Goodwill är en diskuterad och komplex post i balansräkningen som utsätts för subjektiva bedömningar vid värdering och nedskrivningsprövning. I denna uppsats analyserasbörsnoterade bolags texter kring goodwill i deras årsredovisningar för att undersöka om det finns några skillnader mellan bolag i hur de kommunicerar kring goodwill. Dessutom undersöks om bolagens kommunikation kring goodwill förändras när de genomför en nedskrivning av goodwill. Studiens resultat baseras på innehållsanalyser av 14 bolagsårsredovisningar över tre efterföljande år. Resultatet från innehållsanalyserna visar att mängden text i årsredovisningarna som behandlar goodwill skiljer sig mellan bolagen och att den främsta skillnaden som observerades kunde hänföras till text som berör bolagsspecifikinformation om goodwill. Vidare visar resultatet att mängden text som berör nedskrivning av goodwill ökar när bolagen genomför en nedskrivning av goodwill. / Goodwill is a discussed and complex asset in the balance sheet which is exposed to subjective judgements on valuation and impairment testing. This study analyzes publicly listed companies’ texts about goodwill in their annual reports to examine if there are any differences between how companies communicates about goodwill. Furthermore, the study examines if the companies’ communication about goodwill changes when a goodwill impairment is reported. The results of the study are based on the content analysis of 14 companies’ annual reports from three following years. The results from the content analysis shows that the amount of text in the annual reports regarding goodwill differs between companies and that the prime difference which was observed could refer to company specific information about goodwill. Further on the result shows that the amount of text that about goodwill impairment increases when the company reports an impairment of goodwill. This paper is written in Swedish.

Bakgrund och problem: Goodwill är ett komplext begrepp. Problematiken med goodwill kan förklaras genom fyra problemområden: erkännande, mätning och värdering, klassifikation samt presentation och disclusoure. IFRS 3 uppkom 2005 i syfte att minska beloppet för goodwill på företagens balansräkningar, ändå fortsätter goodwill att växa.Syfte: Syftet med studien är att erhålla en ökad förståelse för redovisningen av goodwill genom att analysera förhållandet mellan hur företagen redovisar och hur de borde redovisa goodwill. Genom att upptäcka bristerna som finns och diskutera hur redovisningen av goodwill kan förbättras erhålls en ökad förståelse för ämnet.Avgränsningar: Studien granskar goodwill som uppstår vid företagsförvärv i förhållande till disclosure. Internt upparbetad goodwill och negativ goodwill ingår inte i studien.Metod: Studien baseras på en innehållsanalys av årsredovisningar från börsnoterade företag. Metoden baseras på etisk tolkning utifrån två tillämpningsmetoder, observation av begrepp inom text samt relation mellan text, principer och individer som tillverkar texten. Genom att använda två tillämpningsmetoder fångar studien in variation och förändring. Begreppen observeras utifrån en datainsamlingsreferensram, vilken är baserad på principer, tolkning och redovisningsteknik.Resultat och slutsatser: Studien upptäcker skillnader mellan teori och standard. Studien fann att redovisningen av goodwill är förvirrande på grund av att en särskild standard för goodwill saknas. Dagens standarder godkänner subjektiva värderingar i redovisningen, tillskillnad från teorin som anser att värderingen ska vara objektiv. / Background and problem: Goodwill is a complex concept. The problem with this subject can be explained by four different areas: the recognition, measurement and valuation, classification, presentation and disclusoure. IFRS 3 occurred in 2005 in order to reduce the amount of goodwill on corporate balance sheets, still continues goodwill to grow.Purpose: The purpose of the study is to obtain a better understanding of the accounting of goodwill by analyzing the relationship between how companies account and how they should account goodwill. By discovering the deficiencies that exist and discuss how the accounting of goodwill can be improved a better understanding is obtained.Limitations: The study examines goodwill arising on acquisitions in relation to disclosure. Internally generated goodwill and negative goodwill are excluded.Method: The study is a content analysis of annual reports of listed companies. The method is based on the ethical interpretation based on two application methods, observation of the concepts in the text and the relationship between text and principles, and individuals that produce text. By applying two application methods the study captures variation and change. The concepts were observed based on a framework of data collection, which is based on the principle, interpretation and technique.Results and conclusions: The study discovered that differences existed between theory and standard. It discovered that the recognition of goodwill is confusing because a special standard for goodwill is lacking. Today's standards approves subjective valuations in the accounts, while the theory considers that the valuation should be objective.This essay is written in Swedish.

Syfte: Genom att i praktiken se hur företag identifierar immateriella tillgångar syftar den här studien att ur ett intressentperspektiv diskutera relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten av det initiala värdet av goodwill.Metod: Studien baseras på en kvalitativ fenomenografisk metodansats. Djupintervjuer och telefonintervjuer har används för att samla in det empiriska materialet. Empirin har därefter behandlats med en abduktionsansats för att möjliggöra en diskussion genom att pendla mellan det empiriska materialet och tänkbara teorier.Analys: Utifrån legitimitet- och intressentteorin kan skillnaderna i redovisningen förklaras av: 1) Företagsledares tolkning av det sociala kontraktet. 2) IFRS. 3) Revisorns roll. 4) Intressenternas makt, legitimitet och brådska. 5) Börsnoterat kontra icke börsnoterat.Slutsats: Studien finner att IFRS 3 inte ökar relevansen, tillförlitligheten och jämförbarheten av informationen förvärvaren ger om det förvärvade bolaget. För att IFRS 3 ska uppnå syftet med relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet, bör de införas en tydlig vägledning hur företagen ska identifiera och värdera immateriella tillgångar efter ett rörelseförvärv. Vidare forskning krävs för att fastställa vilka egenskaper identifierbara tillgångar och goodwill besitter. / This thesis is written in Swedish.Purpose: The purpose of this thesis is through practice see how companies identifies intangible assets and by using a stakeholder perspective discuss the relevance, reliability and comparability of the initial value of goodwill.Methodology: This thesis is based on a qualitative phenomenography methodology. The empirical material have been gathered through in-depth interviews and telephone interviews. An abductive approach where applied on the empirical data and selective theories to enhance the discussion.Analysis: By applying the legitimacy and stakeholder theory the de facto difference in the accounting of the initial value of goodwill can be explained by: 1) Managers interpretation of the social contract. 2) IFRS. 3) The role of the accountant. 4) Power, legitimacy and urgency of the stakeholder. 6) Publicly listed company vs. unlisted company.Findings: This thesis finds that IFRS 3 do not increase the relevance, reliability and comparability of the information the acquirer discloses of the acquired company. If IFRS 3 is to fulfill its purpose of relevance, reliability and comparability, IASB needs to introduce a guidance how companies should identify and appraise intangible assets after acquisitions. Further research is needed on what properties intangible assets have and how goodwill should properly be classified.

Problemställning: År 2005 trädde IFRS 3 – Rörelseförvärv, vars syfte är att reglera rapporteringen av rörelseförvärv, ikraft. Denna standard innehöll även nya regler om identifiering av immateriella tillgångar som innebär att sådana i större utsträckning ska särskiljas från goodwill. Trots detta visar tidigare studier att beloppet av goodwill i genomsnitt motsvarar mer än hälften av köpeskillingen. Det var även så att av 92 förvärvande bolag år 2016 saknade 52 specifikationer av identifierade immateriella tillgångar. Dessa två förhållanden leder till informationsasymmetri som får konsekvenser för kapitalmarknaden. Syfte: Syftet är att undersöka branschmässiga skillnader mellan företag i olika branscher på den svenska börsen gällande fördelning av köpeskilling på tillgångsslagen finansiella och materiella, immateriella samt goodwill vid rörelseförvärv. Studien syftar även till att undersöka om det finns skillnader gällande vilka typer av immateriella tillgångar som presenteras. Forskningsfrågor: Skiljer sig branscherna åt gällande fördelningen av köpeskilling på finansiella och materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill? Vid rörelseförvärv, vilka olika typer av immateriella tillgångar identifierar företagen i de olika branscherna? Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och bygger på en sammanställning av samtliga rörelseförvärv år 2016, genomförd av Björn Gauffin. Det empiriska materialet har statistiskt bearbetats med en variansanalys och sedermera analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultat: I samtliga branscher, förutom i materialbranschen, hänfördes cirka 50 % av köpeskillingen till goodwill. Det finns signifikanta skillnader mellan branschen Material och branscherna Hälsovård, Informationsteknologi och Telekomoperatörer gällande fördelning av köpeskillingen på finansiella och materiella tillgångar, immateriella tillgångar och goodwill. Kundrelaterade immateriella tillgångar var den typ som förekom mest frekvent i samtliga branscher förutom materialbranschen. Kunskapsbidrag: Resultatet överensstämmer med tidigare studier: det går ej att bekräftabranschpraxis gällande fördelning av köpeskillingen vid rörelseförvärv. / Presentation of the problem: In 2005, IFRS 3 – Business Combinations, which aims to regulate the reporting of business combinations, became effective. This standard also included rules on the identification of intangible assets, to be more comprehensively distinguished from goodwill. Nevertheless, previous studies show that the amount of goodwill on average equals more than half of the purchase price. It was also the case that 52, of the 92 acquiring companies in 2016, lacked specifications of identified intangible assets. These two conditions lead to information asymmetry that has consequences for the capital market. Purpose: The purpose is to examine whether there are differences between Swedish listed companies in different industries regarding Purchase Price Allocations. The purpose is also to examine whether there are differences regarding identifications of intangible assets. Research questions: Do the companies in different industries differ regarding allocation of purchase price on financial and tangible assets, intangible assets and goodwill? What different types of intangible assets do companies in different industries identify? Methodology: The study has a quantitative research strategy and is based on a compilation of acquisitions made by listed Swedish companies during 2016. The empirical data have been statistically processed using a variance analysis and subsequently analyzed using the theoretical reference frame. Results: In all industries except one, approximately 50 % of the purchase price was attributed to goodwill. There are only significant differences between a limited number of industries regarding the allocation of the purchase price of financial and tangible assets, intangible assets and goodwill. Customer-related intangible assets were the most frequently occurring in all industries except in the materials industry. Contributions to knowledge: The results of the study are consistent with previous studies: it is not possible to confirm that there are industry practices regarding the allocation of the purchase price for business combinations.

Problemställning: IFRS 3 ersatte IAS 22 år 2005. Det innebär att bolag, för varje rörelseförvärv, ska beskriva faktorerna i förvärvad goodwill. Samtidigt visar studier att beskrivningar är så bristfälliga att de försvårar intressenters bedömningar av framtida värdenedgångsprövningar. Bristande beskrivningar får även följder för kapitalmarknaden. Syfte: Syftet är att undersöka hur bolag noterade på Stockholmsbörsen beskriver de faktorer som utgör förvärvad goodwill. Vidare är syftet att undersöka om det finns samband mellan beskrivningen och förvärvande bolags bransch, segmentsstorlek respektive andelen goodwill i förhållande till totala tillgångar i rörelseförvärvet. Forskningsfrågor: Finns det samband mellan beskrivningen och det förvärvande bolagets bransch respektive segmentstorlek? Finns det samband mellan beskrivningen och rörelseförvärvets goodwillkvot? Metod: Undersökningen har utgått från en kvalitativ strategi där bolagens beskrivningar av förvärvad goodwill granskats. Resultat: Av 170 rörelseförvärv med beskrivningar var andelen som innefattade lönsamhet och/eller synergier 32 %, immateriella tillgångar 5 % och lönsamhet och/eller synergier tillsammans med immateriella tillgångar 63 %. Vidare var 12 % informativa, 51 % något informativa och 37 % närmast intetsägande.Samband fanns mellan beskrivningen och hälsovårdsbolag. Samband fanns också mellan beskrivningen och Small Cap bolag. Däremot saknades samband mellan beskrivningen och goodwillkvot i rörelseförvärven. Kunskapsbidrag: Våra resultat bekräftar tidigare studier om att beskrivningar är otillräckliga som bedömningsunderlag för framtida nedgångsprövningar av goodwill. Vi har funnit samband mellan beskrivningen och hälsovårdsbolag respektive Small Cap bolag. / Presentation of the problem: In 2015, IFRS 3 replaced IAS 22. Since then, a qualitative description of the factors that make up the acquired goodwill is required for each business combination. However, studies show that the descriptions are insufficient for the stakeholders’ estimations of future impairment tests of acquired goodwill. Insufficient descriptions also have negative effects on the capital market. Purpose: The purpose is to examine how companies listed on the Stockholm Stock Exchange describe the factors that make up the acquired goodwill. Furthermore, the purpose is to examine if the description is related to the acquirer’s industry, market capitalization segment or the ratio of goodwill to assets in the business combination. Research questions: Is the description related to the acquirer's industry or market capitalization segment? Is it related to the ratio goodwill to assets in the business combination? Methodology: The study builds on a qualitative research strategy where the companies' descriptions of acquired goodwill are examined. Results: Out of 170 business combinations with a description, 32 % described future profit and/or synergies, 5 % intangible assets and 63 % future profit and/or synergies together with intangible assets. Furthermore, 12 % were informative, 51 % somewhat informative and 37% almost insignificant.Regarding relations, a connection was found between descriptions and health care companies. A connection was also found between descriptions and Small Cap companies. No connection was found between descriptions and the goodwill to assets ratio in the business combination. Contributions to knowledge: Our results confirm previous studies that descriptions are insufficient as basis for future impairments tests of recognized goodwill. We have found connections between descriptions and health care companies as well as Small Cap companies.

<p>Bakgrund: Ett flertal länder runt om i världen har under de senaste åren drabbats av företagsskandaler, den kanske mest omtalade är Enronskandalen i USA. Även en allt högre grad av globalisering har lett till mer integrerade kapitalmarknader och därigenom ett större behov av mer enhetliga redovisningsstandarder. IASB publicerade i mars 2004 IFRS 3, Rörelseförvärv, vilken implementerades för koncerner noterade på börsen i Sverige från och med 1 januari 2005. IFRS 3 reglerar bland annat vilka upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen om rörelseförvärv.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning bolagen inom segmentet Large Cap på Stockholmsbörsen efterlever upplysningskraven avseende rörelseförvärv genomförda under 2006 i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68.</p><p>Teori: Den teoretiska utgångspunkten är främst teorin om informationsasymmetrin men även intressentteorin och den institutionella teorin har legat till grund för uppsatsen.</p><p>Metod: En granskning av bolagens årsredovisningar har genomförts och resultaten presenteras i ett flertal diagram där de har klassificerats efter i vilken grad de följer upplysningskraven.</p><p>Slutsats: Vid granskningen av bolagens årsredovisningar kan enligt författarna konstateras att företagen i tämligen hög grad följer samtliga upplysningskrav i enlighet med IFRS 3 punkt 67 och 68. I de första delarna av punkt 67 som berör namn, beskrivning, tidpunkt, andel rösträtt, och anskaffningsvärde har företagen till hög grad följt kraven om upplysning. När det gäller resterande delar såsom förvärvskostnad, verkligt värde, redovisat värde, faktorer till uppkommen goodwill samt resultatpåverkan på koncernen har inte företagen i lika hög grad lämnat komplett information.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska koncerners resultat och nyckeltal påverkats av den standardändring som infördes i USA från och med årsskiftet 2001/2002, SFAS 142. Detta för att kunna generalisera resultatet till den svenska marknaden i och med att IFRS 3 implementeras under 2005. Vår undersökning, som genomförts med en jämförande ekonomisk utvärderingsmetod, visar att samtliga undersökta koncerner redovisar ett synbart högre resultat och en urskiljbar högre vinst per aktie. Vi kan konstatera att vid såväl ett positivt som ett negativt resultat är standardändringen gynnsam för koncernerna. Ju större goodwillposten är desto större förbättring av vinst per aktie på grund av den uteblivna avskrivningen.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att visa hur införandet av IFRS 3 har påverkat de finansiella nyckeltalen. IFRS 3 innebär att årliga avskrivningar på goodwill, vilket är ett övervärde som uppstår vid företagsköp, inte längre får göras utan istället ska man utföra årliga impairmenttester för att se om det föreligger ett nedskrivningsbehov. Författarna har valt att undersöka tre olika nyckeltal: P/E-talet, ROE och bruttomarginalen, som kan anses spegla effekterna av IFRS 3.</p><p>I uppsatsen ingår både en kvantitativ och kvalitativ ansats, då uppsatsen både bygger på mjukdata i form av tidigare forskning men tyngdpunkten ligger dock i en egen undersökning av nyckeltalen. Undersökningen består av en hypotesprövning där tesen om det har skett en signifikant skillnad i nyckeltalen testas. Även en intervju med Peter Malmqvist, analytikerchef på Nordnet, har genomförts för att ytterligare finna en dimension i undersökningen.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det inte skett någon signifikant skillnad i nyckeltalen innan och efter införandet av IFRS 3. Detta visar då att goodwillavskrivningar inte påverkar de finansiella nyckeltalen i de undersökta företagen signifikant. I framtiden finns dock en viss oro för hur eventuella nedskrivningar kommer att påverka resultatet i företagen, då nedskrivningar liksom avskrivningar påverkar resultatet negativt.</p>

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer. Vår slutsats är att subjektiva bedömningar fått negativa effekter på redovisningens kvalitativa egenskaper. Det beror på IFRS 3 och IAS 36 är principbaserade och ger företagsledningen möjligheter att utforma redovisningen. Vi anser även att en tidsfördröjning finns vid nedskrivning av goodwill. Generellt har IFRS bidragit till en ökad harmonisering men IFRS 3 och IAS 36 har inte bidragit till en ökad harmonisering av redovisningen i Sverige. Det beror på att de subjektiva bedömningarna påverkat de kvalitativa egenskaperna på ett negativt sätt.

Charakteristika účetních postupů řešení podnikových kombinací podle v současnosti platné české účetní legislativy. Pohled na účetní metody uplatňované Mezinárodními standardy účetního výkaznictví. Popis zásadních změn v připravovaném novelizovaném IFRS 3. Porovnání českých účetních pravidel řešení podnikových kombinací s pravidly IFRS. Určení hlavních vzájemných rozdílů a zhodnocení jejich vlivu na zobrazení věcné stránky procesu spojení podniků.