• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 9
  • 7
  • 5
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Det är elevens tanke som räknas : Elevers beräkningsstrategier och lärares perspektiv på huvudräkning med addition och subtraktion / It is the pupil's thought that counts : Pupils’ calculation strategies and teachers' perspectives on mental arithmetic with addition and subtraction

Holgersson, Carolin, Gustafsson, Hanna January 2016 (has links)
I LGR 11 framhålls att elever i årskurs 4-6 ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter (Skolverket, 2011). Syftet med studien är att kartlägga huvudräkningsstrategier som elever i årskurs 5 använder vid synlig och muntlig huvudräkning av naturliga tal med addition och subtraktion. Studien ämnar även undersöka hur strategierna skiljer sig mellan elever och klasser samt hur lärarens syn på sin undervisning i huvudräkning speglar elevernas lösningsstrategier. Den empiriska undersökningen inleddes följaktligen med ett elevtest som följdes upp med kvalitativa elevintervjuer fördelat på två klasser. Två lärarintervjuer adderas med avsikt att synliggöra huruvida lärarens syn på sin undervisning speglar elevernas lösningsstrategier.   På skola 1 visar studiens resultat att det inte går att urskilja något tydligt mönster av att eleverna använder liknande strategier vid samma uppgift. Resultatet tyder även på att undervisningen inte fokuserats kring specifika huvudräkningsstrategier, då flera elever väljer att tillämpa lodrät algoritm, vilket skulle kunna förklaras med lärarens prioritering av standardalgoritmer i undervisningen. På skola 2 visar studiens resultat att det finns inslag som tyder på att lärarens undervisning präglar elevernas lösningsstrategier genom att vara läromedelsstyrt och genom att låta eleverna få ta del av varandras tankebanor. Resultatet visar att flera eller samtliga elever på skola 2 använder samma lösningsstrategier på flera uppgifter. Samtliga deltagande elever vid båda skolorna använder dock minst fem eller fler beräkningsstrategier med varierande anpassning och effektivitet till uppgifternas utformning.
2

Talsortsräkning – en strategi för huvudräkning och för att förstå tal. / Split strategy – a strategy for mental computation and numerical understanding

Ullergård Pappas, Sofia, Gustafsson, Joanna January 2019 (has links)
Enligt TIMSS–studien 2015 presterar elever inom matematikämnet sämre i kategorintaluppfattning och aritmetik än i de övriga kategorierna. Med det som utgångspunkt är syftet med vår litteraturstudie att beskriva hur huvudräkningsstrategin talsortsräkning behandlas inom matematikdidaktisk forskning. Frågeställningarna ”vilka fördelar/nackdelar har strategin talsortsräkning?”, ”när väljer elever talsortsräkning?” och ”vad bör en lärare tänka på när undervisning om strategin planeras och genomförs?”utformades utifrån syftet. För att vidare besvara frågeställningar har vi analyserat ett flertal publikationer. Det analyserade materialet omfattar 9 vetenskapliga tidskriftsartiklar och 2 konferensbidrag. Samtliga publikationer är studier som utförts inom matematikdidaktik och berör huvudräkning. Forskning visar att talsortsräkning kan vara användbar i ett flertal situationer. Det kan vara en god ide att låta elever påbörja undervisning om huvudräkning med strategin talsortsräkning. Strategin används främst av elever med lägre taluppfattning och vid enkla uppgifter och har visat sig mer effektiv att använda vid additionsuppgifter jämfört mot subtraktionsuppgifter. Resultatet visar på ett antal olika nackdelar gällande talsortsräkning. Vid beräkning av subtraktionsuppgifter kan det exempelvis bli nödvändigt att behöva byta räknesätt samt att det finns en risk för att negativa tal kan uppstå. Det har visat sig att en lärares roll och förhållningssätt vid undervisningssammanhang har en stor betydelse för elevers syn och användning av strategier.
3

Huvudräkning och standardalgoritmer : En litteraturstudie om hur matematikdidaktisk forskning ser på huvudräkning jämfört med standardalgoritmer / Mental computation and standard algorithms : A literature study on how research in mathematics education describe mental computation compared to standard algorithms.

Axelsson, Linda, Mattsson, Ellinore January 2020 (has links)
Inom matematikämnet är metoden standardalgoritmer en stor del av undervisningen, vilket ibland leder till att huvudräkning inte prioriteras. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur matematikdidaktisk forskning beskriver huvudräkning respektive standardalgoritmer. Vi har även granskat vad forskningen hävdar att lärare har för betydelse i dessa undervisningsmoment. Litteraturstudien innehåller forskning från 11 olika länder, där det valda materialet har granskats genom noggrann läsning och en jämförande analys av våra gemensamma tolkningar. Det analyserade materialet pekar på att när elever använder sig av skriftliga beräkningar resulterar det i noggrannare svar. Skriftliga beräkningar medför även att eleverna lättare kan följa sin egen tankegång, vilket leder till en ökad förståelse för sitt tillvägagångssätt. Resultatet visar att lärare bör besitta djupa kunskaper om vanligt förekommande svårigheter inom huvudräkning och standardalgoritmer. Anledningen till det är att de ska kunna uppmärksamma svårigheter i undervisningen. Resultatet av våra valda forskningsstudier visar att standardalgoritmer är effektiva, automatiska och generaliserbara. Standardalgoritmer kan leda till att beräkningar som innehåller flersiffriga tal och tal i decimalform underlättas. Analysen av de valda forskningsartiklarna indikerar att båda metoderna bör användas och att den ena inte utesluter den andra.
4

Finns det ett samband mellan huvudräkningsstrategier och taluppfattning? : En studie om lärares uppfattningar av sambandet mellan huvudräkningsstrategier och taluppfattning / Is there a correlation between mental computation strategies and number sense?

Ullergård Pappas, Sofia January 2020 (has links)
Taluppfattning är en central del i matematikundervisningen. Utan en grundläggande taluppfattning blir det svårt att utföra olika räkneoperationer. Olika huvudräkningsstrategier har visat sig ha en positiv inverkan på taluppfattning och taluppfattningen utvecklas ju mer elever får möjlighet att använda huvudräkningsstrategier. Kursplanen i matematik syftar också till att elever genom undervisningen ska få möjlighet att utveckla flera olika strategier och använda dem i vardagliga situationer. Syftet med denna studie är att ge en bild av kopplingen mellan undervisning med huvudräkningsstrategier och taluppfattning för att i ett längre perspektiv är målet att studien ska kunna bidra till att utveckla elevers taluppfattning i årskurserna 1 -3.Då studien syftar till att ta reda på olika uppfattningar har studien inspirerats av en fenomenografisk ansats. Fem olika lärare intervjuades med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I resultatet presenteras tre olika kategorier som syftar till att besvara studiens forskningsfrågor: ”Vilka olika uppfattningar har lärare av huvudräkningsstrategier?” och”Hur uppfattar lärare sambandet mellan huvudräkningsstrategier och taluppfattning?”. Kategorierna presenteras utifrån likheter och skillnader i de uppfattningarna som framkom i det transkriberade materialet. Resultatet visar bland annat att vissa av lärarna i studien anser att undervisning av huvudräkningsstrategier utvecklar taluppfattningen. Undervisningen av huvudräkningsstrategier är ett viktigt moment som ska appliceras ofta. Ytterligare ett resultat som har presenterats är att vissa lärare anser att taluppfattningen utvecklas först, och utan en välutvecklad taluppfattning är det svårt att använda olika huvudräkningsstrategier.
5

"Det går inte bara tro att huvudräkning kommer av sig självt" : – En kvalitativ studie om lärares uppfattningar av huvudräkningsstrategier / It´s impossible to believe that mental calculation occurs by itself” : – A qualitative study of teaches´ conceptions of mental computation strategies

Gustafsson, Joanna January 2020 (has links)
Lärares undervisning har stor inverkan på vad för val elever gör vid tillämpning av huvudräkningsstrategier. Elever ska enligt styrdokumenten ges möjlighet att få kunskap om olika huvudräkningsstrategier för att sedan kunna tillämpa dem vid passande matematikuppgifter. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares skilda uppfattningar av hur huvudräkningsstrategier används i lärares matematikundervisning. Studien ska speciellt bidra med kunskap hur strategin talsortsräkning uppfattas av lärare i årskurs 1–3. Syftet kommer att besvaras med hjälp av två forskningsfrågor: vad är viktigt att belysa om undervisning för att elever ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att välja huvudräkningsstrategier? samt hur lärare använder huvudräkningsstrategin talsortsräkning? Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem olika verksamma lärare. Det förekom vissa liknelser mellan utfallsrummet och den tidigare forskning som genomförts, men även nya insikter gällande lärares uppfattningar gick att urskilja i utfallsrummet. De uppfattningar som urskildes ur transkriberingen av intervjuerna var att lärare har en uppfattning av att det är deras egna val och planering av undervisning som är viktig för elevers lärande av huvudräkningsstrategier, vilket är en uppfattning som överensstämmer med tidigare forskning. Konkret material uppfattas som en viktig del av undervisningen, men att konkret material används på olika sätt hos lärare. Det framkom även att ett tillåtande klassrumsklimat är av stor vikt för elevers möjligheter att lära sig olika huvudräkningsstrategier. En uppfattning urskildes att deras användning av läromedel tillämpas på olika sätt. Lärare har uppfattning av talsortsräkning som en bra huvudräkningsstrategi att använda i början av elevers matematikutveckling, men samtidigt uppfattas den inte som en heltäckande strategi utan den kan vara problematisk för elever att tillämpa i vissa räkneuppgifter.
6

Att utveckla räkneflyt i huvudräkning : inom talområdet 11-20 i addition och subtraktion

Therén, Els-Marie, Wahlsten, Monica January 2015 (has links)
Området för studien är valt utifrån att vi i vår verksamhet som lärare har uppmärksammat elevers svårigheter i huvudräkning. Syftet med interventionsstudien är att undersöka hur räkneflyt i huvudräkning inom talområdet 11-20 i addition och subtraktion kan utvecklas för elever i SUM genom strukturerad undervisning utifrån Wendick-modellen. I studien deltar tre elever i årskurs 4 och två elever i årskurs 7. Metoder som används är huvudräkningstest och intervjuer före samt efter studien. Även loggbok förs under studien. Intensivundervisningen som är vid 4-5 tillfällen i veckan, under 5 veckor utgår från en strukturerad arbetsgång en-en. Under studien uppmärksammas betydelsen av att utgå från elevens förkunskaper, att utveckla elevers taluppfattning och hållbara huvudräkningsstrategier. Resultatet indikerar på att räkneflyt behöver mycket tid för att utvecklas och att strukturerad intensivundervisning under kortare tid har större effekt på räkneflyt hos yngre elever än äldre. En positiv påverkan av intensivundervisning som uppmärksammas är att elevernas motivation ökade under studiens gång.
7

Huvudräkning eller algoritmräkning : En litteraturstudie om vilken räknemetod som kan främja elevernas matematiklärande / Mental computation or algorithm : A literature review of which calculating method that can favour pupils learning in mathematics

Lomod Blaya, Lucia January 2015 (has links)
Under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag lagt märke till att under matematiklektioner ägnar eleverna mycket av sin tid åt räkning i läroböcker. Jag har inte varit med om att läraren introducerar huvudräkningsstrategier till eleverna utan endast algoritmer, dvs. uppställningar. Jag har läst i litteratur att huvudräkning anses vara en bättre räknemetod i de tidigare årskurserna än algoritmräkning. I skolan däremot använder eleverna sig mest av uppställningar. Syftet med mitt arbete är att få fördjupad kunskap om vilken av de två metoderna främjar elevernas matematiklärande på lång sikt. I min litteratursökning har jag mest använt mig av en systematisk/elektronisk sökning. Jag har främst nyttjat databasen ERIC. Min litteraturstudie visar att huvudräkning ökar elevernas talförståelse. Den visar även att elever behöver taluppfattning och hög arbetsminneskapacitet för att kunna räkna i huvudet. Diskussioner bör också förekomma vid huvudräkning. Resultatet visar även att algoritmräkning är effektiv men ej flexibel. Metoden missgynnar dessutom elevernas förståelse för tal. Jag kan konstatera att huvudräkning är en bra metod för att utveckla elevernas förståelse för matematik.
8

Huvudräkningsstrategier som grund för tabellkunskaper : En empirisk undersökning om och hur huvudräkningsstrategier undervisas i årskurs 1-3

Bergman, Sylvianne January 2015 (has links)
Denna undersökning tar sin utgångspunkt i en tidigare litteraturstudie vars resultat påvisade att grundläggande tabellkunskaper som tillgodogjorts genom huvudräknings-strategier, är avgörande för elevers fortsatta matematiklärande och en förutsättning för en välutvecklad taluppfattning. Om huvudräkningsstrategier explicit skall undervisas eller inte, var dock en fråga som besvarades olika av den i litteraturstudien ingående forskningen. Som en konsekvens av detta har en empirisk undersökning genomförts i syfte att undersöka om, och i så fall hur, lärare i svenska skolor undervisar elever i årskurs 1-3 i huvudräkningsstrategier. Frågeställningen har undersökts genom lärarintervjuer. Undersökningens resultatet visar att lärarna som ingått i urvalet anser att tabellkunskaper som grund för huvudräkningsstrategier är avgörande för att elever skall bli framgångrika i matematik. Lärarna ger också uttryck för att eleverna behöver aktiv undervisning i olika huvudräkningsstrategier för att uppmärksamma att man kan tänka på olika sätt när man använder sig av huvudräkning, och att eleverna behöver lyssna till hur andra tänker för att hitta och tillgodogöra sig alternativa räknestrategier.
9

Elevers reflektioner om subtraktionsstrategier : En intervjustudie med elever i årskurs 4-6 / Students' reflections on subtraction strategies : An interview study with students in grades 4 and 6

Mattsson, Ellinore January 2021 (has links)
Under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag uppmärksammat att flera elever endast behärskar en huvudräkningsstrategi och att de därav inte anpassar strategin utefter uppgiftens utformning. Således är syftet med den här studien att bidra med insikt om elevers subtraktionsstrategier vid huvudräkning. Det här syftet avser jag att uppfylla genom att karaktärisera elevernas reflektioner om subtraktionsstrategier i förhållande till olika aspekter inom det teoretiska ramverket six-lens framework. Studien bygger på en kvalitativ metod. Datainsamlingsmetoden har bestått av intervjuer som har inletts med att eleverna har fått lösa en subtraktionsuppgift med hjälp av en huvudräkningsstrategi. Vid intervjuerna har studien inte fokuserat på huruvida eleverna svarar rätt eller fel på uppgiften, inte heller om eleverna väljer rätt eller fel huvudräkningsstrategi. Istället inriktar sig studien på hur eleverna reflekterar och tänker. Studiens resultat visar att en övervägande del av eleverna inte tillämpar en lämplig huvudräkningsstrategi, de värderar inte heller den valda strategins relevans utifrån hur uppgiften är utformad. Det här innebär att de inte uppnår två av de totalt fem förmågorna inom matematikämnet.
10

Huvudräkningsstrategier inom addition och subtraktion : bland elever i årskurs sex / Mental arithmetic strategies in addition and subtraction : Among students in sixth grade

Meijer, Simon January 2016 (has links)
Under den verksamhetsförlagda tiden väcktes intresset för huvudräkning hos mig, ef­tersom eleverna valde att använda sig av miniräknare trots att de hade kunskap om olika huvudräk­ningsstrategier. Enligt skolverket (2011b) skall eleverna vid huvudräkning ta del av olika strategier för att stärka självsäkerheten och tilltron till sin förmåga. Syftet med studien var att undersöka vilken eller vilka strategier som några elever i grundskolan föredrog vid huvudräk­ning inom addition och subtraktion. Undersökningen byggde på en kvalitativ metod och her­meneutiken som teoretisk forskningsansats. Urvalet bestod av ett målinriktat urval kombinerat med ett bekvämlighetsurval och resulterade i tre elever från vardera tre olika skolor och skol­områden. Huvudräkningsuppgifter samt intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Data­bearbetningen av intervjuerna har utförts under inspiration av hermeneutiken som bygger på tolkningar. Resultatet av studien visade att inom addition är det strategin talsorter var för sig, algoritm och dubbla som elever föredrar helst. Inom subtraktion varierade eleverna mer vid valet av huvudräkningsstrategier, där de helst föredrar räkna uppåt, algoritm, jämföra, tals­orter var för sig, komplettera, lägga till och räkna neråt. Resultatet visade även att skillnaden mellan skolorna inte var så stor, dock fanns det en liten skillnad mellan skola II och skola III vad gäller strategin räkna uppåt. Skillnaden var att skola II föredrar flera olika strategier av­seende subtraktion. Det framgår tydligt att eleverna har en god kunskap om olika huvudräk­ningsstrategier vid addition och subtraktion. Enligt eleverna är det på grund av att lärarna i sin undervisning hade gått igenom olika strategier inom huvudräkning. / During my practical training periods I became interested in mental arithmetic because I expe­rienced that the students chose calculators despite their knowledge of mental arithmetic strat­egies. According to skolverket (2011b) students shall take part of different strategies to strengthen their selfconfidence and belief in their own ability. The purpose of this study was to identify which strategies some students in middle school choose when they are practising mental arithmetic in addition and subtraction. The study was based on a qualitative method and hermeneutic as a theoretical approach. The sample consisted of a targeted selection in combination with a convenience selection and resulted in three students from each of three different schools and school areas. Mental arithmetic tasks and interviews were used as data collection method. Data processing of the interviews has been processed using hermeneutics method and is based on interpretation. The result of the study showed that partitioning num­bers, algorithm and double was the most common mental arithmetic strategies in addition. When it comes to strategies in subtraction the students varied more and the most common was counting upwards, algorithm, compare, partitioning numbers, complementary addition and counting back from. The result also showed that there was no significant difference between the schools except school II and III when it comes to the strategy counting upwards. The dif­ference was that school II uses several different strategies when performing subtractions. It was rather clear that the students in this study had a good knowledge of various mental arithmetic strategies for addition and subtraction, and according to themselves it was a consequence of the various strategies in mental arithmetics, that their teachers had taught them.

Page generated in 0.1837 seconds