Syftet med studien är att undersöka om det digitala läromedlet Nomp kan kategoriseras som ett spelifierat läromedel. Undersökningen bidrar till utökning inom forskningsfält för digitalisering i skolan och det är relevant eftersom skolan digitaliseras. Digitala läromedel riskerar därför att implementeras i skolan utan att de fyller ett syfte. Det görs en kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i teorin spelifiering. Detta genomförs genom att läromedlet Nomp analyseras utifrån spelens element och begreppen speldynamiker, spelkomponenter och spelmekaniker. Resultatet av studien visar att det digitala läromedlet Nomp kan kategoriseras som ett spelifierat läromedel men att ytterligare forskning krävs för att fastställa detta. De övervägande spelmekanikerna vi kunde identifiera i Nomp var belöningar och progression.

Specifika matematiksvårigheter, eller dyskalkyli som är den medicinska diagnosen, är ett relativt nytt forskningsfält. Det råder ingen konsensus kring hur man diagnostiserar tillståndet eller vilka bakomliggande orsaker som är avgörande, men det finns en enighet kring att problematiken är isolerad till matematikämnet och finns inom den grundläggande räkneläran, som att hantera tal och antalsuppfattning. Detta yttrar sig genom att eleven har svårigheter som att snabbt tolka och tillgodogöra sig siffror, tal och antal i skilda situationer. I detta arbete analyseras två digitala hjälpmedel, Nomp och Kikora, med syfte att avgöra om dessa hjälper till att utveckla och träna dessa förmågor hos elever med specifika matematiksvårigheter. Hjälpmedlen valdes ut genom en mindre undersökning hos speciallärare och specialpedagoger och analyserades genom ett verktyg som togs fram baserat på specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer för elever med matematiksvårigheter. Resultatet visar att båda hjälpmedlen kan användas för att utveckla elevernas förmåga inom matematikämnet, men att Nomp anses som det mest lämpliga i grundskolan, då det är anpassat för en mer grundläggande nivå där elever med dessa svårigheter oftast fastnar. I diskussionen lyfts frågor kring vikten av en helhetssyn på undervisningen för att utveckla elevernas förmågor. Det framkommer där, att även om digitala hjälpmedel kan hjälpa till att motivera eleverna genom att de får en mer positiv självbild genom att de lyckas, så är det pedagogernas stödjande insatser och undervisningens upplägg som helhet som väntas ge störst effekt.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap kring det digitala läromedlet Nomp. Mer specifikt hur lärare anser att Nomp går att använda i undervisningen, samt om Nomp ger eleverna möjlighet att öva på de fem matematiska förmågorna.    Allt fler läromedel börjar digitaliseras, det är därför svårt för lärare att veta vilket läromedel som gynnar elevernas lärande på bästa sätt. Nomp är ett digitalt läromedel vars syfte är att göra matematikläxor roligare. Trots detta är det många skolor som använder Nomp som en del av undervisningen. Därför finns det ett intresse av att undersöka om Nomp går att använda som heltäckande läromedel eller enbart som komplement.    Resultatet visar att lärarna anser att Nomp i sig själv har svårt att tillgodose att eleverna får möjlighet öva på samtliga matematiska förmågor. Däremot fungerar Nomp bra för repetition, färdighetsträning samt individanpassning.

Att elever lyckas automatisera grundläggande talkombinationer är en viktig del av deras utveckling i matematik. Automatisering frigör mental kapacitet i hjärnan, med mindre nivåer av matteångest och möjlighet att lösa komplexa uppgifter i snabbare takt som följd. Därför är det oroande att det verkar som att inte tillräckligt många elever når en fullgod nivå av automatisering, vilket borde resultera i att större fokus läggs på att hitta effektiva interventioner som hjälper elever att utvecklas inom området. Syftet med studien är att undersöka matematikappen Nomps effekt på elevers automatisering av grundläggande talkombinationer i årskurs 4–6. Vi vill även se om, och i så fall hur, elever som tränat med Nomp skiljer sig från elever som genomgått träning med papper och penna. Teorin utgår från det kognitiva perspektivet, och särskilt minnets roll i elevers automatisering av grundläggande talkombinationer. En kvantitativ metod användes för att göra en kvasiexperimentell interventionsstudie. Urvalet bestod av totalt 30 elever i årskurs 4, och eleverna fick göra ett förtest innan interventionen påbörjades. Efter fyra veckor och totalt 100 minuters färdighetsträning med Nomp (experimentgrupp) eller papper och penna (jämförelsegrupp) fick eleverna göra eftertestet, som var identiskt med förtestet. Datan analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet visade att eleverna presterade statistiskt signifikant bättre på eftertestet i jämförelse med förtestet. Inga signifikanta skillnader noterades mellan experiment- och jämförelsegrupp. Utifrån vår begränsade studie finns det tecken på att färdighetsträning med både Nomp, och särskilt papper och penna, är effektiva sätt att utveckla elevers automatisering av grundläggande talkombinationer.

The purpose of the study is to shed light on teachers' different perceptions of how the digital teaching aid Nomp can support students with ADHD through a phenomenographic perspective. Previous research about ADHD studies various aspects that are characterized by the diagnosis, such as lack of motivation and difficulty concentrating as well as how feedback affects students who have ADHD. Thus, there is a small range of studies that analyze and explore whether specific digital teaching materials can be good for students with ADHD. Due to the small range of studies focused on specific digital resources, it can be difficult for teachers to find a digital teaching material that suits students with ADHD due to the huge supply of digital resources. Therefore, there is an interest in analyzing and exploring about the specific teaching aid Nomp and whether, in the opinion of teachers, it can support students who have ADHD. The result show that teachers' perceptions can be categorized according to four categories: adaptation, motivation, feedback and design. Within these categories, there are answers to how Nomp can support students with ADHD. For instance, by adjusting the level of difficulty individually, contributing to an I-have-succeeded feeling, immediate feedback and design functions that facilitate and contribute to increased ability to maintain concentration, motivation and focus. Furthermore, the study has used six criteria that aim to find out whether a digital teaching can develop intrinsic motivation. / Syftet med studien är att genom ett fenomenografiskt perspektiv belysa lärares olika uppfattningar om hur det digitala läromedlet Nomp kan stödja elever som har ADHD. Tidigare forskning kring ADHD studerar olika aspekter som kännetecknas av diagnosen, som exempelvis bristande motivation och koncentrationssvårighet såväl som hur återkoppling påverkar elever som har ADHD. Därmed finns det ett litet utbud av studier som analyserar och utforskar om specifika digitala läromedel kan vara bra för elever med ADHD. I och med det begränsade utbudet av studier som fokuserat på specifika digitala läromedel kan det vara svårt för lärare att hitta ett digitalt läromedel som passar för elever med ADHD. Detta på grund av det enorma utbudet av digitala läromedel som finns tillgängligt. Därför finns det ett intresse att analysera och utforska kring det specifika läromedlet Nomp och om det, enligt lärares uppfattningar, kan stödja elever som har ADHD. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar går att kategoriseras enligt fyra kategorier: anpassning, motivation, återkoppling och design. Inom dessa kategorier finns det svar på hur Nomp kan stödja elever med ADHD. Bland annat genom att nivåanpassa individuellt, bidra till en jag-har-lyckats känsla, omedelbar återkoppling och designfunktioner som underlättar samt bidrar till ökad förmåga att bibehålla koncentration, motivation och fokus. Vidare har studien använt sex kriterier som syftar ta reda på om ett digitalt läromedel kan ge upphov till inre motivation.