Det här är en undersökning om hur handarbete kan användas som ett förfaringssätt för att skapa deltagande och samtal. Ett relativt nytt begrepp har de senaste åren framträtt för att beskriva den punkt där handarbete och aktivism möts och betecknas som Craftivism. Som exempel kan stickgraffiti och i viss mån återbruksdesign nämnas. Ofta behandlas olika aspekter av konsumtion, men även mer specifika politiska ställningstaganden belyses. Den här undersökningen har tagit avstamp från craftivistiska metoder och de frågeställningar som behandlats är: Hur kan man med hjälp av handarbete skapa en plattform för samtal och deltagande? Samt: Hur formulerar sig de medverkande kring en specifik fråga när de utifrån denna plattform ges möjlighet att reflektera och samtala? Projektets syfte har initialt varit att undersöka huruvida det är möjligt att med och runt handarbete formulera sig kring och synliggöra ideologiska frågor, något som senare kom att revideras. Fokus har legat på hur dels handarbete, dels ett på förhand givet begrepp uppfattats samt hur dessa båda delar kunnat användas som genvägar till samtal deltagarna emellan. Det begrepp som låg till bakgrund för samtalen var solidaritet. Valet av detta ämne uppstod som en direkt följd av min uppgivenhet inför det faktum att Sverigedemokraterna hösten 2010 för första gången röstades in i den svenska riksdagen. Undersökningen har genomförts på Karlskrona stadsbibliotek med frivilliga deltagare som gavs möjlighet att handarbeta och samtala. Deltagande observationer och informella samtal såväl som intervjuer genomfördes. Detta och annat insamlat material såsom fotografisk dokumentation, fältanteckningar och det material och texter som deltagarna tillverkade har sedan analyserats utifrån teorier från socialkonstruktionism, craftivism och det sociokulturella pedagogiska perspektivet. Askarna och texterna som deltagarna producerade var tillsammans med bland annat processbilder komponenter av den gestaltande delen av undersökningen som ställdes ut på design- och konsthögskolan Konstfack under perioden 10/1 2011 – 15/1 2011. Gestaltningen byggdes upp runt ett bord och var ett interaktivt verk. Utställningsbesökarna gavs möjlighet att själva vika askar och lämna meddelanden, något flera också valde att göra. / BI / Konst

No description available.

<p>I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål.</p><p>Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion.</p><p>Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet. Vidare har dessa behandlats av författaren som har bearbetat dem både kvalitativt och analytiskt. Metoden till denna studie är explorativ och syftar till att inhämta en mängd kunskap som omsluter ett utvalt problemområde, samt att det redan finns vissa förkunskaper rörande det valda ämnet. Empirin innefattar även förkunskaper av författaren och bidrar med detta till nya insikter rörande det framkomna resultatet.</p><p>I resultatet redogörs för en knitalongs uppkomst och tillvägagångssätt. Även syjuntan och syföreningens verksamhet belyses ur ett likartat perspektiv. Flera exempel ges på de båda olika sätten att handarbeta inom gruppen. Särskilt utrymme får kommunikationen kring hantverket, i vilken form det sker och vad det genererar.</p><p>I diskussionen framkommer den tydliga insikten om stickningens komplexitet. Vidare blottläggs även samband samt olikheter med syjuntans tradition. Det framkommer även en stark relation till datorer som belyses ur flera perspektiv.</p><p>Studien är ett litet insnitt i ett pågående fenomen och bör läsas som en inspiration för ämnet i sig men också ligga till grund för fortsatt forskning.</p>

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål. Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion. Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet. Vidare har dessa behandlats av författaren som har bearbetat dem både kvalitativt och analytiskt. Metoden till denna studie är explorativ och syftar till att inhämta en mängd kunskap som omsluter ett utvalt problemområde, samt att det redan finns vissa förkunskaper rörande det valda ämnet. Empirin innefattar även förkunskaper av författaren och bidrar med detta till nya insikter rörande det framkomna resultatet. I resultatet redogörs för en knitalongs uppkomst och tillvägagångssätt. Även syjuntan och syföreningens verksamhet belyses ur ett likartat perspektiv. Flera exempel ges på de båda olika sätten att handarbeta inom gruppen. Särskilt utrymme får kommunikationen kring hantverket, i vilken form det sker och vad det genererar. I diskussionen framkommer den tydliga insikten om stickningens komplexitet. Vidare blottläggs även samband samt olikheter med syjuntans tradition. Det framkommer även en stark relation till datorer som belyses ur flera perspektiv. Studien är ett litet insnitt i ett pågående fenomen och bör läsas som en inspiration för ämnet i sig men också ligga till grund för fortsatt forskning.

Studiens syfte är att inom ramen för livsåskådningsvetenskapen undersöka om handarbete upplevs som en meningsfull aktivitet. Detta har undersökts via kvalitativa intervjuer baserade på fenomenologisk grund. Fem personer deltog som informanter och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet delades upp tematiskt utifrån innehållet i deltagarnas svar och visade att handarbete upplevs som meningsfullt av samtliga deltagare, men att vad som utgjorde meningsfullhet skiljer sig åt mellan deltagarna. De teman som resultatet delats upp i fick rubrikerna ”Den skapande processen och slutprodukten”, ”Att ge till sig själv och andra” samt ”Avslappning”. Deltagarnas svar kopplades i studiens analys samman med välbefinnande som en viktig aspekt i upplevelsen av meningsfullhet vid handarbete, vilket också är  studiens slutsats.

Lidköping is a city with a long tradition of education. One of the educational institutions that has been part of the city's educational history is Lidköping Elementary School for Girls, which existed in the city between 1876–1936. The aim of this study is to investigate how the education staged societal norms about women as good mothers and housewives. This has been done by analyzing the school's annual reports from the academic years 1877–1878, 1901–1902, 1920–1921 och 1930–1931 for which the school subject’s needlework, home economics, mathematics and natural sciences were selected. For each academic year, each subject has been analyzed to find out the teaching content, as well as to gain an understanding of the amount of time allocated to each subject. In addition, the school's other activities and events has been analyzed, primarily from the last two school years in which gender-coded activities were discovered. A timetable from the 1906 Board of Supervisors for Secondary Schools has been used to contextualize the girls' school's instruction in mathematics and natural sciences. The material, which primarily consists of annual reports from the school, has been analyzed using Yvonne Hirdman's gender theory. The method employed in processing the material is primarily qualitative text analysis with elements of quantitative comparative method. Through analysis and interpretation of the material, various gender-related elements have emerged, making it clear that the girls were educated to work within the four walls of the home, or possibly for typical female occupations.

Due to a personal interest in textile craft, my own experience as a knitter in combination with studies in integrated conservation and gender studies as a subsidiary subject this research was done as my thesis in integrated conservation. With the purpose to study textile craft traditions as a feminine part of the intangible cultural heritage in todays society with focus on craftivism, a questionnaire study was done. The study was addressed to craftivists who practice any kind of textile craft with the purpose to get a deeper insight in their understanding, attitude and opinions related to craftivism and textile craft traditions. The female norm in textile craft and especially textile craftivism was remarkably striking in the results of the questionnaire study, which can explain why feminism is an issue close to heart for most of the informants. Among many of the craftivists in this study there is an awareness of this norm and traditional feminine connotative meanings related to textile, for example softness and warmth. These connotative meanings are consciously used by many craftivists to create contrasts with norm breaking statements. These contrasting effects can be interpreted as innovative, inspiring and remarkable. Craftivism is therefore a way to use one’s creativity to make one’s voice heard. It could be a part of textile craft traditions today, in a stage of innovation and forward looking, which is likely to be a contributing variable due to the preservation of the intangible textile cultural heritage in the future. / Med grunden i ett eget textilintresse, mina erfarenheter som stickare, i kombination med kulturvårdsstudier och genusvetenskap som biämne utfördes den här undersökningen som kandidatexamensarbete inom kulturvård. Med syftet att undersöka textila hantverkstraditioner som ett kvinnligt kodat immateriellt kulturarv i dagens samhälle med fokus på hantverksaktivism utfördes en enkätundersökning som riktade sig mot hantverksaktivister som utövar någon form av textilt hantverk för att få en fördjupad inblick i deras förhållande, inställning och åsikter kring hantverksaktivism och textila hantverkstraditioner. Den kvinnliga normen inom textilhantverk och främst inom textil hantverksaktivism var påfallande tydlig i enkätsvaren och kan förklara varför feminism och kvinnofrågor är hjärtefrågor för majoriteten av informanterna. Hos hantverksaktivisterna i den här undersökningen finns i många fall en medvetenhet kring denna norm och traditionella kvinnliga konnotationer som berör textil, till exempel värme och mjukhet. Många använder sig av just dessa kvinnliga konnotationer och traditioner för att skapa kontraster med normbrytande budskap, en kontrastverkan som kan tolkas som nytänkande, inspirerande och uppseendeväckande. Hantverksaktivism är därför ett medel att använda sin kreativitet för att göra sin röst hörd och kan ses som en del av textila hantverkstraditioner i ett stadie av förnyelse och framåtblickande som med sannolikhet kommer vara en bidragande faktor i bevarandet av det immateriella textila kulturarvet för framtiden.

<p>Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. </p><p>Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.</p>

Syftet med denna litteraturstudie är att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de båda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom båda skolformerna som jag kan använda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag använt en komparativ analys. Studien beskriver de båda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrån litteratur som behandlar verksamheternas grundläggande människosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn på slöjd. Resultatet visar att likheterna är fler och skillnaderna färre än jag från början trodde, men de skillnader som finns är relativt stora.

Mitt examensarbete är till lika delar ett sorgearbete liksom ett minnesarbete och ett handens arbete. Det tar avstamp i det tomrum som en förlust lämnar efter sig. I minnet av någon, minnet av en lukt, minnet av en känsla. De suddas ut, bleks och omformas. Via dessa fragment undersöker jag dialogen mellan det analoga och digitala, då och nu. Mitt arbete handlar om omsorg och att föra vidare ett arv. Jag tar upp tråden där min mormor lämnade den.