Syfte: IFRS 3 som infördes 2005 reglerar hur rörelseförvärv ska redovisas och föreskriver att materiella och immateriella tillgångar ska identifieras och redovisas separat. Det övervärde som återstår av köpeskillingen benämns goodwill. Immateriella tillgångar skrivs av årligen medan goodwill skrivs ned då en försämring av värdet skett vilket innebär att det kan vara mer fördelaktigt att allokera en större andel av köpeskillingen till goodwill. Studiens syfte är att undersöka hur köpeskillingen allokeras vid rörelseförvärv och utreda om det finns ett samband mellan ett företags skuldsättningsgrad och hur stor andel av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Avsikten är att undersöka om företag med en hög skuldsättningsgrad väljer redovisningsmetoder som påverkar resultatet positivt.  Metod: Studien omfattar de bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholms Large- och Mid Cap-lista som har genomfört rörelseförvärv under 2010. Metoden är kvantitativ. Efter insamling av data från årsredovisningar utfördes en regressionsanalys för att undersöka det eventuella sambandet mellan skuldsättningsgrad och allokering till goodwill.  Slutsatser: Studien visar att hälften av köpeskillingen allokeras till goodwill vid det genomsnittliga rörelseförvärvet. Den minsta andelen av köpeskillingen utgörs av netto materiella tillgångar vilket innebär att de största tillgångarna vid rörelseförvärv utgörs av immateriella tillgångar och goodwill. Studien visar även att företag inte allokerar en större andel av köpeskillingen till goodwill ju högre skuldsättningsgraden är. Således kan studien inte bevisa att företag med en hög skuldsättningsgrad väljer redovisningsmetoder som påverkar resultatet positivt

Bakgrund: Sedan den första januari år 2005 ska alla svenska börsnoterade koncerner till följd av EU-lagstiftning följa de internationella redovisningsreglerna IAS/IFRS. En av de redovisningsstandarder som finns i IFRS är IFRS 3 Business combinations som behandlar rörelseförvärv. Övergången till IFRS har lett till att det ställs högre krav på den information som företagen lämnar i samband med sina årsredovisningar jämfört med tidigare regler. Syfte: Att studera om det har skett en förbättring 2012 jämfört med 2006 av de upplysningar som ska lämnas enligt IFRS 3 av företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Vidare se om det finns något samband mellan upplysningsgrad och storlek på företagen. Metod: En kvantitativ metod har tillämpats där sekundärdata har samlats in från årsredovisningar för år 2006 och år 2012. Tre separata Chi2-test har sedan utförts för att se om det finns något samband. Empiri: Empirin visar att det har skett en viss förbättring mellan år 2006 och 2012, detta kan dock inte styrkas med Chi2-testet. År 2006 fanns det ett samband mellan börslista och uppfyllningsgrad men detta samband fanns inte år 2012. Slutsats: Det finns ett samband mellan börslista och uppfyllningsgrad år 2006 vilket kan styrkas med hjälp av ett Chi2-test. Detta samband kunde dock inte styrkas för år 2012 då uppfyllningsgraden har jämnats ut mellan åren. Utifrån diagrammen kan en viss förbättring ses när man jämför uppfyllelsegraden 2006 och 2012.

New regulations regarding goodwill accounting for companies that are applying the IAS/IFRS rules were introduced in 2005. Annual linear depreciation was replaced with annual impairment testing. Regulations were introduced to increase comparability and to reduce the unspecified goodwill that has become an essential part of the corporate asset base. The new regulations have been intensively debated. Critics argue that they are too subjective and may instead lead to that companies use the regulations to avoid goodwill impairments. This study aims to identify factors that influence companies' goodwill impairments, which have been identified from stakeholder theory and positive accounting theory. A theoretical model that includes factors assumed to affect companies' goodwill impairment has been developed and empirically tested. This study was performed on all companies on the Nasdaq OMX Nordic Stockholm and the Swedish government's portfolio of companies and is expected to provide a general result of companies that apply IFRS. The hypotheses were tested using regression analysis with the statistical program SPSS IBM in order to examine possible connections between independent variables and the amount of goodwill impairment. This study confirmed that the debt ratio, ownership structure, share of goodwill, goodwill intensity and firm size have influence on a company´s goodwill impairment. The result further suggested that management is acting opportunistically when factors other than the IAS/ IFRS standards are used for the calculation of corporate goodwill impairment. The overall conclusion of this study is that the stakeholders' requirements and expectations have a strong influence on the management of the valuation of assets. Therefore, our conclusion is that there are reasons to review the regulations and for stakeholder to critically examine corporate goodwill that may be overvalued. / Från och med 2005 infördes nya regleringar om hur företag som tillämpar IFRS ska hantera goodwillposten. Årliga linjära avskrivningar ersattes med årliga nedskrivningsprövningar. Regelverket infördes för att öka jämförbarheten och för att minska den ospecificerade goodwillposten som blivit en alltmer väsentlig del av företagens tillgångsmassa. Den nya regleringen har varit mycket omdiskuterad då kritiker menar att den är för subjektiv vilket leder till att företag istället utnyttjar regleringen för att undvika nedskrivningar. Studien ämnar därför pröva möjliga faktorer som påverkar företags hantering av goodwillposten. Utifrån intressentteorin och positiv redovisningsteori har fem faktorer som väntas påverka företags goodwillnedskrivningar identifierats. En teoretisk modell bestående av hypoteser har tagits fram och empiriskt testats.  Studien har utförts på samtliga företag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm samt svenska statens bolagsportfölj och förväntas kunna ge ett generaliserbart resultat över de företag som tillämpar IFRS.  Hypoteserna har testats med hjälp av regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS för att pröva samband mellan påverkningsvariablerna och storleken på företags goodwillnedskrivningar. I studien bekräftas att skuldsättningsgrad, ägarstruktur, goodwillandel, goodwillintensitet och företagsstorlek har påverkan på företags goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att företagsledningar agerar opportunistiskt då andra faktorer än IAS/IFRS normer om hur värdet av goodwill ska beräknas enligt studiens resultat påverkar företagens goodwillnedskrivningar.  Den övergripande slutsatsen av studien är att intressenters krav och förväntningar har en stark påverkan på företagsledningen vid värdering av tillgångar. Praktiska implikationer av studien är att det kan finnas anledning att se över regelverket för hantering av goodwillposten samt att det för intressenter finns anledning att kritiskt granska företags goodwillposter som kan vara övervärderade.

<p>För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 – rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.</p><p>Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört. Vi vill med hjälp av information från årsredovisningar undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats och vilka effekter det fått på företagens resultat på grund av införandet av IFRS. Vi vill också förklara och analysera effekterna av införandet av IFRS 3 för de svenska företagen på Large Cap.</p><p>Vår teoretiska referensram grundar sig på rekommendationer, RR, och standarder, IFRS, inom ämnet redovisning. De för oss aktuella reglerna studeras och jämförs för att se hur redovisningen förändrats och vilka effekter som kan ha uppkommit. En stor förändring av införandet av IFRS 3 är att goodwill årligen ska vara föremål för nedskrivningstest istället för de avskrivningar som tidigare gjorts. Identifiering av immateriella tillgångar har förändrats och kan i större utsträckning avskiljas från goodwill.</p><p>Vi har utgått ifrån aktieägarnas perspektiv och har efter ett antal bortfall undersökt 41 företags årsredovisningar på Large Cap-listan. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vårt angreppssätt har varit deduktivt. Vidare har vi utgått ifrån positivismen och ett analytiskt synsätt.</p><p>Värdet på goodwill ökade vid övergången på grund av att inga avskrivningar gjorts och att väldigt få och små nedskrivningar genomförts. Resultatet kommer att ligga på en högre nivå så länge inte företagen gör omfattande nedskrivningar. Vi drar slutsatsen att företagens resultat kommer att bli mer skiftande och oförutsägbart på grund av att nedskrivningstest ersatt årliga avskrivningar. Aktieägarna bör vara medvetna om detta och anpassa sin syn på företagens värde efter detta. Vi har också dragit slutsatsen att införandet av IFRS 3 har haft olika stora effekter på olika branscher då de branscherna med stor goodwill påverkats i högre grad.</p>

<p>The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary.</p>

The purpose with this final assignment is to find out how the old and the new regulations about Goodwill affect the Swedish companies, how their results and value of Goodwill changed since the regulation from IFRS took place. We will attempt to find out if the companies are better of with a yearly write-off or an impairment test every year to see if a write-down is necessary.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 – rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört. Vi vill med hjälp av information från årsredovisningar undersöka hur redovisningen av goodwill förändrats och vilka effekter det fått på företagens resultat på grund av införandet av IFRS. Vi vill också förklara och analysera effekterna av införandet av IFRS 3 för de svenska företagen på Large Cap. Vår teoretiska referensram grundar sig på rekommendationer, RR, och standarder, IFRS, inom ämnet redovisning. De för oss aktuella reglerna studeras och jämförs för att se hur redovisningen förändrats och vilka effekter som kan ha uppkommit. En stor förändring av införandet av IFRS 3 är att goodwill årligen ska vara föremål för nedskrivningstest istället för de avskrivningar som tidigare gjorts. Identifiering av immateriella tillgångar har förändrats och kan i större utsträckning avskiljas från goodwill. Vi har utgått ifrån aktieägarnas perspektiv och har efter ett antal bortfall undersökt 41 företags årsredovisningar på Large Cap-listan. Vi har genomfört en kvantitativ studie och vårt angreppssätt har varit deduktivt. Vidare har vi utgått ifrån positivismen och ett analytiskt synsätt. Värdet på goodwill ökade vid övergången på grund av att inga avskrivningar gjorts och att väldigt få och små nedskrivningar genomförts. Resultatet kommer att ligga på en högre nivå så länge inte företagen gör omfattande nedskrivningar. Vi drar slutsatsen att företagens resultat kommer att bli mer skiftande och oförutsägbart på grund av att nedskrivningstest ersatt årliga avskrivningar. Aktieägarna bör vara medvetna om detta och anpassa sin syn på företagens värde efter detta. Vi har också dragit slutsatsen att införandet av IFRS 3 har haft olika stora effekter på olika branscher då de branscherna med stor goodwill påverkats i högre grad.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa väsentliga förändringar för företagen i dess redovisning. Vid övergången publicerades IFRS 3, vilken specifikt förändrade företagens sätt att redovisa rörelseförvärv. Detta medförde även en stor påverkan på goodwillpostens värdering, då avskrivningar frångicks och årliga nedskrivningsprövningar infördes, något som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvärden på svenska börsnoterade företags balansräkningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter påverkar företagens uppvisande av en rättvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn på hanteringen av övervärden vid rörelseförvärv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt på allokeringen av dessa övervärden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande värde på företags balansräkningar. Avgränsningar: Denna uppsats har sin utgångspunkt i revisorers syn på höga och ökande goodwillvärden bland svenska börsnoterade bolag, där samtliga bolag tillämpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering. Detta innebär att ett företagsperspektiv inte uppvisas, samt att onoterade svenska bolag med redovisning enligt svenska standarder utesluts. Metod: Utgångspunkten för denna uppsats är ett kvalitativt tillvägagångssätt, där datainsamlingen har baserat på sex personliga intervjuer. Vidare förklaras metodiken för hur den insamlade empirin ställs mot uppsatsens teoretiska referensram, med syfte att besvara uppsatsens frågeställning. Resultat och slutsatser: Respondenterna upplevde att övergången, från systematiska avskrivningar av goodwill till årliga nedskrivningsprövningar, var den största bidragande orsaken till att goodwillvärdena på börsnoterade bolags balansräkningar har ökat. Nedskrivningsprövningar har inneburit ett ökat utrymme för tolkning och flexibilitet för företagen i dess goodwillbedömningar, vilket resulterat i restriktiva nedskrivningar. Trots tillsynes orimligt höga goodwillvärden menar respondenterna att företagen uppvisar en rättvisande bild av dess goodwillpost, så länge som den värderas inom standardens tillåtna tolkningsutrymme. Förslag till vidare forskning: Som förslag till vidare forskning finner vi det intressant att jämföra skillnaderna mellan svenska och amerikanska börsnoterade företag, för att undersöka anledningarna till varför ökningen varit så markant i Sverige. Vidare ser vi ett intresse i att studera de möjliga effekterna av upptrissade köpeskillingar samt hur denna tendens skulle kunna bromsas av eventuella standardändringar. Vi finner även ett intresse i att undersöka möjligheten till förskjutning av immateriella tillgångar med liknande standardhantering, såsom mellan goodwill och varumärken. / Background and problem: In 2005, IFRS was introduced as accounting standard for listed companies in Europe, which resulted in some significant accounting changes. The transition to IFRS 3 especially altered the way companies account for business combinations. Further, this lead to a major impact concerning the valuation of goodwill, since depreciation was abandoned and annual impairment tests were introduced. This has resulted in high and increasing values of goodwill on the balance sheets of Swedish listed companies. Purpose: This paper aims to qualitatively investigate how auditors experience the influence of high and increasing values of goodwill on firms’ presentations of a true and fair view. Further, this paper intends to review the auditors’ perspective on the management of surplus values from business combinations, particularly its evolvement after the introduction of IFRS 3. The review focuses upon the allocation of surplus values from acquisitions and impairment testing of goodwill, since it has shown that these contribute to the increasing values of goodwill on businesses’ balance sheets. Delimitations: This paper is based on the auditors’ perspectives regarding high and increasing values of goodwill among Swedish listed companies, of which all apply the IFRS standards for its management of goodwill. The auditor perspective therefore implies that a company standpoint will not be regarded, and as unlisted Swedish companies report according to Swedish standards, they are also excluded. Method: The starting point of this paper is a qualitative approach, where the data collection is based on six interviews. Further, the gathered empirical data has been weighed against the frame of reference of the thesis, in order to answer the research questions. Results and conclusions: The respondents experienced that the transition from systematic amortization of goodwill to annual impairment tests was the largest contributor to why goodwill has increased on balance sheets of listed companies. The new approach has lead to an increased room for interpretation and flexibility, which allow companies the possibility to assess when to record goodwill impairments. Despite the seemingly unreasonable values of goodwill, the respondents believe that companies show a true and fair view of its goodwill, as long as it is valued within the standard’s permissible room for interpretation. Propositions for further research: For further research we find it interesting to compare the differences between Swedish and U.S. listed companies, to investigate the reasons why the increase has been so remarkable in Sweden. Furthermore, we see an interest in studying the possible effects of inflated purchase prices and how this trend could be decelerated by possible standard changes. We also find an interest in the possibility of the shifting of intangible assets that are treated in a similar way, such as between goodwill and trademarks.

Titel Skriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwill Bakgrund Företagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel. Metod I vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen. Vi har för avsikt att beskriva och förklara nedskrivningstestet, vilket innebär att undersökningen är deskriptiv. Vi har intervjuat Leif Gustavsson, ekonomidirektör på NIBE, och Ulrika Svensson, redovisningschef på ProfilGruppen, samt tagit del av deras årsredovisningar. Slutsats Våra fallföretag använder sig av nyttjandevärde vid nedskrivningstestet. Ett av företagen använder sig av reala kassaflöden med en nominell diskonteringsfaktor, vilket resulterar i att nyttjandevärdet blir för lågt. Tidsperioderna företagen använder sig av skiljer sig från rekommendationerna, som förespråkar fem år. Studien har visat att det finns möjlighet till justering i poster för att uppnå önskvärt återvinningsvärde. Båda företagen föredrar det gamla sättet med avskrivning av goodwill, då metoden är enkel och förutsägbar. Förslag till fortsatt forskning Granska om de nya reglerna har fått önskad effekt om rättvisande värdering och redovisning av goodwill. Undersöka om det finns företag som använder nettoförsäljningsvärdet vid värderingen och hur en sådan praktiskt tillämpas. Genomföra ytterligare studier för att se om fler företag blandar reala och nominella termer vid beräkning av nyttjandevärdet.

<p>Titel</p><p>Skriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwill</p><p>Bakgrund</p><p>Företagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel.</p><p>Metod</p><p>I vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen. Vi har för avsikt att beskriva och förklara nedskrivningstestet, vilket innebär att undersökningen är deskriptiv. Vi har intervjuat Leif Gustavsson, ekonomidirektör på NIBE, och Ulrika Svensson, redovisningschef på ProfilGruppen, samt tagit del av deras årsredovisningar.</p><p>Slutsats</p><p>Våra fallföretag använder sig av nyttjandevärde vid nedskrivningstestet. Ett av företagen använder sig av reala kassaflöden med en nominell diskonteringsfaktor, vilket resulterar i att nyttjandevärdet blir för lågt. Tidsperioderna företagen använder sig av skiljer sig från rekommendationerna, som förespråkar fem år. Studien har visat att det finns möjlighet till justering i poster för att uppnå önskvärt återvinningsvärde. Båda företagen föredrar det gamla sättet med avskrivning av goodwill, då metoden är enkel och förutsägbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning</p><p>Granska om de nya reglerna har fått önskad effekt om rättvisande värdering och redovisning av goodwill. Undersöka om det finns företag som använder nettoförsäljningsvärdet vid värderingen och hur en sådan praktiskt tillämpas. Genomföra ytterligare studier för att se om fler företag blandar reala och nominella termer vid beräkning av nyttjandevärdet.</p>