FN:s hållbarhetsagenda har bidragit till ökat fokus och organisationsanpassning avseende hållbarhetsarbete. Tidigare forskning har fokuserat på hållbarhetsrapportering av intressentdialoger genom GRI, men inte hur dialogerna utvecklas. Studiens syfte är således att studera hur företag praktiskt arbetar med intressentdialoger. Avsikten är att genom en fallstudie exemplifiera viktiga faktorer för intressentdialoger som bidrar till hållbarhetsmål, samt problem och möjligheter som uppstår. Utifrån teorin utformades analysmodellen med fem steg för intressentdialoger. Analysmodell och tre förväntningar användes som grund i analysen av empiriska resultat. Datainsamling inkluderade fyra intervjuer och kompletterande information från årsredovisning. Studiensresultat indikerar att de viktigaste aspekterna för intressentdialoger är relevant informationsspridning, ökat engagemang och kunskapsutveckling. Intressentdialoger erbjuder flexibilitet på lokal nivå, men måste utgå från företagets övergripande vision i hållbarhetsarbetet. Dialogerna har inslag av både struktur och tydlighet, i form av konkreta verktyg som materiality assessment, men innefattar också mer informell kommunikation.

Bakgrund: Bristen på riktlinjer för väsentlighetsbedömning lämnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i väsentlighetsbedömningen. Revisorn måste använda sitt professionella omdöme vid väsentlighetsbedömningen, speciellt med hänseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa väsentlighetsbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur revisorernas väsentlighetsbedömningar påverkas av klientens branschtillhörighet. Metod: Studien har ett positivitsikt synsätt och använder en kombinerad metod av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkätundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som används i väsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i väsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur väsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende på klientens branschtillhörighet. Resultatet visade att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen beroende på klientens branschtillhörighet. Studiens slutsats är att väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet genom att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen i de undersökta branscherna. Studiens bidrag: Studien ämnar ge insikt i att förklara hur väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet. Tidigare studier har inte undersökt variabler i faktorn bransch som påverkar väsentlighetsbedömningen, vilket denna studie har tagit hänsyn till. / Background: The lack of guidance on materiality assessments leaves a large space for the auditors’ professional judgment in assessing materiality. The auditor must use professional judgments on materiality assessments, especially with regard to the clients’ industry affiliation, giving rise to inconsistent materiality assessments. Aim: The aim of this study is to explain how the auditors’ materiality judgments are influenced by the clients’ industry affiliation. Method: The study uses a positivistic approach and uses a combined approach of both qualitative and quantitative methodology. The study used pre- and post interviews and a questionnaire survey. The data was collected via SurveyMonkey and handled and analyzed in SPSS. Result and conclusion: The auditors professional judgment used in materiality assessments give rise to differences in materiality assessments. The differences may be partly explained by the clients’ industry affiliation as there are no specific guidelines that cover materiality assessments specifically for clients with different industry affiliations. The result of this study showed that the auditors do not put an equal amount of importance on the same components of the assessment in regards to the clients’ industry affiliation. The study concludes that the assessment will be influenced by the clients’ industry affiliation since the auditor does not place as much importance on the same components of the materiality assessment in the surveyed industries. Contribution of the thesis: The study aims to provide insight to explain how the assessments will be influenced by the clients’ industry affiliation. Previous studies have not examined the variables in the factor industry that affect materiality assessment as this study has taken into account.

The mobile cooling and climate control industry provides a range of diverse solutions concerning the maintenance of temperature for comfortable living and safe transportation of goods over long distances. One of the major focuses of the industry is the transport sector for which products like cooling boxes and mobile air conditioners are exclusively designed for commercial and leisure purposes. However, the associated emissions released due to their use and the impact they have in the wake of the global climate crisis has led the industry to initiate activities and set targets to address this issue. This study aims to draw sustainable strategy recommendations to the mobile cooling and climate control industry by conducting a Life Cycle Assessment (LCA) of four products and a materiality assessment for a company manufacturing cooling boxes and mobile air conditioners, therefore accelerating the industry’s transition towards sustainability. The objectives are to identify potential material and process-related environmental hotspots over the life cycle of the products and carry out a materiality assessment that identifies topics of materiality for the company, this to outline strategies based on the results of both the LCA and the materiality assessment to improve the company’s sustainability in its operations. The results of the LCA highlighted the role of the use phase as one of the main contributors to the environmental impact from the use of cooling boxes and mobile air conditioners, while the manufacturing of the products and the end-of-life phase are shown to contribute also to the overall impact. Furthermore, different sensitivity scenarios revealed the potential that different materials, the use of batteries and the implementation of a take-back system have to decrease the environmental impacts of the products. From the materiality assessment fourteen material topics were identified to have significance and priority to the company. Based on these results, a total of nine strategies addressing the sustainability of the company and its products were outlined. Across the assessment, three key focus aspects were observed which can facilitate the sustainability transition of the company and industry: energy both in products and operations, collaboration with stakeholders, and circular economy principles and product innovation. Efforts within these areas can potentially improve the industry’s ability to tackle pressures from climate change and the increasing future demand. This study also exemplifies the potential benefits of a synergy between LCA and materiality assessment. It was observed that aiding the materiality assessment with the LCA results provides more tangibility to the results and decreases the subjectivity from the assessment in order to set future sustainability targets. / Mobilkylnings- och klimatkontrollsindustrin erbjuder många lösningar till temperaturhållning för bekvämt boende och säker transport av gods. Ett viktigt fokus för industrin är transportsektorn där produkter som kylboxar och mobil luftkonditionering specialkonstruerad för kommersiell och rekreationell användning. Växthusgasutsläppen från produkterna under användning har mot bakgrund av den globala klimatkrisen fått industrin att sätta mål och starta ett arbete för att minska utsläppen. Den här studien avser att ge hållbara strategier och rekommendationer till mobilkylnings- och klimatkontrollsindustrin genom att genomföra livscykelanalys (LCA) av fyra produkter och en materialanalys till ett företag som tillverkar kylboxar och mobila luftkonditioneringar för att driva industrins övergång till hållbarhet. Målen är att identifiera material- och processrelaterade miljöbelastningar över hela livscykeln av produkterna och genomföra en materialitetstsanalys för att identifiera materialitetsämnen. Utifrån LCA och materialitetsanalysen går att göra strategier att förbättra företagets hållbarhetsarbete. Resultat från LCAn visade vikten av användningsfasen som stod för den största miljöpåverkan från kylboxar or mobil luftkonditionering. Tillverkning och end-of-life hade också påverkan. Känslighetsanalyser visade också den potential materialval, batterianvändning och retursystem har att minska miljöpåverkan från produkter. Fjorton materialitetsämnen utpekades från materialitetsanalysen som viktiga för företaget. Dessa hanteras genom nio strategier som togs fram. Genom analys var tre övergripande fokusområden identifierade som kan underlätta företagets och industris hållbarhetsövergång. De är: energianvändning i både produkterna och företagets arbete, samarbeten med stakeholders samt cirkulär ekonomi och produktinnovation. Ansträngningar inom dessa områden kam förbättra industris förmåga att tackla trycket från klimatkrisen och ökad framtida efterfrågan. Studien visar också på synergin mellan LCA och materialitetsanalys. Att använda resultat från LCA i materialitetsanalysen gav tydligare resultat och minskar subjektiviteten vilket ger bättre förutsättningar när hållbarhetsmål ska sättas.

Background: Research has shown that the risk of material misstatements increases during exogenous risk shocks. Simultaneously, auditors shall identify and assess the emergent risks. During the GFC, auditors' response was considered satisfactory by some but criticized byothers. Covid-19 presents a new exogenous risk shock which should entail a similar response by auditors. Purpose: The purpose of this study is to determine the effect that exogenous risks during uncertain economic times have on the risk- and materiality assessments of auditors. Further, to determine if auditor independence and trait scepticism affect the relationship between exogenous risk and risk- and materiality assessments. Methodology: This study used a quantitative method by sending out questionnaires to Swedish authorized and approved auditors. The answers were analysed through Spearman correlation matrixes, Paired-samples T-tests, Ordinary Least Squares (OLS) regressions and a binary logistics regression. This study is based on a positivistic perspective and a deductive approach was used. Conclusion: The findings indicated that auditors did make more conservative risk assessments in response to the Covid-19 pandemic. However, they did not adjust the materiality assessments nor performance materiality assessments significantly. Moreover, that the individually situated factors of auditors had impact on the assessments during the pandemic.

The evolution of sustainability reporting demands increased transparency and scope. A pivotal aspect of this process is the determination of materiality for disclosure. The European Union, through its latest enactment, the European Sustainability Reporting Standards (ESRS), has refined the interpretation of materiality criteria. This regulatory development motivates this study, which aims to explore the implications of the double materiality assessment (DMA). Specifically, investigating how the DMA is strategically utilized and if the generated output could lead to change in companies’ governance, operations, and practices.  To investigate this, the study examines eight Swedish companies across various industries, among the early adopters of ESRS. These companies serve as the focal point of the case study, utilizing a qualitative research approach where insights are derived from semi-structured interviews with key representatives of these firms. A conceptual framework, drawing from dynamic capabilities and institutional theory, help identifying patterns and themes related to dynamic skills and isomorphic tendencies.  The study reveals how the DMA shapes companies’ sustainability focus and operations. It enhances internal and external discussions, promotes sustainability awareness among colleagues, and facilitates knowledge sharing. The DMA emphasizes supplier transparency, fosters stakeholder engagement, and influences sustainability strategies, leading to organizational restructuring. Additionally, the study highlights the reliance on external consultants for DMA execution, reflecting resource constraints or regulatory complexity. Professional audits expedite compliance efforts but raise concerns about internal resource adequacy for sustainability reporting practices amidst new disclosure mandates.

Abstract Sustainability has been one of the most discussed topics among the business world and society for the last decade. The globally growing concern about sustainability related issues has led to businesses and non-businesses meet the demand of their stakeholders by producing a sustainability report to demonstrate their work and development in sustainability and how they have measured it. There has been a fast-growing trend of sustainability reporting in few years and there are a number of different initiatives and requirements that define what kind of sustainability reports are produced. From the different sustainability initiatives, the largest principle-based initiative is the United Nations Global Compact (UNGC) with almost 13 000 signatories and the largest reporting-based initiative is the Global reporting initiative (GRI). These two initiatives entered in to a partnership in 2010 with the aim of the GRI providing guidance for the signatories on how to disclose information from different areas in sustainability in their sustainability reports. There has been previous research that criticized the UNGC to be too broad and the principles difficult to translate in to sustainability reporting despite the existing partnership with the GRI. These previous studies expressed the lack of qualitative studies about the subject especially from the signatories’ perspective and the importance of approaching the topic from a practical point of view. The purpose of our research study was to create an understanding of the practicalities in UNGC signatories’ sustainability reporting, the challenges they face in the progress and how are they approaching those challenges. The thesis focuses on the Nordic region and the two research questions are:   How are the UNGC signatories practically translating the 10 principles into their sustainability reporting? What challenges do UNGC signatories find in sustainability reporting in general and how have they approached these challenges?   To answer these research questions the authors conducted a qualitative study by semi-structured interviews with company representatives from different Nordic UNGC signatories. The research study identified how do they practically identify what to report about the principles which is determined by materiality assessment provided by the GRI framework. This determines what is material for the company and its industry and focus on those areas in their sustainability report. Legal requirements, internal regulations and other commitments were also identified guiding sustainability reporting. The main challenges related to the sustainability reporting were mainly about data related issues, satisfying the stakeholders and the high number of different frameworks and regulations that are not necessarily interrelated. Majority of the participants approached these challenges by carrying out the materiality assessment as accurate and clear as possible in order to avoid data related difficulties. Some participants offer their different stakeholders with sustainability related information by different forms in order to make the sustainability reporting easier to read and understand. For the high number of frameworks and regulations, the participants have expectations for alignment among them in the future in order to make the reporting easier for everyone involved with sustainability reporting. The results of our findings were supported by theories and concepts such as the stakeholder’s theory, signalling theory and the CSR concept. Previous studies about sustainability reporting and UNGC were also compared to our findings in the analysis.

Väsentlighet utgör en viktig hörnsten i revisorns bedömning och styr hur omfattande en granskning ska vara och i vilken riktning granskningen ska gå. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kvalitativa faktorer anses ha en påverkan på revisorns väsentlighetsbedömning. Kvalitativa faktorer som valts att fokusera på är revisorns erfarenhet, byråtillhörighet, revisionsklientens företagsspecifika karaktär samt klientförhållandet. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har använts för att undersöka studiens syfte. En modell konstruerats för att illustrera hur väsentlighetsbedömningen påverkas av de kvalitativa faktorerna. Modellen har utformats utifrån tidigare vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet väsentlighet. Vidare har empiri insamlats genom en enkätundersökning som skickades ut till samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige varav 154 respondenter gav fullständiga svar. Resultatet visar att signifikanta skillnader i hur väsentlighetsnivån fastställs beroende på hur länge revisorn hade arbetat och även på om revisorn arbetade på en av de större byråerna. Det framkom även att skillnader fanns när hänsyn togs till positiva och negativa faktorer hänförliga till om klienten var börsnoterat eller inte, verksam i en riskfyllt eller stabil bransch samt hur så tog revisorerna även hänsyn till huruvida de arbetade med en ny klient eller en klient de haft erfarenhet av. Vår undersökning indikerar även att revisorer tenderat att reagera starkare på negativa faktorer. Med en godare förståelse för vilka faktorer som påverkar revisorns bedömning föreslår vi framtida studier som undersöker klientförhållandet och dess inverkan på väsentlighetsbedömningen då detta området gav en signifikant skillnad men är i tidigare forskning outforskat. / Materiality is an important cornerstone of the auditor's assessment that governs how extensive an audit should be and which direction the audit should go. The purpose of this paper is to investigate which qualitative factors are considered to have an impact on the auditor's materiality assessment. Qualitative factors such as focus the auditor's experience, audit firm, the audit client's company-specific character and the auditor-client relationship. A quantitative method with a deductive approach has been used where a model was designed to illustrate how materiality assessment is influenced by the qualitative factors. The model has been designed based on previous scientific articles dealing with materiality. In addition, empirical evidence has been collected through a survey sent to all authorized auditors in Sweden, of which 154 respondents gave complete answers. The results shows differences in the level of materiality are determined depending on the auditor’s experience and whether the auditor worked at one of the larger agencies. There were also differences when considering positive and negative factors related to whether the client was listed or not, active in a risky or stable industry, and the auditor’s consideration to  whether they were working with a new client. Auditors tend to react more strongly to negative factors. With a better understanding of which factors affect the auditor's assessment, we propose future studies on the client relationship and its impact on materiality judgement, as this area gave a significant difference, but has been not explored that much in earlier research.

Ekonomisk tillväxt kan ge upphov till bland annat klimatförändringar och sociala ojämlikheter, och innebär ett hot mot EU:s och världens fortsatta överlevnad. EU har därav framfört en tydlig strategi för hållbar utveckling i sin så kallade gröna giv, som syftar till att bana väg för en grön omställning i EU och vars slutmål är klimatneutralitet senast år 2050. Som ett led i detta har EU antagit en ny standard för hållbarhetsrapportering, vid namn Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), genom vilket nuvarande direktiv Non Financial Reporting Directive (NFRD) revideras och skärps med ökade krav på kvalitet, jämförbarhet och transparens.  En nyckelkomponent i CSRD är dubbel väsentlighetsanalys, som innebär att företag ska identifiera både vilka hållbarhetsaspekter ett företaget påverkar och påverkas av och ämnar ge en heltäckande bild av företags hållbarhetsprestation. Analysen beskrivs dock vara utmanande och innebär stora förändringar jämfört med hur företag tidigare har arbetat med väsentlighetsanalyser. Därav syftar denna studie till att utforska implementering och praxis bakom dubbel väsentlighetsanalys inom företagssektorn. Studien är av kvalitativt slag och har genomförts genom kombination av en litteraturstudie samt en intervjustudie med respondenter som besitter erfarenhet inom CSRD och dubbel väsentlighetsanalys.  Studiens resultat visar på att dubbel väsentlighetsanalys genomgående kommer att innebära en stor utmaning för de företag som omfattas. Flertalet nya begrepp och parametrar introduceras i vilket många företag kan komma att stå inför ett kunskapsglapp. Att dessutom ta hänsyn till intressenter och bedömning av både påverkan, risker och möjligheter genom hela företags värdekedjor är både tidskrävande och komplext, och en övning få företag genomfört sedan tidigare. Det fanns en bred konsensus om att rådande riktlinjer är otillräckliga i många avseenden, och i kombination med en viss tidspress förutsågs att åtminstone första rapporteringsåret kommer att utgöras av rapporter av varierande kvalitet. Det är dock essentiellt att säkerställa att rapporteringen framåt hamnar på en god nivå, dels för att säkerställa värden som bättre underlag för beslutsfattande och jämförelser, dels i ett större perspektiv – att CSRD faktiskt ska bidra till en hållbar utveckling. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av dubbel väsentlighetsanlys kommer att kräva framförhållning och medvetenhet om att analysen inte kan genomföras av en enda person, utan kräver samarbete och nyttjande av både intern och extern kunskap. / Economic growth can give rise to, among other things, climate change and social inequalities, posing a threat to the continued survival of the EU and the world. Consequently, the EU has outlined a strategy for sustainable development through its so called Green Deal, aiming to pave the way for a green transition in the EU with the ultimate goal of achieving climate neutrality by year 2050. As part of this initiative, the EU has adopted a new standard for sustainability reporting, known as the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). This directive revises and strengthens the existing Non Financial Reporting Directive (NFRD) by imposing increased requirements for quality, comparability, and transparency. A key component of CSRD is the double materiality assessment, which requires companies to consider how their actions impact both people and the planet, but also how sustainability issues can affect their financial wellbeing, aiming to provide a comprehensive picture of a company's sustainability performance. However, the analysis is described as challenging and involves significant changes compared to how companies have previously conducted materiality assessments. Therefore, this study aims to explore the implementation and practices behind double materiality within the corporate sector. The study is qualitative in nature and has been conducted through a combination of a literature review and an interview study with respondents with experience in CSRD and double materiality assessment. The study's findings indicate that the double materiality assessment will consistently pose significant challenges for companies covered by CSRD. Several new concepts and parameters are introduced, potentially causing a knowledge gap for many companies. Additionally, considering stakeholders and assessing impacts, risks, and opportunities throughout the entire value chains of companies is both time-consuming and complex, and is an exercise that few companies have undertaken previously. There was broad consensus that current guidelines are inadequate in many aspects, and coupled with time pressure, it was anticipated that at least the first reporting year is to consist of reports of varying quality. However, it is essential to ensure that reporting improves over time, both to provide better basis for decision-making and comparisons and, on a broader scale, to ensure that CSRD actually contributes to sustainable development. The conclusion drawn is that the implementation of a double materiality assessment will require foresight and awareness that the assessment cannot be carried out by a single individual but demands collaboration and the utilization of both internal and external knowledge.