Under senare tid har allt fler företag börjat hållbarhetsredovisa, vilket innebär att de på årlig basis sammanställer och kommunicerar information om miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av sin verksamhet. Hållbarhetsredovisning kan stötta hållbar utveckling på två huvudsakliga sätt. För det första kan det öka transparensen i samhället genom att förbättra tillgång till samt utgöra en plattform för att lämna och hantera hållbarhetsrelaterad information om företag. För det andra kan det stärka hållbarhetsarbete inom företag genom att de får insikt i hur de inverkar på omvärlden samt bereder dem strukturer och mål för hållbarhetsarbete. För att fylla dessa funktioner krävs emellertid att företag inkluderar aktörer som påverkas av och påverkar företaget, s.k. intressenter, i upprättandet av hållbarhetsredovisningen. En central princip inom hållbarhetsredovisning är följaktligen intressentinkludering. I denna uppsats utvärderar och jämför jag intressentinkludering i hållbarhetsredovisning i det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia genom innehållsanalys av tio hållbarhetsredovisningar från företag i respektive land. Jag finner, i likhet med tidigare forskning, att intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig, särskilt i utvecklingslandet Colombia. Härtill bidrar jag till existerande forskning genom att närmare beskriva på vilket sätt intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig samt skiljer sig mellan det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia.

Människor har ägnat sig åt tanken på hållbarhet sedan lång tid tillbaka. Hållbarhet har tre dimensioner, nämligen den ekonomiska dimensionen, den sociala dimensionen samt den miljömässiga dimensionen som måste balansera för att vi ska ha ett bra liv samt att säkerställa framtida generationers välmående. Organisationer har lagkrav på sig att hållbarhetsredovisa, men när det kommer till kommuner i Sverige finns det få lagkrav på hållbarhetsredovisning. Däremot kan kommuner med hjälp av olika ramverk bestämma vilken hållbarhetsinformation som ska upplysas om. Här väcktes funderingar kring hur en kommuns hållbarhetsrapporteringsprocess såg ut med fokus på väsentlighet och intressentengagemang. Studiens resultat är att hållbarhetsrapporteringsprocessen är ett komplext område där många individer är inblandade. Det är inte lätt att komma fram till vad som är väsentlig hållbarhetsinformation och individerna som är inblandade i processen har inte alltid samma syn på vad som är väsentligt. Även intressentengagemanget är viktigt, men det är svårt att inkludera alla intressentgrupper eftersom de kan vara svåra att nå samt ha olika intresse vad gäller hållbarhetsredovisning. Därför är det viktigt för kommuner att strukturera hållbarhetsredovisningen på ett bättre sätt för att nå fler intressentgrupper samt få legitimitet. Därmed kan kommuner behöva ett ramverk för best practice för att underlätta väsentlighetsbedömning samt hjälpa till att involvera intressenter i hållbarhetsredovisningsprocessen. Studiens bidrag är att påminna om att hållbarhetsdimensionerna måste hållas ihop för att skapa ett hållbart samhälle samt att detta skulle kunna nås med ett lämpligt ramverk som är applicerbar på kommuner.

Titel: Intressentengagemang vid hållbarhetsrapportering: en kvalitativ studie om hur företag kan främjas av att engagera intressenter i rapporteringsprocessen. Författare: Filippa Frisk och Amanda Lundkvist. Nyckelord: Hållbar utveckling, hållbarhetsrapportering, strategi, intressenter och intressentengagemang. Problemformulering: Hur kan företag främjas av att engagera intressenter i arbetet med hållbarhetsrapportering? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka intressenter företag engagerar i arbetet med hållbarhetsrapportering. Vidare syftar studien till att förstå hur företag kan främjas av att engagera intressenter i rapporteringsprocessen. Metod: Studien har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsmetod. Den empiriska studien baseras på fallstudier som utgörs av kvalitativa intervjuer och dokumentstudier av hållbarhetsrapporter. Den analysmetod som används i studien utgår från uppsatsens egenkonstruerade analysmodell och en kvalitativ innehållsanalys i form av induktiv kodning. Slutsats: Studien visar att företag tenderar att engagera interna intressenter i större utsträckning än externa intressenter i arbetet med hållbarhetsrapportering. Vidare visar studien att intressenters engagemang i arbetet med hållbarhetsrapportering leder till en förbättrad hållbarhetsrapport, ökade krav och förväntningar från intressenter att arbeta mer med hållbarhet och att hållbarhet blir ett viktigare ämne för företag. / Title: Stakeholder engagement in sustainability reporting: a qualitative study about how companies can benefit from engaging stakeholders in the reporting process. Authors: Filippa Frisk and Amanda Lundkvist. Keywords: Sustainable development, sustainability reporting, strategy, stakeholders and stakeholder engagement. Research question: How can companies benefit from engaging stakeholders in their work with sustainability reporting? Purpose: The purpose of the study is to describe which stakeholders companies engage in their work with sustainability reporting. Furthermore the purpose of the study is to understand how companies can benefit from engaging stakeholders in the reporting process. Methodology: The study has an abductive research approach with a qualitative research method. The empirical study is based on case studies that consists of qualitative interviews and document studies of sustainability reports. The method for data analysis that is used in the study is based on the thesis’ own analysis model and a qualitative content analysis in terms of inductive coding. Conclusion: The study shows that companies tend to engage internal stakeholders rather than external stakeholders in their work with sustainability reporting. Furthermore the study shows that stakeholder engagement in sustainability reporting results in an improved sustainability report, increased demands and expectations from stakeholders to work more with sustainability and that sustainability becomes a more important subject for companies.

Tidigare forskning diskuterar utvecklingen av hållbarhetsredovisningar och hur intressenter på olika sätt engageras i utvecklingen samt innehållet i redovisningen. Det diskuteras även kring betydelsen av intressenters påverkan. Freemans (1984) definition av intressentbegreppet ligger till grund för tidigare forsknings utveckling inom ämnet. Intressentbegreppet är brett och olika forskare har olika definitioner, detta har lett till att begreppet problematiserats.Syftet med studien är att lyfta fram hur hållbarhetsredovisningar förändrats över tid och hur företag engagerar sina intressenter i redovisningarna. Resultatet ska bidra till ökad kunskap om företags sätt att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar. För att besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en innehållsanalys där vi analyserat information från hållbarhetsredovisningar och hemsidor samt en ordanalys.Studien omfattar tre olika företags hållbarhetsredovisningar från 2008 och 2013 och information från deras hemsidor som behandlar intressenter och deras hållbarhetsarbete. Den innefattar även GRIs riktlinjer som ligger till grund till företagens hållbarhetsredovisningar. Resultatet visar att två av företagen som ingår i studien har utvecklat sin kommunikation med sina intressenter under de analyserade åren, detta blir tydligt genom antalet gånger deras olika intressentgrupper framkommer i ordanalysen i 2008 respektive 2013 års redovisningar. Företagen har identifierat sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar på olika sätt och även förklarat hur de engagerar dem i sitt hållbarhetsarbete. / Former research discusses the development of sustainability reporting and the way stakeholders are being engaged in the development and the content of the reports. The importance of stakeholders influence is also discussed. Freeman´s (1984) definition of the stakeholder concept sets the foundation for former research within the subject. The stakeholder concept is broad and different researchers define the concept differently, which results in a problematization of the concept.The purpose of this study is to enhance the development of sustainability reporting over time and how companies engage their stakeholders in the reports. The result will contribute to higher knowledge about the company’s ways to engage their stakeholders in their sustainability reports. To answer our purpose and research questions we´ve used a content analysis where we analyzed information from sustainability reports, websites and carried out a word analysis.The study includes three different companies’ sustainability reports from 2008 and 2013 and information from their websites which includes stakeholders and their sustainability work. The study also includes GRI´s guidelines which sets the foundation for the company’s sustainability reports. The result shows that two of the companies that are included in the study have developed their communication with their stakeholders during the years that were analyzed. This becomes clear by the amount of times their different stakeholder groups are mentioned through a word analysis in the reports from 2008 and 2013. The companies have identified their stakeholders in their sustainability reports in different ways and also described how they engage them in their sustainability work.

I dagens samhälle finns det ett stort behov av att arbeta hållbart på flera olika samhällsnivåer, inte minst på lokal nivå. Vid stadsutveckling är det viktigt att kommunerna arbetar utifrån den ekonomiska-, miljömässiga- och sociala dimensionen för att åstadkomma en hållbar stadsutveckling. Eftersom stadsutveckling syftar till att skapa en god levnadsstandard för samtliga kommuninvånare är det viktigt att invånarna är delaktiga i hållbarhetsarbetet. En viktig del i hållbarhetsarbetet är att skapa ett effektivt samspel mellan kommunens intressenter som skapar förutsättningar för kunskapsutbyte och integration, vilket i sin tur leder till utvecklingen av ett bättre samhälle. Dessutom bör kommuner vara kapabla till att integrera människor med varierande etiska, religiösa och socioekonomiska bakgrunder i den hållbara staden. Syftet med studien är att undersöka den inbyggda komplexiteten med att engagera intressenter i det kommunala hållbarhetsarbetet vid stadsutveckling. Eftersom studien syftar till att ge en ingående beskrivning av studiens problemområde har en deskriptiv forskningsstrategi valts. Studien bygger på en abduktiv ansats och forskningsmetoden är av kvalitativ karaktär. Empirisk data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från två kommuner samt genom innehållsanalyser av information på kommunernas hemsidor och årsrapporter. Studiens slutsatser är att samverkan mellan kommuner och deras intressenter är nödvändig för att utveckla en hållbar stad. Dessutom pekar resultatet på att utvärdering av den sociala aspekten inom hållbarhetsarbetet är en viktig komponent som behöver utvecklas och anpassas för att underlätta uppföljningsarbetet. Härutöver är slutsatsen att kommuners kommunikation med invånarna behöver anpassas och utvecklas utifrån invånarnas behov för att underlätta informationsutbyte mellan parterna. / To work sustainably today is of great need at various levels of society, especially at local level. Municipalities work with the economic-, environmental- and social dimensions of sustainability in order to achieve sustainable urban development. Since urban development aims at creating good living standards for city residents, it is important that residents are involved in the sustainability work executed by municipalities. An important part of sustainability is to create effective interactions among the municipality’s stakeholders that create the conditions for knowledge sharing and integration, leading to a better society. Furthermore, municipalities need to integrate people with varying ethical, religious and socio-economic backgrounds in the sustainable city. The purpose of the study is to investigate the complexity of engaging stakeholders in the municipal sustainability work with urban development. Since the study aims at giving a detailed description of the study problem area, a descriptive research strategy was chosen. The study is based on an abductive approach and the research method is qualitative. Empirical data has been gathered through semi-structured interviews with five respondents from two municipalities and through content analysis of information disclosed in municipal websites and annual reports. The study’s conclusions are that cooperation between municipalities and their stakeholders is necessary to develop a sustainable city. The results also indicate that the evaluation of the social aspect of sustainability is an important component that still needs to be developed. Measuring social sustainability is a condition to achieve impactful results with sustainability work. Lastly, the study clearly shows that municipalities’ communication with residents needs to be constantly developed based on the needs of residents to facilitate an effective information exchange.

Hållbarhet bygger på att företag tar ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar. Med hjälp av hållbarhetsrapporten kommunicerar företag sitt hållbarhetsarbete och resultaten av det. Användarna av hållbarhetsrapporterna är företagets intressenter, vilka påverkar och påverkas av företagets verksamhet. För att företaget ska veta vilka frågor som intressenterna anser väsentliga behöver företaget engagera sina intressenter. Intressentengagemang är processen som används av företag för att engagera relevanta intressenter i hållbarhetsarbetet och för att välja ut vilka frågor som är väsentliga att ta med i hållbarhetsrapporten. Denna studie fokuserar på dagligvaruhandelsföretag och deras intressentengagemang. Syftet med denna studie är att undersöka hur dagligvaruhandelsföretag i Sverige engagerar sina intressenter i hållbarhetsrapporterna genom att utgå ifrån de tre principerna inkluderbarhet, väsentlighet och respons samt att jämföra hur engagemanget har förändrats under de senaste åren. För att uppfylla syftet har en kvantitativ ansats valts i form av innehållsanalys av hållbarhetsrapporter. Resultatet från studien visar att dagligvaruhandelsföretagen generellt är tydliga med vilka intressenter som inkluderas samt vilka frågor som anses väsentliga av intressenterna. De är dock inte lika transparenta med hur själva intressentengagemanget ser ut. Studien visar även att de metoder som främst används är one-way och two-way. / Sustainability is based on companies taking social, environmental and financial responsibility. With the help of a sustainability report, companies communicate their sustainability work and the results of it. The users of the sustainability reports are the company's stakeholders, which affect and are affected by the company's operations. In order for the company to know which issues stakeholders consider important, the company needs to engage its stakeholders. Stakeholder engagement is the process used by companies to engage relevant stakeholders in the sustainability work and to select which issues are essential to include in the sustainability report. This study focuses on grocery retailers and their stakeholder engagement. The purpose of this study is to investigate how grocery retailers in Sweden engage their stakeholders in the sustainability reports by using the three principles inclusivity, materiality and responsiveness and comparing how the engagement has changed during the recent years. To fulfil the purpose a quantitative approach has been chosen in the form of content analysis of sustainability reports. The results of the study show that the grocery retailers are generally clear about which stakeholders are included and which issues are considered essential by the stakeholders. However, they are not as transparent about how the stakeholder engagement itself looks. The study also shows that the methods that are mainly used are one-way and two-way.

I och med det ökade fokuset på hållbarhet ställer intressenterna ökade krav på information. Freemans (1984, s. 25) definition av begreppet intressent ligger till grund för utveckling av tidigare forskning inom ämnet. Begreppet intressent är brett, vilket har lett till att begreppet problematiserats. Majoriteten av företag väljer idag att tillämpa en hållbarhetsredovisning i syfte att visa transparens och bemöta väsentliga intressenters förväntningar.  Hållbarhetsredovisning har traditionellt sett varit frivilligt i Sverige och tillämpats genom självreglering. Från och med den 1 juli 2016 är det krav på att de största företagen i Sverige ska hållbarhetsredovisa. Lagkravet grundar sig i att regeringen ansåg att intressenter idag finner hållbarhetsfrågor alltmer aktuella och att investering i företag även grundar sig i detta. Det finns flertalet organisationer som tagit fram principer och riktlinjer för hur hållbarhet ska redovisas. Global Reporing Initiative (GRI) är ett av de större internationella ramverk som kan användas av företag för att upprätta en hållbarhetsredovisning.  Syftet med studien är att lyfta fram huruvida de fyra största bankkoncernerna i Sverige väljer att engagera sina intressenter i sina hållbarhetsredovisningar och huruvida engagemanget har förändrats över tid. Studiens resultat ska bidra till ökad kunskap om bankernas sätt att engagera sina intressenter i arbetet med hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys på respektive banks hållbarhetsredovisningar samt en ordanalys med kvantitativa drag, för samtliga undersökta år. De årtal som behandlas i studien är år 2010, 2012, 2017 och 2020. De valda åren möjliggör en kartläggning av förändringar i bankernas hållbarhetsredovisningar under en längre period. Samtliga analyserade banker upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet GRI:s riktlinjer.  Studiens resultat gör det möjligt att dra slutsatsen att samtliga banker som studerats har enlikartad syn och kategorisering av sina intressenter. En andra slutsats är att majoriteten avbankerna har valt att identifiera och engagera sina intressenter och deras förväntningar främstgenom väsentlighetsanalyser och intressentdialoger. Detta förklaras och uppges ligga till grundför utformningen av hållbarhetsredovisningen. Den sista slutsatsen är att tre av fyra analyseradebankkoncerner har utökat sitt intressentengagemang över de analyserade åren. Förändringengör sig tydlig genom de antal gånger de mest väsentliga intressentgrupperna förekommer iordanalysen som presenteras i studiens resultat. / Due to the increased focus on sustainability, stakeholders place increased demands on information. Freeman's (1984, s. 25) definition of the term stakeholder is the basis for the development of previous research in the subject. The concept of stakeholder is wide, which has led to the concept being problematized. The majority of companies today choose to apply a sustainability report in order to show transparency and meet the expectations of key stakeholders. Sustainability reporting has traditionally been voluntary in Sweden and applied through self-regulation. As of 1 July 2016, the largest companies in Sweden are required to report sustainability. The legal requirement is based on the fact that the government considered that stakeholders today find sustainability issues increasingly relevant and that investment in companies is also based on this. There are several organizations that have developed principles and guidelines for how sustainability should be reported. The Global Reporing Initiative (GRI) is one of the major international frameworks that can be used by companies to prepare a sustainability report. The purpose of this study is to highlight how the four largest banking groups in Sweden choose to engage their stakeholders in their sustainability reports, and how the commitment has changed over time. The results of this study will contribute to increased knowledge of the banks' ways of engaging their stakeholders in the work with sustainability reporting. In order to be able to answer the purpose and research questions, we have used a qualitative content analysis of each bank's sustainability reports and a word analysis with quantitative features, for all surveyed years. The years covered in this study are 2010, 2012, 2017 and 2020. The selected years enable a mapping of changes in the banks' sustainability reports over a longer period. All analyzed banks prepare their sustainability reports in accordance with GRI's guidelines. The results of this study make it possible to conclude that all banks studied have a similar view and categorization of their stakeholders. A second conclusion is that the majority of banks have chosen to identify and engage their stakeholders and their expectations primarily through materiality analyzes and stakeholder dialogues. This is explained and stated to form the basis for the design of the sustainability report. The final conclusion is that three out of four analyzed banking groups have increased their stakeholder involvement over the years analyzed. The change is made clear by the number of times the most significant stakeholder groups appear in the word analysis presented in the study results.This study is written in Swedish.

Syftet med denna studie är att bidra till efterfrågat empiriskt material gällande hur intressentengagemang implementeras i företag, hur detta påverkar arbetet med hållbara värdekedjor och vilka möjligheter och utmaningar som detta medför. Studien är baserad på sex intervjuer med svenska verkstadsindustriföretag, vilka belyser hur intressentengagemang används i organisationen för att främja hållbarhet i dess värdekedjor. Studien indikerar att intressentengagemang är en del av företags hållbarhetsstrategier och utgör en del i hållbarhetsarbetet i stort. Resultaten ger argument för att intressentengagemang i värdekedjan drivs på en lägre nivå där kommunikation är den gemensamma nämnaren, med direkt hänvisning till brist på tid och resurser, olika prioriteringar och kompetensbrist. Trots detta ges belägg för att intressentengagemang skapar drivkraft till innovation, ökad kunskapsspridning och gemensamt värdeskapande.

Ekonomisk tillväxt kan ge upphov till bland annat klimatförändringar och sociala ojämlikheter, och innebär ett hot mot EU:s och världens fortsatta överlevnad. EU har därav framfört en tydlig strategi för hållbar utveckling i sin så kallade gröna giv, som syftar till att bana väg för en grön omställning i EU och vars slutmål är klimatneutralitet senast år 2050. Som ett led i detta har EU antagit en ny standard för hållbarhetsrapportering, vid namn Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), genom vilket nuvarande direktiv Non Financial Reporting Directive (NFRD) revideras och skärps med ökade krav på kvalitet, jämförbarhet och transparens.  En nyckelkomponent i CSRD är dubbel väsentlighetsanalys, som innebär att företag ska identifiera både vilka hållbarhetsaspekter ett företaget påverkar och påverkas av och ämnar ge en heltäckande bild av företags hållbarhetsprestation. Analysen beskrivs dock vara utmanande och innebär stora förändringar jämfört med hur företag tidigare har arbetat med väsentlighetsanalyser. Därav syftar denna studie till att utforska implementering och praxis bakom dubbel väsentlighetsanalys inom företagssektorn. Studien är av kvalitativt slag och har genomförts genom kombination av en litteraturstudie samt en intervjustudie med respondenter som besitter erfarenhet inom CSRD och dubbel väsentlighetsanalys.  Studiens resultat visar på att dubbel väsentlighetsanalys genomgående kommer att innebära en stor utmaning för de företag som omfattas. Flertalet nya begrepp och parametrar introduceras i vilket många företag kan komma att stå inför ett kunskapsglapp. Att dessutom ta hänsyn till intressenter och bedömning av både påverkan, risker och möjligheter genom hela företags värdekedjor är både tidskrävande och komplext, och en övning få företag genomfört sedan tidigare. Det fanns en bred konsensus om att rådande riktlinjer är otillräckliga i många avseenden, och i kombination med en viss tidspress förutsågs att åtminstone första rapporteringsåret kommer att utgöras av rapporter av varierande kvalitet. Det är dock essentiellt att säkerställa att rapporteringen framåt hamnar på en god nivå, dels för att säkerställa värden som bättre underlag för beslutsfattande och jämförelser, dels i ett större perspektiv – att CSRD faktiskt ska bidra till en hållbar utveckling. Slutsatsen som kan dras är att genomförandet av dubbel väsentlighetsanlys kommer att kräva framförhållning och medvetenhet om att analysen inte kan genomföras av en enda person, utan kräver samarbete och nyttjande av både intern och extern kunskap. / Economic growth can give rise to, among other things, climate change and social inequalities, posing a threat to the continued survival of the EU and the world. Consequently, the EU has outlined a strategy for sustainable development through its so called Green Deal, aiming to pave the way for a green transition in the EU with the ultimate goal of achieving climate neutrality by year 2050. As part of this initiative, the EU has adopted a new standard for sustainability reporting, known as the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). This directive revises and strengthens the existing Non Financial Reporting Directive (NFRD) by imposing increased requirements for quality, comparability, and transparency. A key component of CSRD is the double materiality assessment, which requires companies to consider how their actions impact both people and the planet, but also how sustainability issues can affect their financial wellbeing, aiming to provide a comprehensive picture of a company's sustainability performance. However, the analysis is described as challenging and involves significant changes compared to how companies have previously conducted materiality assessments. Therefore, this study aims to explore the implementation and practices behind double materiality within the corporate sector. The study is qualitative in nature and has been conducted through a combination of a literature review and an interview study with respondents with experience in CSRD and double materiality assessment. The study's findings indicate that the double materiality assessment will consistently pose significant challenges for companies covered by CSRD. Several new concepts and parameters are introduced, potentially causing a knowledge gap for many companies. Additionally, considering stakeholders and assessing impacts, risks, and opportunities throughout the entire value chains of companies is both time-consuming and complex, and is an exercise that few companies have undertaken previously. There was broad consensus that current guidelines are inadequate in many aspects, and coupled with time pressure, it was anticipated that at least the first reporting year is to consist of reports of varying quality. However, it is essential to ensure that reporting improves over time, both to provide better basis for decision-making and comparisons and, on a broader scale, to ensure that CSRD actually contributes to sustainable development. The conclusion drawn is that the implementation of a double materiality assessment will require foresight and awareness that the assessment cannot be carried out by a single individual but demands collaboration and the utilization of both internal and external knowledge.

The importance of sustainable development within the construction industry and its environmental and social impacts as well as economic significance has become more apparent over recent years. A key factor perceived as contributing to an organization’s business success is the integration of environmental, social, and economic issues into decision-making processes. The pressure from stakeholders regarding their expectations on sustainability has risen, and the importance of understanding the stakeholders’ opinions and perspectives in a construction project while simultaneously maintaining sustainable project management increases. The aim of this thesis is to analyze how stakeholder sustainability expectations can be promoted and achieved during a construction project life cycle and related building process stages by supporting the project manager using a specifically designed visual tool. This will be investigated by answering three research questions proposed in the Introduction chapter (page 5). The visual tool is created with the focus on defining and establishing sustainability parameters based on stakeholder expectations. The tool should be applicable to a broad variety of construction projects with different focus on stakeholder expectations. Furthermore, a theoretical framework has been developed as part of the analysis based on existing theories; the Business Model Canvas (Osterwalder & Pigneur, 2010), Global Performance Framework (International Civil Aviation Organization, 2009) and Stakeholder Theory. The proposed framework and its visual tool component are a means to support a project manager with stakeholder communication, collaboration and informed decision-making. The visual tool is adapted to include a common language and structure to enhance the communication and collaboration amongst key stakeholders and support a project manager with ensuring that the construction project is focused on achieving sustainability results expected by the stakeholders. / Betydelsen av hållbar utveckling inom byggbranschen och dess miljö- och sociala påverkan samt den ekonomiska betydelsen har blivit tydligare de senaste åren. En nyckelfaktor som uppfattas som bidragande till en organisations finansiella framgångar är integreringen av miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor i beslutfattningsprocessen. Trycket från intressenter gällande deras förväntningar på hållbarhet har ökat, och betydelsen av att uppfatta intressenternas åsikter och perspektiv inom ett byggnadsprojekt – och samtidigt upprätthålla hållbar projektledning – har ökat. Syftet med denna studie är att analysera hur intressenters hållbarhets förväntningar kan främjas och uppnås under ett byggnadsprojekts livscykel och relaterat till byggnadsprocess steg genom att stödja projektledaren med användning av ett specifikt designat visuellt verktyg. Detta kommer att undersökas genom att svara på tre forskningsfrågor föreslagna i introduktionskapitlet (sida 5). Det visuella verktyget är skapat med fokuset på att definiera och etablera hållbarhets parametrar baserat på intressenters förväntningar. Verktyget ska kunna tillämpas på en mängd olika byggnadsprojekt med olika fokus på intressenters förväntningar. Ett teoretiskt ramverk har utvecklats som del av analysen baserat på redan existerande teorier; Business Model Canvas (Osterwalder & Pigneur, 2010), Global Performance Framework (International Civil Aviation Organization, 2009) och Intressentmodellen. Det föreslagna ramverket och dess visuella verktyg som utgör en av dess komponenter, är ett sätt att stödja en projektledare med intressentkommunikation, samverkan och informerat beslutsfattande. Det visuella verktyget har anpassats till att inkludera ett gemensamt språk och struktur för att förbättra kommunikation och samarbetet bland nyckelintressenter och stödja en projektledare med att säkerställa att ett byggprojekt har som fokus att uppnå förväntade hållbarhetsresultat.