Global ETD Search

1	Vad är en bantad balansräkning? / What is a stressed balance-sheet? Abrahamsson, Bertil, Ljungberg, Erik January 2004 (has links) <p>Bakgrund: Under senare år har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och årsredovisningar talar om att de har ”bantat” sin balansräkning. Företag använder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att åtgärder som är positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de åtgärder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. </p><p>Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda vilken innebörd begreppet ”bantade” balansräkningar har för ett antal företag inom olika branscher. </p><p>Genomförande: I undersökningen valde vi ut företag noterade på Stockholmsbörsen som offentliggjort att de genomfört bantningar av sina balansräkningar. Genom att studera tidningsartiklar och årsredovisningar har vi utrönt vilka åtgärder som vidtagits av företagen samt effekterna av de genomförda åtgärderna. </p><p>Resultat: En bantning av en balansräkning innebär att åtgärder för att minska tillgångsmassan skett. Vilka dessa åtgärder är och vilket syftet med dem är varierar dock kraftigt. Några exempel på åtgärder som företagen utfört är extra aktieutdelningar, sale and lease back, outsourcing, försäljning av dotterbolag och återköp av egna aktier. Användningen av begreppet sker mycket godtyckligt. Effekterna av åtgärderna varierar, några vi funnit är minskad skuldsättning, ökad skuldsättning, minskade tillgångar och ökad lönsamhet.</p> Business and economics balansräkning kapitalstruktur bantning nyckeltal Ekonomi Business and economics Ekonomi
2	Hur väljer allsvenska och premier league-klubbar att redovisa fotbollspelare? Stamenkovic, Daniel, Unver, David January 2009 (has links) <p><strong>Bakgrund och problemdiskussion:</strong> Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp. Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. </p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen. Till syftet hör även att undersöka hur fotbollsklubbarna i båda ligorna hanterar nedskrivningen.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Trots att redovisning av spelare finns i alla fotbollsligor och andra sporter har uppsatsgruppen valt att endast undersöka Allsvenskan och Premier League. Detta är dock ingen totalundersökning; uppsatsen behandlar nio allsvenska och fyra premier league klubbar.</p><p><strong>Metod: </strong>Författarna har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen består av årsredovisningar och intervjuer med ekonomiansvariga i de allsvenska klubbarna. Primärdata utgör de kvalitativa granskningarna av både allsvenska och Premier League klubbars årsredovisning. Författarna kommer att utgå från ett induktivt perspektiv för att studera och granska årsredovisningar som bearbetats och analyserats.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Alla allsvenska klubbar som behandlas i uppsatsen förutom ett, tar upp spelarförvärven som tillgångar i balansräkningen. Den klubb som inte använder sig av denna metod är Djurgårdens IF, som istället kostnadsför spelarförvärvet direkt i resultaträkningen. Egna spelare och Bosman-fall får inte tas upp som tillgångar då de inte uppfyller de krav som ställs för att definieras som tillgångar. Författarna har kunnat konstatera att nedskrivningar är ett känsligt ämne som behandlas endast av ett fåtal allsvenska klubbarn. Detsamma gäller även för Premier League klubbarna där nedskrivning av spelare inte framgår i årsredovisningarna.</p> redovisning humankapital spelarförvärv balansräkning fotboll Business studies Företagsekonomi
3	Vad är en bantad balansräkning? / What is a stressed balance-sheet? Abrahamsson, Bertil, Ljungberg, Erik January 2004 (has links) Bakgrund: Under senare år har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och årsredovisningar talar om att de har ”bantat” sin balansräkning. Företag använder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att åtgärder som är positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de åtgärder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda vilken innebörd begreppet ”bantade” balansräkningar har för ett antal företag inom olika branscher. Genomförande: I undersökningen valde vi ut företag noterade på Stockholmsbörsen som offentliggjort att de genomfört bantningar av sina balansräkningar. Genom att studera tidningsartiklar och årsredovisningar har vi utrönt vilka åtgärder som vidtagits av företagen samt effekterna av de genomförda åtgärderna. Resultat: En bantning av en balansräkning innebär att åtgärder för att minska tillgångsmassan skett. Vilka dessa åtgärder är och vilket syftet med dem är varierar dock kraftigt. Några exempel på åtgärder som företagen utfört är extra aktieutdelningar, sale and lease back, outsourcing, försäljning av dotterbolag och återköp av egna aktier. Användningen av begreppet sker mycket godtyckligt. Effekterna av åtgärderna varierar, några vi funnit är minskad skuldsättning, ökad skuldsättning, minskade tillgångar och ökad lönsamhet. Business and economics balansräkning kapitalstruktur bantning nyckeltal Ekonomi Business and economics Ekonomi
4	Hur väljer allsvenska och premier league-klubbar att redovisa fotbollspelare? Stamenkovic, Daniel, Unver, David January 2009 (has links) Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp. Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen. Till syftet hör även att undersöka hur fotbollsklubbarna i båda ligorna hanterar nedskrivningen. Avgränsningar: Trots att redovisning av spelare finns i alla fotbollsligor och andra sporter har uppsatsgruppen valt att endast undersöka Allsvenskan och Premier League. Detta är dock ingen totalundersökning; uppsatsen behandlar nio allsvenska och fyra premier league klubbar. Metod: Författarna har använt sig av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Uppsatsen består av årsredovisningar och intervjuer med ekonomiansvariga i de allsvenska klubbarna. Primärdata utgör de kvalitativa granskningarna av både allsvenska och Premier League klubbars årsredovisning. Författarna kommer att utgå från ett induktivt perspektiv för att studera och granska årsredovisningar som bearbetats och analyserats. Slutsatser: Alla allsvenska klubbar som behandlas i uppsatsen förutom ett, tar upp spelarförvärven som tillgångar i balansräkningen. Den klubb som inte använder sig av denna metod är Djurgårdens IF, som istället kostnadsför spelarförvärvet direkt i resultaträkningen. Egna spelare och Bosman-fall får inte tas upp som tillgångar då de inte uppfyller de krav som ställs för att definieras som tillgångar. Författarna har kunnat konstatera att nedskrivningar är ett känsligt ämne som behandlas endast av ett fåtal allsvenska klubbarn. Detsamma gäller även för Premier League klubbarna där nedskrivning av spelare inte framgår i årsredovisningarna. redovisning humankapital spelarförvärv balansräkning fotboll Business studies Företagsekonomi
5	Rättvisande bilden med humankapital : En fallstudie av fotbollsklubbar och tjänsteföretag Kviborg, Jonathan, Holgersson, Fredrik January 2011 (has links) No description available. Humankapital Tjänsteföretag Fotbollsklubbar Rättvisande bild Balansräkning Immateriella tillgångar
6	Att implementera komponentmetoden enligtK3 i allmännyttiga bostadsbolag / IImplementing K3 in public housingcompanies Liljeroos, Alexander January 2014 (has links) Syfte och frågeställning : K3 är ett principbaserat regelverk och därför finns det ont om riktlinjer från lagstiftaren och normgivande organisationer. Fastighetsbranschen har på egen hand fått reda ut hur komponentmetoden skall tillämpas i praktiken. Syftet med uppsatsen är att analysera hur den praktiska övergången till komponentmetoden kan göras. Samt att belysa effekten som en förändring av redovisningsprinciper har på resultat och balansräkning. Metod : En kombinerad literaturstudie med en kvalitativ intervju om implementeringen av komponentmetoden. Avgränsning : Studien begränsas till allmännyttiga bostadsbolag som har sin huvudsakliga verksamhet som uthyrare av bostäder. Fokus kommer att ligga på de kommunalt ägda bostadsbolagen inom Stockholms stad, med stor tyngd hos Familjebostäder. Slutsattser : Uppsatsen identifierar ett antal valmöjligheter som finns vid övergången till K3. Beroende på vilken väg företagen väljer att ta kommer komponentredovisningen se väsentligt olika ut. Även företag som haft intentionen att följa rådande experter har gått fel på vägen. Resultatvinster som görs de första åren efter övergången till komponentmetoden kommer senare ätas upp av allt större avskrivningar. / Research problem and purpose : K3 is a principles-based regulatory framework, and there is a shortage of guidance from the regulator and standard-setting organizations. The real estate industry has been forced to singlehandedly sort out how to apply K3 in practice. The purpose of this essay is to analyze how a public housing corporation has completed the change to the component method. And to illustrate the effect that a change in accounting policies have on earnings and on the balance sheet. Method : A combined literature review with a qualitative interview about the implementation of the component method. Delimitation: The essay is limited to public housing corporations, with its focal point on the public housing corporations owned by the Stockholm municipality. Conclusions : The essay identifies a number of choices available during the transition to K3. The result of K3 will wary greatly depending on how the companies choose to implement the new standard. Earnings as a direct cause of K3, which are made in the first years after the transition to the component method, will be consumed by rising deprecations within a few years. K3 accounting public housing Komponenter Nyttjandeperioder BFN Resultaträkning Balansräkning Engineering and Technology Teknik och teknologier
7	Avsaknaden av internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna : ett problem för investerare? Pettersson, Malin, Ekström, Jörgen January 2008 (has links) <p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p> IASBs föreställningsram IAS 38 IFRS 3 immateriell tillgång varumärken internt upparbetade varumärken förvärvade varumärken varumärkesvärdering intressentmodellen intressenter aktieägare investerare privata investerare institutionella investerare expert investerare novisa investerare aktieanalytiker aktiespararna utbytesnivån kapital avkastning beslutsnivån investeringsbeslut informationskälla finansiella rapporter balansräkning resultaträkning årsredovisning kvartalsrapport informationsinnehåll kvalitativa egenskaper begriplighet relevans tillförlitlighet jämförbarhet Business studies Företagsekonomi
8	Avsaknaden av internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna : ett problem för investerare? Pettersson, Malin, Ekström, Jörgen January 2008 (has links) År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras. IASBs föreställningsram IAS 38 IFRS 3 immateriell tillgång varumärken internt upparbetade varumärken förvärvade varumärken varumärkesvärdering intressentmodellen intressenter aktieägare investerare privata investerare institutionella investerare expert investerare novisa investerare aktieanalytiker aktiespararna utbytesnivån kapital avkastning beslutsnivån investeringsbeslut informationskälla finansiella rapporter balansräkning resultaträkning årsredovisning kvartalsrapport informationsinnehåll kvalitativa egenskaper begriplighet relevans tillförlitlighet jämförbarhet Business studies Företagsekonomi
9	Är god redovisningssed fortfarande god sed? Niklasson, Viktor, Olofsson, Carl-Oscar January 2013 (has links) Sammanfattning Bokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014. Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt. Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats. För att erhålla data på området har vi både samlat in primär och säkundärdata för att förstå och tolka helheten. I slutsatsen kommer vi fram till att den goda redovisningsseden har förändrats så pass mycket att den inte längre kan anses vara god sed. Finns det överhuvudtaget fortfarande ett behov av god redovisningssed då skrivna regler har tagit över det tomrum som den goda seden tidigare försökte fylla? Vi har även kommit fram till att K-regelverken inte kommer att resultera i en förenkling jämfört med dagens normgivning, inte heller kommer de administrativa kostnaderna att minska. Viktor Niklasson Carl-Oscar Olofsson Fredrik Reinfeldt ekonomi redovisning företagsekonomi redovisningssed god sed Handelshögskolan vid Karlstad Universitet Kandidat uppsats kandidatuppsats c-uppstas k-regelverken k1 k2 k3 k4 BFN bokföringsnämnden förenkling regelförenklingsarbetet administrativa kostader allmänna råd bindande frivilliga IASB IFRS SMES SME:S US GAAP redovisning rättvisande bild makt EU USA normgivningsmakt normgivningskompetens sambandet redovisning beskattning praxisorienterad normgivning BFNAR regeringen regelrådet regelverk k-råden industriell makt regelförenklingsarbetet regelförenkling bryter grundlagen grundlagar RF ÅRL BFN FAR internationalisering harmonisering FinForum 2013 2012 Grand Hotel redovisningspraxis internationella redovisningsnormer bokföringsbrott avvikelser redovisnings förändringar balansräkning resultaträkning koncernredovisning NJA SOU normgivningsprocessen PWC Ernst & Young Grant Thornton revisionsbyråer revision regeringens handlingsplan regelförenklingsarbetet Mikael Johnson Bengt Bengtsson Michaela Nilsson Sten-Eric Ingblad Dan Brännström Annika Falkengren Christina Libassi Claes Janzon Göran Anrell Eva Törning Ulf Selander Thomas Engelbrektsson Business School noterade onoterade bolag småföretag regelverken tvingande redovisningsområdet statens expertorgan

Search results