I detta kandidatarbete har vi undersökt olika sätt hur man kan skapa nya spelmekaniker genom användandet av analoga och digitala tekniker i kombination med varandra. Genom arbetet med dessa tekniker som huvudfokus har vi därmed utvecklat ett fysiskt, tredimensionellt pusselspel som visar kombinationen av tekniker som kan användas för vidareutveckling av nya spelupplevelser. Några av metoderna som använts för att utföra projektet har varit metod 635 för pusselidégenerering, Scrum för bättre arbetsmoral, och MDA framework för att skapa en förståelse hos spelaren. Resultatet visar moduler som har implementerat både digitala och analoga tekniker som fungera i kombination med varandra vilket har lett vidare till skapandet av nya unika spelmekaniker. Det svåraste under kandidatarbetet har varit att hitta balansen mellan det analoga och det digitala under pusselutvecklandet. / In this Bachelor Thesis we have researched different ways of creating new game mechanics through the use of analogue and digital techniques in collaboration with each other. By working with these techniques as our main focus, we have been able to develop a physical, three dimensional puzzle game which shows off the combination of techniques that can be used to further develop new game experiences. Some of the Methods that have been used to complete the project have been method 635 for generation of puzzle ideas, Scrum for better work ethics as well as MDA framework to create an understanding for the player. The results show modules that implement both digital and analogue techniques that work in combination with each other to create new unique game mechanics. The most difficult during this Bachelor Thesis have been finding the balance between the analogue and the digital during the designing of the puzzles.

Firstly, this study focuses on the public libraries in VästraGötaland, Sweden, and to what extent they work with thedigitisation of analogue materials and, if so, what reasons aregiven. It also investigates local librarians' attitudes todigitisation. The study was conducted using an onlinequestionnaire, sent to the fifty main public libraries in theregion. Thirty replies (60%) were received. The questionscovered the digitisation in the informants' libraries and thelibrarian’s opinion on digitisation projects; both in their locallibrary and in the library sector in general.No study concerning digitisation on local or regional levelhas been done previously in Sweden. The results indicate thatvery few of the public libraries undertake digitisation work.However, a majority perceive the work as important,especially within the library sector at large. Overall, librariansbelieve in the benefits of digitisation, especially wherematerials of cultural heritage significance are concerned. Themain perceived obstacle to digitisation projects is lack offunding both for the digitisation process and for the long termpreservation and curation of digital collections.

Jag har undersökt mitt egna skapande utifrån ett arbetssätt som är nytt för mig, i detta fall ett analogt arbetssätt. Vanligtvis jobbar jag helt digitalt med mjukvaruinstrument och MIDI där möjlighet till bearbetning är nästintill oändliga. Jag ville ta reda på hur ett analgot arbetssätt kan påverka mitt slutresultat men också hur jag kan föra över det jag lärt mig till mitt digitala arbetssätt. När jag utför det praktiska får jag enbart använda mig av hela tagningar och utan digital bearbetning av ljuden både innan och efter inspelning.  I denna undersökning går jag från planering av inspelning till en färdig låt. Genom min loggbok och mina egna reflektioner går jag igenom dag för dag för att sedan landa i vad jag lärt mig och vad jag vill ta med mig och applicera på mitt digitala arbetssätt. I slutändan blev jag en erfarenhet rikare och fick upp ögonen för att bevara den mänskliga faktor istället för att allt måste vara tillrättalagt och polerat. Något som jag kommer applicera på mitt digitala arbetsätt är att hänge sig till ett ljud, att börja exportera ut mjukvaruinstrument till ljudspår istället för att ha kvar MIDI informationen. Jag upplever en lättnad med att inte kunna gå in och ändra allt i efterhand. På så sätt blir det mindre beslut man måste ta i slutändan.

Många mjukvarutillverkare gör idag digitala produkter menade att emulera analog hårdvara för musiker och ljudingenjörer. Denna undersökning utgick ifrån frågan om hur lyssnare upplever emulering av analoga ljudegenskaper, i form av rullband, jämfört med digitalt ljud fritt från detta. Ett kortare utdrag från ett musikstycke inom genren metal användes för att undersöka detta. En digital mjukvaruplugin avsedd för emulering av analogt rullband växlade på och av under styckets gång för att möjliggöra en jämförelse mellan det analoga och det digitala ljudet. Stycket spelades upp tillsammans med en video, och denna visade en bokstav som växlade mellan A och B samtidigt som rullbandsemuleringen slogs av och på. Ett antal testpersoner fick vid enskilda testtillfällen lyssna på stycket och sedan i en semistrukturerad intervju diskutera de skillnader de kunde höra, om några alls. Resultatet visade att upplevelsen inte påverkades nog för att ge ett klart svar. Detta då de hörbara skillnaderna var mycket små.

Resultatet från nationella proven i ämnet svenska och svenska som andra språk har under senare år visat bristande resultat i narrativ text. Under läsåret 2018/2019 visar resultatet att 8,5% av eleverna ej når lägst kravnivå för godtagbara kunskaper. I studien fick eleverna ingå i språkrika miljöer i en social kontext. Syftet med studien var att jämföra narrativa texter producerade av elever i årskurs 3 och identifiera kvalitativa skillnader mellan den digitalt och analogt producerade texten. Utifrån frågeställningen: hur påverkar digitalt kontra analogt skrivande elevers narrativa textproduktion, genomfördes en deduktiv analys. Eleverna producerade två texter, en digitalt och en analogt. Texterna producerades i samband med cirkelmodellen som arbetsmetod. Texterna analyserades med utgångspunkt i tre förutbestämda kategorier, i vilken utsträckning texten följer en dramaturgisk struktur, antal ord och antal adjektiv. Studiens teoretiska ramverk utgick från den sociokulturella teorin. Empirin består av elevtexter samt besvarade enkäter från eleverna. Resultatet möjliggjorde en jämförelse mellan de digitalt och analogt producerade texterna. Resultatet visar att eleverna producerade i genomsnitt fler ord och adjektiv samt följde i högre utsträckning en narrativ dramaturgi när de skrev digitalt. Enkäterna visar även att elevernas egna uppfattningar inte alltid stämmer överens med deras textproduktion. Studiens resultat bör bara ses som en indikation på hur en skillnad mellan elevers digitala och analoga textproduktion kan se ut. Tidigare skrivmetoder som klasslärare använt bör tas i beaktning. Fortsättningsvis är det väsentligt att forska vidare om digitala verktyg och dess roll i skrivundervisningen i ämnet svenska, fler studier bör genomföras. Vår studie bidrar med lite kunskap som kan användas vidare forskning inom området.

Studiens syfte är att generera förståelse för gymnasieelevers tankar om fotografi och hur de använder mediet i sin vardag, vilket medför möjlighet att använda aktuella praktiker i bildpedagogiskt syfte. Insamlingsmetod är intervjuer i två delstudier, delstudie ett är en enkätintervju där tio informanter deltagit. Delstudie två är fördjupad muntlig intervju med fotoelicitering som samtalsmetod med tre deltagare. Studien utförs med ett dubbelt perspektiv där en konstnärlig gestaltning får ta del av processen. Som ett komplement till det akademiska skrivandet formulerar jag en poetisk analys av innehållet, med passager av handskriven text. De elever som deltar som informanter har använt mobilkamera och sociala medier sedan de var unga, vilket har format deras fotografiska användande. Upplevelser, känslor, händelser, erfarenheter och tankar i vardagen representerar innehållet i vad som delas. Innehållet är anpassat och den publika kontexten hanteras med olika val vid fotografering och publicering. Visuella val görs i ett temporärt berättande med osentimentalt bevarande till skillnad från hur analoga kopior sparas. Ett flöde av kommunikation, med en lättare mentalitet till fotograferande, publicerande och bevarande. Stor andel av det som fotograferas delas i publika sammanhang vilket uppfattas som ett resultat av att delningsprocessen varit närvarande sedan ung ålder. Fokus ligger på hur platser i världen upplevs, och bilderna är en del av vardagskommunikationen. Hur man väljer att publicera påverkar vad som fotograferas. Ett personligt bildspråk formas i alla val som görs, unga människor som haft en ständigt närvarande kamera under sin uppväxt som har gjort dem till medvetna fotografiska utövare. Det sociala publika sammanhanget har skapat ett temporärt och samtida illustrerande, innehållet är nu baserat på ett flöde vilket är ett ungt sätt att använda fotografi.

No description available.

Jag valde att att utföra den här undersökningen för att se hur olika arbetssätt kan förändra min kreativa skrivarprocess när jag komponerar musik. För att ta reda på det komponerade jag två olika låtar på två olika sätt. Ena arbetssättet gick ut på att jag började med helheten, för att sedan arbeta mig in mot kärnan. Andra arbetssättet gick ut på att jag började med kärnan av låten, för att sedan arbeta mig utåt mot helheten. Under den första arbetsprocessen använde jag mig främst av en DAW (Digital Audio Workstation) när jag komponerade, producerade och skrev musiken. Under den andra arbetsprocessen använde jag en DAW mest för inspelning. Studien är kvalitativ och jag förde loggbok under min skrivarprocess. Resultatet av undersökningen blev två helt olika låtar, som satte olika delar av musikskapandet i fokus. Under skrivandet av låten skriven utifrån och in upplevde jag mycket “flow”. Processen gick ut på att komponera i stora penseldrag. Under skrivandet av låten komponerad inifrån och ut så hamnade sångens uttryck och känsla mycket i fokus. Här ägnade jag mig mer tid åt detaljerna, och kände att låten på något sätt “fanns” mer, eftersom att jag kunde spela den utan hjälp av en datorn. Processen krävde också mer fysiskt arbete, vilket gjorde att låten kändes mer levande.

Studiens syfte var att undersöka lärares åsikter kring digitalt och analogt skrivande, vilka utmaningar lärare möter i sin skrivundervisning. För att svara på detta använde vi oss av en kvalitativ metod genom intervjuer med sju olika svensklärare som arbetar i årskurserna 4-6. En av intervjuerna utfördes på plats på en skola, medan resterande intervjuer genomfördes via Zoom. Vi utgick från en tematisk analysmetod för att analysera vår data och använde ramfaktorteorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att lärare upplever utmaningar med elevers koncentration, motivation, problem med tekniken och tidsbrist att hinna med allt i läroplanen. Vi upptäckte att de ramfaktorer som påverkar lärares val av skrivsätt samspelar med de utmaningar som lärare bemöter i skrivundervisningen. De faktorer som påverkar undervisningen är digitala resurser, undervisningstid, lärares tolkningar av läroplanen, klasstorlek, elevernas förutsättningar samt kollegialt samarbete.   Slutsatserna vi kom fram till var att lärarens egen syn och värdering av vilket skrivsätt som väger tyngst kommer att påverka valet av skrivsätt i undervisningen. Även skolans tillgång till digitala verktyg kommer att ha en påverkan på uppdelningen av analogt respektive digitalt skrivande.

<p>This study examines how to translate digitally composed symphonic music to note script and how it gets readable and playable. With the help of professional musicians from the Norrköping Symphony Orchestra, teachers from Kulturskolan in Norrköping as well as other musicians, I have learned how I can improve each individual stem in my composition. I also learned how to write for a real musician. My score have been analyzed by composers and a conductor which have given me a more in depth insight into composing symphonic music.</p><p>The theory section describes important MIDI aspects, score preparation and note editing techniques. Thereafter is a section about the symphony orchestra and its instruments’ history and how the situation is today. Furthermore the work process of the conductor and the choral conductor are described as well as the interpretation of the musician. The theory section concludes with a survey on musical factors in relation to experienced emotions.</p><p>The execution section describes how I first worked with the composition to adjust MIDI values in the sequencer program Nuendo 3, then how to write correct note script in the note script program Finale 2009. Thereafter the adjustments I needed to make after interviewing musicians as well as composers and a conductor are described and eventual problems that occurred meanwhile.</p><p>The result section sums up the thoughts and suggestions made by the professional musicians, composers and conductor about the individual parts’ playability and readability. It turned out that the stems were written in the wrong time signature and had a few graphical flaws. The result of the survey on the digital composition experienced by the musicians as well as the composers is described. Most people experienced the piece as warlike.</p><p>The discussion section and conclusion discuss what could have been done differently, what compromises had to be made and what were most difficult to execute. MIDI related issues are discussed that take place in composing digital music and during the translation to note script. Then my opinion regarding how well this method works in translating MIDI to note script is discussed as well as what I would do different in an upcoming project. Lastly I speak about suggested topics for future research.</p>