I detta kandidatarbete har vi undersökt olika sätt hur man kan skapa nya spelmekaniker genom användandet av analoga och digitala tekniker i kombination med varandra. Genom arbetet med dessa tekniker som huvudfokus har vi därmed utvecklat ett fysiskt, tredimensionellt pusselspel som visar kombinationen av tekniker som kan användas för vidareutveckling av nya spelupplevelser. Några av metoderna som använts för att utföra projektet har varit metod 635 för pusselidégenerering, Scrum för bättre arbetsmoral, och MDA framework för att skapa en förståelse hos spelaren. Resultatet visar moduler som har implementerat både digitala och analoga tekniker som fungera i kombination med varandra vilket har lett vidare till skapandet av nya unika spelmekaniker. Det svåraste under kandidatarbetet har varit att hitta balansen mellan det analoga och det digitala under pusselutvecklandet. / In this Bachelor Thesis we have researched different ways of creating new game mechanics through the use of analogue and digital techniques in collaboration with each other. By working with these techniques as our main focus, we have been able to develop a physical, three dimensional puzzle game which shows off the combination of techniques that can be used to further develop new game experiences. Some of the Methods that have been used to complete the project have been method 635 for generation of puzzle ideas, Scrum for better work ethics as well as MDA framework to create an understanding for the player. The results show modules that implement both digital and analogue techniques that work in combination with each other to create new unique game mechanics. The most difficult during this Bachelor Thesis have been finding the balance between the analogue and the digital during the designing of the puzzles.

The eSports scene as well as the Multiplayer Online Battle Arena (MOBA) have rapidly grown in popularity over the past decade. Research regarding game design factors and player experience in this genre are still not fully explored. This study aimed to examine Heroes of the Storm (HotS), League of Legends (LoL) and Defense of the Ancients 2 (Dota2) through a tailored game ontology for MOBA games, if the game mechanics cause more frustration and challenge compared to other genres (Johnson, Nacke and Wyeth, 2015); and to better understand the effect on player experience in MOBA games. Results suggest that builds for heroes, including talents, items and meta strategies, are the most challenging aspects. Frustration may surge when players make mistakes or when communication within the team fails. Additionally, the main difference between these games is the level of difficulty and complexity making Dota2 the optimal choice for MOBA veterans and HotS a good introduction to the MOBA genre. / ESports scenen så väl som Multiplayer Online Battle Arena genren har snabbt vuxit i popularitet under de senaste tio åren. Forskning angående speldesignfaktorer och spelupplevelse har fortfarande inte blivit fullt utforskat. Syftet med denna studie är att undersöka  Heroes of the Storm (HotS), League of Legends (LoL) och Defense of the Ancients 2 (Dota2) genom en skräddarsydd ontologi för MOBA spel,  och hur spelmekanikerna skapar mer frustration och utmaning hos spelare i jämförelse med andra genrer (Johnson, Nacke och Wyeth, 2015) samt att bättre förstå vilken effekt de har på spelarna i MOBA genren. Resultaten tyder att builds för karaktärer, inklusive talents, items och metastrategier är dem mest utmanande elementen. Frustration kan uppstå när spelare gör misstag eller när kommunikationen inom laget ej fungerar. Den största skillnaden i mellan dessa spel är svårighetsgraden och komplexitet, vilket leder till att Dota2 är ett optimalt val för veteraner och HotS är en bra introduktion till MOBA genren.

Detta kandidatarbetet tar begreppet intra-aktion och applicerar det som en spelmekanik för den mobila plattformen. Den går in på tillvägagångssätt för hur man skulle kunna tänka kring intra-aktion och tar även upp befintliga teorier kring utvecklingen av spelmekaniker. I första hand går arbetet in på den mobila plattformen men det skulle även kunna användas för andra plattformar. Kandidatarbetet börjar med att gå in på vad interaktion är och går sedan vidare in på hur det skiljer sig utifrån Karen Barads begrepp intra-aktion. Därefter tar den upp befintliga teorier kring utvecklingen av spelmekaniker. Efter detta kombineras allt praktiskt med hjälp av test, där det skapats spelmekaniker för den mobila plattformen med ett intraaktivt synsätt. Intra-aktion passar bra som ett sätt att tänka kring lärande, så i praktiken går arbetet ut på hur man skulle kunna skapa spelmekaniker med ett lärande syfte. Tester i arbetet görs i spelmotorn GameMaker(Yoyo Games, 2017) och testas för Android telefoner. I metoddelen är exempel skapade från gestaltningar som är gjorda för mobila enheter i GameMaker. / This bachelor thesis takes the concept of intra-action and applies it as game mechanics for the mobile platform. It takes the approach of how to think about intra-action and the development of mobile game mechanic. It goes into the approach of how to think about intra-action and brings up existing theories about game mechanics. In first-hand the work goes into the mobile platform but it could be used for other platforms. The thesis begins by explaining what interaction is and then goes into how it differs from Karen Barads concepts of intra-action. Then it takes up existing theories on the development of the game mechanic and then combining this into practice, trying to create game-mechanics to the mobile platform with an intra-active approach. Intra-action fits well as a way of thinking about learning, so in practice the work will go into how you may create game mechanics with a learning purpose. All testing is done in the game engine GameMaker (Yoyo Games, 2017) and tested for Android phones. In the methods section the examples will be created for Android in GameMaker.

Gamification, på svenska även känt som spelifiering är användning utav speldesignelement inom andra kontexter än spel. Gamifierade lösningar syftar till att ta de roliga aspekterna ifrån spel som till exempel lek, utmaning och underhållning och applicera detta inom andra kontexter, exempelvis utbildning. Gamification ses av många som en växande trend och spås en massiv tillväxt inom de närmaste åren. Vi visar i denna studie hur gamification används som ett incitament till att uppnå ökad motivation och ökat engagemang inom utbildning. Som teoretisk grund för vår studie har en litteraturgransking genomförts i två huvudsakliga syften. Inledningsvis i syfte att skapa en djupare förståelse för fenomenet gamification och reda ut vad som utgör en gamifierad lösning samt för vem en sådan lösning riktar sig till. Den andra delen av vår litteraturgranskning syftar till att skapa förståelse för varför och hur gamification kan fungera som en motivationsfaktor för människor. För att besvara dessa frågor studerades olika teorier om mänsklig psykologi i syfte att förstå bakomliggande faktorer till motivation och engagemang inom spelvärlden. Vidare har vi i studien även granskat fall av praktiska tillämpningar av gamification för att se hur gamification används som en motivationsfaktor inom utbildning. Resultatet av vår studie visar att gamifierade lösningar används inom utbildningssammanhang med varierat resultat. Ofta uppnås effekter som ökad motivation och ökat engagemang, men det finns även fall där gamification har bidragit till minskad motivation. Det är även oklart huruvida gamification faktiskt bidrar till förbättrad inlärning eller förbättrade studieresultat, även i de fall där man uppnått ökad motivation.

One of the many challenges of game development is creating an effective tutorial. Although tutorials can be designed to instruct in numerous different ways, little is known about how they differ in terms of effectiveness. To examine the effectiveness of the three different tutorial types, a first-person puzzle game with three versions was developed. For the purpose of an observational analysis, four participants per version (n = 12) had their gameplay recorded and were then interviewed after their gameplay session concluded. The results show that text instructions were more effective than using NPCs as examples to show the game mechanics. The lack of a tutorial made the participants vary in their understanding of the game’s mechanics, some of which failed completely to learn an important game mechanic. A broad variation like this can make it difficult for developers to balance the later challenges in the game. / En av de många utmaningarna av spelutveckling är att skapa en effektiv tutorial. Även om en tutorial kan bli designad att instruera på flertalet olika sätt, saknas det kunskap om hur de skiljer sig i deras effektivitet. För att undersöka effektiviteten av tre olika typer av tutorials, utvecklades ett pusslespel i förstapersonsperspektiv med tre versioner. För syftet av en observationsanalys spelades spelsessionerna av fyra deltagare per version (n = 12) in, och deltagarna intervjuades direkt efteråt. Resultatet visar att textinstruktioner var mer effektivt än att använda NPCer som exempel för att visa spelmekanikerna. Saknaden av en tutorial gjorde att deltagarna varierade i deras förståelse av spelets mekaniker, varav några misslyckades helt att lära sig en viktig spelmekanik. En sådan bred variation kan göra det svårt för utvecklare att balansera de senare utmaningarna i spelet.

In the capitalistic landscape of games today there exists a paradigm where metrics rule over game design which constrains the creativity and diversity of game design. Realistic games have seen a surge in popularity under this paradigm and as an artist I look to the art movement of impressionism for answers. In 19th century France, impressionist painters managed to escape the conventional realism of their time and their work diversified art. I explore how game mechanics could be refined using impressionist painting techniques as inspiration. Existing definitions of game mechanics such as Sicart (2008) which sees mechanics as methods invoked by agents, designed for interaction with the game state and Lundgren et al. (2003) which see mechanics as any part of the rule system that covers one possible kind of interaction that takes place during the game, both definitions fail to recognize the context (game) in which they exist and looks at mechanics in isolation. Using the analogy of a game as a painting, the properties of a brushstroke is translated into six considerations (size, placement, angle, visibility, shape, and overlap) which can be used to explore game mechanics in a novel way. Through three case studies I learned that my approach to game mechanics can be complementary to existing definitions and provides a language to discuss game mechanics. The six considerations proved useful both in research and in practice and enables a designer to quickly explore game mechanics, embracing the context of the game they exist in. / I dagens spels kapitalistiska landskap existerar det ett paradigm där metrik styr över speldesign vilket stryper speldesignens kreativitet och diversitet. Realistiska spel har blivit mer populära under detta paradigm och som en konstnär så letar jag i konströrelsen impressionism för svar. Under 1800-talets Frankrike lyckades impressionistiska konstnärer fly från tidens konventionella realism och deras arbete diversifierade konst. Jag utforskar hur spelmekaniker kan förädlas med användning av impressionistiska målningstekniker som inspiration. Existerande definitioner av spelmekaniker som Sicarts (2008) ser spelmekaniker som metoder åberopade av agenter, designade för interaktioner med spelets tillstånd och Lundgren et al. (2003) som ser spelmekaniker som en del av det regelsystemet som täcker en möjlig interaktion som tar plats under spelets gång, både definitionerna misslyckas med att se på spelmekaniker i deras kontext och kollar på spelmekaniker i isolering.  Med analogin av ett spel som en målning, så översätts ett penseldrags egenskaper till sex överväganden (storlek, placering, vinkel, synlighet, form och överlappning) som används till att utforska spelmekaniker på ett originellt sätt. Genom tre studier har jag lärt mig att mitt tillvägagångssätt bevisar sig vara användbart både för forskning och i praktik samt att det tillåter designern att snabbt utforska spelmekaniker med spelets kontext i åtanke.

Gamification kan enklast beskrivas som tillämpningen av speldesignselement i en kontext orelaterad till spel. Gamification-mekaniker används inom nätkasinobranschen som ett medel för att engagera slutanvändarna och skapa interaktion mellan användaren och systemet. Syftet med denna studie var att undersöka hur spelmekanikerna inom nätkasinobranschen kan användas utan att vara motstridig till svensk lagstiftning, samt vilka konsekvenser som appliceringen skulle kunna få på användarnas upplevelse. Metoderna för studien var litteraturgenomgång och en fallstudie. Resultatet tyder på att det finns spelmekaniker som inte bryter mot svensk lagstiftning, till exempelvis erfarenhets- och inlösningsbara poäng. Avslutningsvis presenteras förslag på hur de identifierade spelmekanikerna som går emot svensk lagstiftning kan användas och vilka åtgärder spelföretag kan ta för att minimera risker för att spelare, genom diverse spelmekaniker, utvecklar riskfaktorer för problemspelande.