Nyföretagandet är en viktig del i det svenska näringslivet, men vid en tillbakablick visar statistiken att de flesta företag som försatts i konkurs är övervägande nystartade företag. Bankens kreditgivare måste till följd av detta göra en noga bedömning av det nya företagets framtida kreditvärdighet. Kvalitativa faktorer som person och affärsidé sätt i fokus vid kreditbedömning av nystartade företag. Uppsatsen har sin utgångspunkt i en deduktiv ansatsoch genom en kvalitativ undersökning visar studien på att det finns skillnader i kreditgivares bedömning som beror på erfarenhetslängd samt ortens storlek där banken är belägen.

<p> </p><p>Nyföretagandet är en viktig del i det svenska näringslivet, men vid en tillbakablick visar statistiken att de flesta företag som försatts i konkurs är övervägande nystartade företag. Bankens kreditgivare måste till följd av detta göra en noga bedömning av det nya företagets framtida kreditvärdighet. Kvalitativa faktorer som person och affärsidé sätt i fokus vid kreditbedömning av nystartade företag. Uppsatsen har sin utgångspunkt i en deduktiv ansatsoch genom en kvalitativ undersökning visar studien på att det finns skillnader i kreditgivares bedömning som beror på erfarenhetslängd samt ortens storlek där banken är belägen.</p><p> </p>

Väsentlighet utgör en viktig hörnsten i revisorns bedömning och styr hur omfattande en granskning ska vara och i vilken riktning granskningen ska gå. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kvalitativa faktorer anses ha en påverkan på revisorns väsentlighetsbedömning. Kvalitativa faktorer som valts att fokusera på är revisorns erfarenhet, byråtillhörighet, revisionsklientens företagsspecifika karaktär samt klientförhållandet. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har använts för att undersöka studiens syfte. En modell konstruerats för att illustrera hur väsentlighetsbedömningen påverkas av de kvalitativa faktorerna. Modellen har utformats utifrån tidigare vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet väsentlighet. Vidare har empiri insamlats genom en enkätundersökning som skickades ut till samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige varav 154 respondenter gav fullständiga svar. Resultatet visar att signifikanta skillnader i hur väsentlighetsnivån fastställs beroende på hur länge revisorn hade arbetat och även på om revisorn arbetade på en av de större byråerna. Det framkom även att skillnader fanns när hänsyn togs till positiva och negativa faktorer hänförliga till om klienten var börsnoterat eller inte, verksam i en riskfyllt eller stabil bransch samt hur så tog revisorerna även hänsyn till huruvida de arbetade med en ny klient eller en klient de haft erfarenhet av. Vår undersökning indikerar även att revisorer tenderat att reagera starkare på negativa faktorer. Med en godare förståelse för vilka faktorer som påverkar revisorns bedömning föreslår vi framtida studier som undersöker klientförhållandet och dess inverkan på väsentlighetsbedömningen då detta området gav en signifikant skillnad men är i tidigare forskning outforskat. / Materiality is an important cornerstone of the auditor's assessment that governs how extensive an audit should be and which direction the audit should go. The purpose of this paper is to investigate which qualitative factors are considered to have an impact on the auditor's materiality assessment. Qualitative factors such as focus the auditor's experience, audit firm, the audit client's company-specific character and the auditor-client relationship. A quantitative method with a deductive approach has been used where a model was designed to illustrate how materiality assessment is influenced by the qualitative factors. The model has been designed based on previous scientific articles dealing with materiality. In addition, empirical evidence has been collected through a survey sent to all authorized auditors in Sweden, of which 154 respondents gave complete answers. The results shows differences in the level of materiality are determined depending on the auditor’s experience and whether the auditor worked at one of the larger agencies. There were also differences when considering positive and negative factors related to whether the client was listed or not, active in a risky or stable industry, and the auditor’s consideration to  whether they were working with a new client. Auditors tend to react more strongly to negative factors. With a better understanding of which factors affect the auditor's assessment, we propose future studies on the client relationship and its impact on materiality judgement, as this area gave a significant difference, but has been not explored that much in earlier research.

Problemställning: IFRS 3 ersatte IAS 22 år 2005. Det innebär att bolag, för varje rörelseförvärv, ska beskriva faktorerna i förvärvad goodwill. Samtidigt visar studier att beskrivningar är så bristfälliga att de försvårar intressenters bedömningar av framtida värdenedgångsprövningar. Bristande beskrivningar får även följder för kapitalmarknaden. Syfte: Syftet är att undersöka hur bolag noterade på Stockholmsbörsen beskriver de faktorer som utgör förvärvad goodwill. Vidare är syftet att undersöka om det finns samband mellan beskrivningen och förvärvande bolags bransch, segmentsstorlek respektive andelen goodwill i förhållande till totala tillgångar i rörelseförvärvet. Forskningsfrågor: Finns det samband mellan beskrivningen och det förvärvande bolagets bransch respektive segmentstorlek? Finns det samband mellan beskrivningen och rörelseförvärvets goodwillkvot? Metod: Undersökningen har utgått från en kvalitativ strategi där bolagens beskrivningar av förvärvad goodwill granskats. Resultat: Av 170 rörelseförvärv med beskrivningar var andelen som innefattade lönsamhet och/eller synergier 32 %, immateriella tillgångar 5 % och lönsamhet och/eller synergier tillsammans med immateriella tillgångar 63 %. Vidare var 12 % informativa, 51 % något informativa och 37 % närmast intetsägande.Samband fanns mellan beskrivningen och hälsovårdsbolag. Samband fanns också mellan beskrivningen och Small Cap bolag. Däremot saknades samband mellan beskrivningen och goodwillkvot i rörelseförvärven. Kunskapsbidrag: Våra resultat bekräftar tidigare studier om att beskrivningar är otillräckliga som bedömningsunderlag för framtida nedgångsprövningar av goodwill. Vi har funnit samband mellan beskrivningen och hälsovårdsbolag respektive Small Cap bolag. / Presentation of the problem: In 2015, IFRS 3 replaced IAS 22. Since then, a qualitative description of the factors that make up the acquired goodwill is required for each business combination. However, studies show that the descriptions are insufficient for the stakeholders’ estimations of future impairment tests of acquired goodwill. Insufficient descriptions also have negative effects on the capital market. Purpose: The purpose is to examine how companies listed on the Stockholm Stock Exchange describe the factors that make up the acquired goodwill. Furthermore, the purpose is to examine if the description is related to the acquirer’s industry, market capitalization segment or the ratio of goodwill to assets in the business combination. Research questions: Is the description related to the acquirer's industry or market capitalization segment? Is it related to the ratio goodwill to assets in the business combination? Methodology: The study builds on a qualitative research strategy where the companies' descriptions of acquired goodwill are examined. Results: Out of 170 business combinations with a description, 32 % described future profit and/or synergies, 5 % intangible assets and 63 % future profit and/or synergies together with intangible assets. Furthermore, 12 % were informative, 51 % somewhat informative and 37% almost insignificant.Regarding relations, a connection was found between descriptions and health care companies. A connection was also found between descriptions and Small Cap companies. No connection was found between descriptions and the goodwill to assets ratio in the business combination. Contributions to knowledge: Our results confirm previous studies that descriptions are insufficient as basis for future impairments tests of recognized goodwill. We have found connections between descriptions and health care companies as well as Small Cap companies.