Aim The aim of this study is to shed light on which body ideals among young people are found inthe Swedish newspapers Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD). The study alsoaims to shed light on stereotypical notions of what is considered masculine and feminine amongyoung athletes. This is done by answering the following questions: • What qualities are attributed to athletic boys and girls respectively? • How are the bodies of athletic boys and girls described, respectively? Method To answer the questions, a qualitative literature study was designed with quantitative elements.The source material was retrieved from the dailies DN- and SvD's own archives with the helpof specific keywords. The source material extended over the period 1970-2020 to gain ahistorical perspective. When the source material was collected, it was read carefully and a textanalysis was performed. The empirical data of the survey were then divided into themesaccording to how the young people's bodies and characteristics were described. Results The results showed that girls went from being described as humble with joy instead ofachievement as the main focus in their sport, to after 2000 being described as humble, serious,happy and determined athletes with a focus on winning. Boys are consistently described aspurposeful and serious athletes. A clear change was that after 2000, even boys begin to bedescribed as humble. Girls' bodies are described throughout based on body size, after 2000 therewere descriptions of girls as muscular. Boys' bodies are described on the basis of a body idealwith a large body and a lot of muscle. Conclusion The theory of gender systems and gender contracts assumes that there is an order structurebetween the sexes where the man is the norm. Based on this study, it can also be stated that themale stereotype has been more static while the female stereotype has changed and approachedthe male. As the research area is complex, further research is required for a more representativepicture. / Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att belysa vilka kroppsideal bland ungdomar som återfinns i desvenska dagstidningarna Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Studien syftaräven till att belysa stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt blandidrottande ungdomar. Detta görs genom att svara på följande frågor: - Vilka egenskaper tillskrivs idrottande pojkar respektive flickor? - Hur beskrivs idrottande pojkar respektive flickors kroppar?' Metod Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag.Analysen genomfördes utifrån Hirdmans genusteorier. Källmaterialet hämtades fråndagstidningarna DN- och SvD:s egna arkiv med hjälp av specifika sökord. Källmaterialetsträckte sig över perioden 1970 - 2020 för att få ett historiskt perspektiv. När källmaterialetsamlats in organiserades det och närlästes. Undersökningens empiriska data delades sedan in iteman efter hur ungdomarnas kroppar och egenskaper beskrevs. Resultat Resultatet visade att före 1980 förekom idrottande ungdomar i DN och SvD väldigt sällan.Flickor gick från att beskrivas som ödmjuka med glädje istället för prestation som största fokusi sitt idrottande, till att efter 2000 beskrivas som ödmjuka, glada, seriösa och målmedvetnaidrottare med fokus på att vinna. Pojkar beskrivs genomgående vara målmedvetna och seriösaidrottare. En tydlig förändring var att efter 2000 börjar även pojkar beskrivas som ödmjuka.Flickors kroppar beskrivs genomgående utifrån kroppsstorlek, efter 2000 tillkom beskrivningarav flickor som muskulösa. Pojkars kroppar beskrivs utifrån ett kroppsideal med stor kropp ochmycket muskler. Flera idrotter beskrevs som typiskt maskulint eller feminint kodade. Slutsats Studiens resultat visar att idrottsvärlden är en maskulint kodad arena, även för ungdomar.Utifrån denna studie går det också att konstatera att den manliga stereotypen varit mer statisktmedan den kvinnliga stereotypen förändrats och närmat sig det manliga. Då forskningsområdetär komplext krävs fortsatt forskning för en mer representativ bild.

I dagens skola finns det ett jämställdhetsmål som innebär att pojkar och flickor ska gessamma möjligheter ochfåen likvärdig utbildning och inte bemötas, bedömas eller ha olikakrav ochförväntningar på sig på grund avsitt kön. Skolan har även ett ansvar att bryta traditionella könsmönster och låta eleverna utvecklasin förmåga och sina intressen oberoende könstillhörighet. Tidigare forskning visar att det inte riktigt ser ut så och många inom skolan lägger ansvaret på någon annan. I många fall avspeglas de traditionella mönster vi är vana vid från samhället även i skolan. Syftet med min studie är att undersöka några verksamma lärares kunskaper och uppfattningar om genus och jämställdhet och även undersöka om det finns någon geografisk skillnad. Jag har därmed gjort undersökningen på två olika skolor med en relativt bred geografisk spridning i Sverige.Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer och intervjuat fyra lärare. Jag hoppas att det jag fått med mig av dessaintervjuer och studien i sin helhetkan vara till hjälp för mig själv i min framtida yrkesroll,så att jag vet hur jag kan tänka men också vad jag behöver förverktyg föratt ha en så jämställd undervisning som möjligt.I min analys har jag kommit fram till att den geografiska kontexten kan spela roll, men verkar varaunderordnad av både sociala och individuella faktorer. Det är även den enskilda lärarens intresse och kunskap kring genus och jämställdhetsomspelar stor roll och på flera skolor är det just upp till varje lärareatt bestämma hur mycket dennevill arbeta mot jämställdhetsmålet. Det finns än så länge inga riktlinjer eller krav frånstatlig och/eller nationell nivåatt ha med genus och jämställdhet i sin undervisning och det kanske inte är förrän det blir det somnågon som tar tag i denna viktiga fråga och blir en självklarhet i all undervisning.

Lidköping is a city with a long tradition of education. One of the educational institutions that has been part of the city's educational history is Lidköping Elementary School for Girls, which existed in the city between 1876–1936. The aim of this study is to investigate how the education staged societal norms about women as good mothers and housewives. This has been done by analyzing the school's annual reports from the academic years 1877–1878, 1901–1902, 1920–1921 och 1930–1931 for which the school subject’s needlework, home economics, mathematics and natural sciences were selected. For each academic year, each subject has been analyzed to find out the teaching content, as well as to gain an understanding of the amount of time allocated to each subject. In addition, the school's other activities and events has been analyzed, primarily from the last two school years in which gender-coded activities were discovered. A timetable from the 1906 Board of Supervisors for Secondary Schools has been used to contextualize the girls' school's instruction in mathematics and natural sciences. The material, which primarily consists of annual reports from the school, has been analyzed using Yvonne Hirdman's gender theory. The method employed in processing the material is primarily qualitative text analysis with elements of quantitative comparative method. Through analysis and interpretation of the material, various gender-related elements have emerged, making it clear that the girls were educated to work within the four walls of the home, or possibly for typical female occupations.

Lärare är hårt belastade på arbetet och den vanligaste orsaken till långvarig sjukdom bland lärare är psykiska sjukdomar som reaktion på svår stress. Kvinnliga lärare upplever mer stress än sina manliga kollegor. Föreliggande studies syfte har varit att skapa förståelse för hur kvinnliga högstadielärare upplever sin arbetsplats och vidare undersöka vilka genuskodade skillnader och förväntningar de upplever i sitt arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutik med en kvalitativ ansats, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga högstadielärare. För att analysera insamlad empiri har vi utgått från Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll- och stödmodell samt Ackers (1990) begrepp könade organisationer. Resultatet visar att kvinnliga högstadielärare upplever höga och ohanterliga arbetskrav, vilket genererar obalans mellan komponenterna krav, kontroll- och stöd i sitt arbete. Detta leder till en ohälsosam stressnivå som gör att lärarna inte upplever arbetstillfredsställelse på sin arbetsplats. Resultatet visar också att kvinnliga högstadielärare uttrycker olika genuskodade förväntningar och skillnader. Det framkom att elever uppför sig olika mot manliga eller kvinnliga lärare där de manliga lärarna blir bemötta med mer respekt. De kvinnliga högstadielärarna förväntas ha ett mer omhändertagande arbetssätt. Dessa karaktärsdrag är kompetenser som inte uppmärksammas på samma sätt som hos en manlig lärare utan de ses vara naturligt medfödda hos kvinnorna.