Området för studien är valt utifrån att vi i vår verksamhet som lärare har uppmärksammat elevers svårigheter i huvudräkning. Syftet med interventionsstudien är att undersöka hur räkneflyt i huvudräkning inom talområdet 11-20 i addition och subtraktion kan utvecklas för elever i SUM genom strukturerad undervisning utifrån Wendick-modellen. I studien deltar tre elever i årskurs 4 och två elever i årskurs 7. Metoder som används är huvudräkningstest och intervjuer före samt efter studien. Även loggbok förs under studien. Intensivundervisningen som är vid 4-5 tillfällen i veckan, under 5 veckor utgår från en strukturerad arbetsgång en-en. Under studien uppmärksammas betydelsen av att utgå från elevens förkunskaper, att utveckla elevers taluppfattning och hållbara huvudräkningsstrategier. Resultatet indikerar på att räkneflyt behöver mycket tid för att utvecklas och att strukturerad intensivundervisning under kortare tid har större effekt på räkneflyt hos yngre elever än äldre. En positiv påverkan av intensivundervisning som uppmärksammas är att elevernas motivation ökade under studiens gång.

Att elever lyckas automatisera grundläggande talkombinationer är en viktig del av deras utveckling i matematik. Automatisering frigör mental kapacitet i hjärnan, med mindre nivåer av matteångest och möjlighet att lösa komplexa uppgifter i snabbare takt som följd. Därför är det oroande att det verkar som att inte tillräckligt många elever når en fullgod nivå av automatisering, vilket borde resultera i att större fokus läggs på att hitta effektiva interventioner som hjälper elever att utvecklas inom området. Syftet med studien är att undersöka matematikappen Nomps effekt på elevers automatisering av grundläggande talkombinationer i årskurs 4–6. Vi vill även se om, och i så fall hur, elever som tränat med Nomp skiljer sig från elever som genomgått träning med papper och penna. Teorin utgår från det kognitiva perspektivet, och särskilt minnets roll i elevers automatisering av grundläggande talkombinationer. En kvantitativ metod användes för att göra en kvasiexperimentell interventionsstudie. Urvalet bestod av totalt 30 elever i årskurs 4, och eleverna fick göra ett förtest innan interventionen påbörjades. Efter fyra veckor och totalt 100 minuters färdighetsträning med Nomp (experimentgrupp) eller papper och penna (jämförelsegrupp) fick eleverna göra eftertestet, som var identiskt med förtestet. Datan analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet visade att eleverna presterade statistiskt signifikant bättre på eftertestet i jämförelse med förtestet. Inga signifikanta skillnader noterades mellan experiment- och jämförelsegrupp. Utifrån vår begränsade studie finns det tecken på att färdighetsträning med både Nomp, och särskilt papper och penna, är effektiva sätt att utveckla elevers automatisering av grundläggande talkombinationer.