Enligt TIMSS–studien 2015 presterar elever inom matematikämnet sämre i kategorintaluppfattning och aritmetik än i de övriga kategorierna. Med det som utgångspunkt är syftet med vår litteraturstudie att beskriva hur huvudräkningsstrategin talsortsräkning behandlas inom matematikdidaktisk forskning. Frågeställningarna ”vilka fördelar/nackdelar har strategin talsortsräkning?”, ”när väljer elever talsortsräkning?” och ”vad bör en lärare tänka på när undervisning om strategin planeras och genomförs?”utformades utifrån syftet. För att vidare besvara frågeställningar har vi analyserat ett flertal publikationer. Det analyserade materialet omfattar 9 vetenskapliga tidskriftsartiklar och 2 konferensbidrag. Samtliga publikationer är studier som utförts inom matematikdidaktik och berör huvudräkning. Forskning visar att talsortsräkning kan vara användbar i ett flertal situationer. Det kan vara en god ide att låta elever påbörja undervisning om huvudräkning med strategin talsortsräkning. Strategin används främst av elever med lägre taluppfattning och vid enkla uppgifter och har visat sig mer effektiv att använda vid additionsuppgifter jämfört mot subtraktionsuppgifter. Resultatet visar på ett antal olika nackdelar gällande talsortsräkning. Vid beräkning av subtraktionsuppgifter kan det exempelvis bli nödvändigt att behöva byta räknesätt samt att det finns en risk för att negativa tal kan uppstå. Det har visat sig att en lärares roll och förhållningssätt vid undervisningssammanhang har en stor betydelse för elevers syn och användning av strategier.

Lärares undervisning har stor inverkan på vad för val elever gör vid tillämpning av huvudräkningsstrategier. Elever ska enligt styrdokumenten ges möjlighet att få kunskap om olika huvudräkningsstrategier för att sedan kunna tillämpa dem vid passande matematikuppgifter. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares skilda uppfattningar av hur huvudräkningsstrategier används i lärares matematikundervisning. Studien ska speciellt bidra med kunskap hur strategin talsortsräkning uppfattas av lärare i årskurs 1–3. Syftet kommer att besvaras med hjälp av två forskningsfrågor: vad är viktigt att belysa om undervisning för att elever ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att välja huvudräkningsstrategier? samt hur lärare använder huvudräkningsstrategin talsortsräkning? Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem olika verksamma lärare. Det förekom vissa liknelser mellan utfallsrummet och den tidigare forskning som genomförts, men även nya insikter gällande lärares uppfattningar gick att urskilja i utfallsrummet. De uppfattningar som urskildes ur transkriberingen av intervjuerna var att lärare har en uppfattning av att det är deras egna val och planering av undervisning som är viktig för elevers lärande av huvudräkningsstrategier, vilket är en uppfattning som överensstämmer med tidigare forskning. Konkret material uppfattas som en viktig del av undervisningen, men att konkret material används på olika sätt hos lärare. Det framkom även att ett tillåtande klassrumsklimat är av stor vikt för elevers möjligheter att lära sig olika huvudräkningsstrategier. En uppfattning urskildes att deras användning av läromedel tillämpas på olika sätt. Lärare har uppfattning av talsortsräkning som en bra huvudräkningsstrategi att använda i början av elevers matematikutveckling, men samtidigt uppfattas den inte som en heltäckande strategi utan den kan vara problematisk för elever att tillämpa i vissa räkneuppgifter.