Spelling suggestions: "subject:"genuskontrakt kroppar"" "subject:"genuskontraktet kroppar""
1 |
Isprinsessa eller vinnarskalle? : En kvalitativ textanalys av hur idrottande pojkar och flickor framställs i svenska dagstidningar / Ice princess or winners mentality? : A qualitative text analysis on how sporting youthare portrayed in Swedish newspapersPurwin, Gustav, Örjes, Vidar January 2021 (has links)
Aim The aim of this study is to shed light on which body ideals among young people are found inthe Swedish newspapers Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD). The study alsoaims to shed light on stereotypical notions of what is considered masculine and feminine amongyoung athletes. This is done by answering the following questions: • What qualities are attributed to athletic boys and girls respectively? • How are the bodies of athletic boys and girls described, respectively? Method To answer the questions, a qualitative literature study was designed with quantitative elements.The source material was retrieved from the dailies DN- and SvD's own archives with the helpof specific keywords. The source material extended over the period 1970-2020 to gain ahistorical perspective. When the source material was collected, it was read carefully and a textanalysis was performed. The empirical data of the survey were then divided into themesaccording to how the young people's bodies and characteristics were described. Results The results showed that girls went from being described as humble with joy instead ofachievement as the main focus in their sport, to after 2000 being described as humble, serious,happy and determined athletes with a focus on winning. Boys are consistently described aspurposeful and serious athletes. A clear change was that after 2000, even boys begin to bedescribed as humble. Girls' bodies are described throughout based on body size, after 2000 therewere descriptions of girls as muscular. Boys' bodies are described on the basis of a body idealwith a large body and a lot of muscle. Conclusion The theory of gender systems and gender contracts assumes that there is an order structurebetween the sexes where the man is the norm. Based on this study, it can also be stated that themale stereotype has been more static while the female stereotype has changed and approachedthe male. As the research area is complex, further research is required for a more representativepicture. / Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att belysa vilka kroppsideal bland ungdomar som återfinns i desvenska dagstidningarna Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Studien syftaräven till att belysa stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt blandidrottande ungdomar. Detta görs genom att svara på följande frågor: - Vilka egenskaper tillskrivs idrottande pojkar respektive flickor? - Hur beskrivs idrottande pojkar respektive flickors kroppar?' Metod Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag.Analysen genomfördes utifrån Hirdmans genusteorier. Källmaterialet hämtades fråndagstidningarna DN- och SvD:s egna arkiv med hjälp av specifika sökord. Källmaterialetsträckte sig över perioden 1970 - 2020 för att få ett historiskt perspektiv. När källmaterialetsamlats in organiserades det och närlästes. Undersökningens empiriska data delades sedan in iteman efter hur ungdomarnas kroppar och egenskaper beskrevs. Resultat Resultatet visade att före 1980 förekom idrottande ungdomar i DN och SvD väldigt sällan.Flickor gick från att beskrivas som ödmjuka med glädje istället för prestation som största fokusi sitt idrottande, till att efter 2000 beskrivas som ödmjuka, glada, seriösa och målmedvetnaidrottare med fokus på att vinna. Pojkar beskrivs genomgående vara målmedvetna och seriösaidrottare. En tydlig förändring var att efter 2000 börjar även pojkar beskrivas som ödmjuka.Flickors kroppar beskrivs genomgående utifrån kroppsstorlek, efter 2000 tillkom beskrivningarav flickor som muskulösa. Pojkars kroppar beskrivs utifrån ett kroppsideal med stor kropp ochmycket muskler. Flera idrotter beskrevs som typiskt maskulint eller feminint kodade. Slutsats Studiens resultat visar att idrottsvärlden är en maskulint kodad arena, även för ungdomar.Utifrån denna studie går det också att konstatera att den manliga stereotypen varit mer statisktmedan den kvinnliga stereotypen förändrats och närmat sig det manliga. Då forskningsområdetär komplext krävs fortsatt forskning för en mer representativ bild.
|
Page generated in 0.0606 seconds