av svaren bygger på ett genusteoretiskt synsätt, där kön och genus ses som en socialt konstruerad helhet. Genusrelationer skapas hela tiden i vardagen och det som upprepas ofta ses som normalt. Normativ femininitet och normativ maskulinitet handlar om olika förväntningar på flickor och pojkar, och dessa kan påverka musikundervisningen, t.ex. när det gäller beteende och val av instrument. Resultatet av undersökningen visar att alla gitarrlärarna fick sin utbildning i en mansdominerade miljö och hade manliga förebilder. I sin egen undervisning strävar de flesta efter att inte göra skillnad mellan pojkar och flickor, men det går ändå inte att helt bortse från genusnormerna. När eleverna själva får välja är det vanligare att flickor vill ha mera samspel och ackordkomp, medan pojkar vill satsa på teknik och solospel. Fastän många flickor börjar spela gitarr är det fortfarande ovanligt att de går vidare till högre studier. En förklaring kan vara brist på kvinnliga förebilder, en annan att det hör till ett normativt feminint beteende att inte sticka ut och ta för mycket plats.

Under vår utbildning till förskollärare har en nyfikenhet väckts hos oss själva över hur pedagoger arbetar med genus i förskolan och vilka uppfattningar som finns om genus. Vi har använt oss av intervjuer som metod och intervjuat sex legitimerade förskollärare i södra Sverige. Syftet med denna studie har varit att belysa de olika sätten att förhålla sig till genus i förskolan då samma styrdokument gäller i alla förskolor. Läroplanen ger dock tolkningsutrymme för hur arbetet skall gå till, vilket gör att det arbetas på olika sätt i förskola men varje sätt är unikt. I intervjuerna finns inga rätt eller fel utan vi har haft som mål att få förskollärarnas egna spontana tankar kring genus. Arbetets teoretiska ansats är utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, essentionellt perspektiv och sociokulturellt perspektiv. I vårt resultat blev det tydligt att förskollärarna kopplar genus och kön som samma betydelse. Vilket vi också kunde koppla till hur de arbetar med jämställdhetsarbete i förskolan. För förskollärarna går genus och jämställdhetsarbete hand i hand i förskolans verksamhet.

Denna uppsats undersöker hur genuskodade ord används i jobbannonser för mans- och kvinnodominerade yrken i en mellanstor kommun i Sverige. Tidigare forskning visar att genuskodade ord i jobbannonser kan påverka vem som söker till tjänsten och därmed bidra till att det överrepresenterade könet inom yrkeskategorin fortsätter rekryteras till tjänsten och att den ojämna könsfördelningen på arbetsplatsen upprätthålls. I studien analyserades totalt tjugosju jobbannonser från tre kvinnodominerade yrken (undersköterska, förskollärare och grundskollärare) och tre mansdominerade yrken (IT-specialist, systemutvecklare och tekniker) i en mellanstor kommun. Vid analys av annonserna användes kvantitativ innehållsanalys för att undersöka förekomsten samt jämföra antalet genuskodade ord i annonserna. Resultatet visade att fler jobbannonser är kvinnligt kodade och att vissa genuskodade ord förekom betydligt mer än andra. Resultatet visade också att genuskodade ord används på ett sätt som förstärker den traditionella manliga respektive kvinnliga samtalsstilen. Resultatet kan användas för att förstå hur språket i jobbannonser kan bidra till att förstärka eller bryta ner könsstereotyper på arbetsmarknaden.