<p><p>Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006).</p><p>Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen.</p><p>Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller. De fick svara på ett antal förutbestämda frågor och även genomföra ett case som de skulle diskutera kring samt fastställa ett väsentlighetsbelopp.</p><p>Vår undersökning stöder hypotesen att revisorns professionella omdöme påverkar väsentlighetsbedömningen. Vi kom fram till att personliga egenskaper så som sunt förnuft och ”magkänsla” är viktiga egenskaper gällande det professionella omdömet. Vidare ses även kunskap som en viktig egenskap. Den absolut viktigaste egenskapen gällande det professionella omdömet är erfarenheten eftersom den är en bidragande faktor till övriga egenskaper.</p><p>Vår undersökning tyder på, utifrån resultatet av vårt case, att väsentlighetsbeloppet påverkas av revisorernas ålder och år i branschen. De med mest erfarenhet sätter överlag ett högre väsentlighetsbelopp.</p></p>

Väsentlighet är ett grundläggande begrepp inom all revision och avgör vad revisionsarbetet ska inriktas på och hur omfattande det ska bli. För att inte granska fel saker och glömma bort viktiga områden är det betydelsefullt att utföra väsentlighetsbedömningen redan under planeringen av granskningen (FAR Förlag 2006). Uppsatsen handlar främst om hur det professionella omdömet påverkar väsentlighetsbedömningen. Vidare behandlar även uppsatsen hur revisorerna arbetar praktiskt vid väsentlighetsbedömningen. Vi presenterar i vår uppsats litteratur som behandlar väsentlighetsbedömningen och hur revisorns professionella omdöme påverkar detta. I vår undersökning intervjuade vi åtta revisorer, som representerar tre större revisionsbyråer, med olika erfarenhet inom branschen för att få en djupare förklaring gällande väsentlighetskonceptet. Av dessa var tre auktoriserade, tre godkända och två varken eller. De fick svara på ett antal förutbestämda frågor och även genomföra ett case som de skulle diskutera kring samt fastställa ett väsentlighetsbelopp. Vår undersökning stöder hypotesen att revisorns professionella omdöme påverkar väsentlighetsbedömningen. Vi kom fram till att personliga egenskaper så som sunt förnuft och ”magkänsla” är viktiga egenskaper gällande det professionella omdömet. Vidare ses även kunskap som en viktig egenskap. Den absolut viktigaste egenskapen gällande det professionella omdömet är erfarenheten eftersom den är en bidragande faktor till övriga egenskaper. Vår undersökning tyder på, utifrån resultatet av vårt case, att väsentlighetsbeloppet påverkas av revisorernas ålder och år i branschen. De med mest erfarenhet sätter överlag ett högre väsentlighetsbelopp.

Sammanfattning: Revision innebär att undersöka, värdera och yttra sig om ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning. Under en revision är det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en väsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning på revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar på väsentlighetsbedömningen. Det ledde fram till forskningsfrågan; Vilka faktorer påverkar revisorns väsentlighetsbedömning? I studien inkluderades följande bakgrundsfaktorer; byrå- och kontorsstorlek, kön och erfarenhet. Syftet med studien var att försöka identifiera samband mellan väsentlighetsbedömningen och bakgrundsfaktorerna. Det undersöktes med hjälp av ett flertal kvantitativa och kvalitativa faktorer. Det teoretiska ramverket inleds med en övergripande beskrivning av ämnet revision. Därefter presenterades väsentlighetsbedömning samt de kvantitativa och kvalitativa faktorerna som påverkar bedömningen. Slutligen följer en genomgång av tidigare studier rörande bakgrundsfaktorerna. Utifrån teorierna om bakgrundsfaktorerna härleddes ett antal hypoteser som riktades mot att revisorerna sätter ett lägre väsentlighetsbelopp. En hypotes, rörande erfarenhet, riktades dock i motsatt riktning. Studien genomfördes utifrån revisorernas perspektiv vilket medförde att populationen som undersöktes var påskrivande revisorer i Sverige. En kvantitativ undersökning utfördes då en webbenkät distribuerades via e-postmeddelande till samtliga påskrivande revisorer i Sverige som uppgett sin e-postadress till Revisionsnämnden. 644 påskrivande revisorer besvarade enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 16,25 % av populationen. Materialet bearbetades i Excel och SPSS. Med hjälp av binär logistisk regression, multipel linjär regression och t-test undersöktes eventuella samband mellan bakgrundsfaktorerna och väsentlighetsbedömningen. Undersökningen inkluderade även hur de kvalitativa faktorerna påverkar revisorerna i väsentlighetsbedömningen. Utöver det prövades även hur revisorerna använde sig av baser för beräkningen av väsentlighetsnivån. Resultatet visade att revisorerna i stor utsträckning tog hänsyn till de förutsättningar som deras klienter har. Det tyder på att svenska revisorer har intressenterna i åtanke när de beräknar väsentlighetsnivån. I studien hittades några samband som tyder på att revisorerna till viss del påverkas av olika kvalitativa faktorer vid väsentlighetsbedömning. Resultaten rörande de olika bakgrundsfaktorerna var varierande och ibland motsägelsefulla i förhållande till tidigare forskning. Det hittades inte tillräckligt med empiriskt stöd för att kunna anta någon av hypoteserna. Skillnaderna beror kanske inte på bakgrundsfaktorer istället har revisorerna olika precision i tillämpningen. Resultatet indikerar att revisorer som arbetar på byråer och kontor av varierande storlek agerar olika i väsentlighetsbedömningen. Det kan delvis förklaras med att de har varierande klienter och uppdrag. Att revisionskåren i övrigt har ett liknande tänk kring väsentlighetsbedömningen kan rimligen antas bero på den harmonisering inom branschen som ISA eftersträvar. Alternativt är befintliga standarder inte lika diffusa som trott. Etablerad praxis gör kanske att revisorerna förhåller sig på ett liknande sätt till de kvalitativa faktorerna. Förslag på vidare forskning blev att utifrån studiens resultat se var skillnader kan finnas och därifrån göra en djupare analys.

Väsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och är viktig då den används genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet väsentlighet är teoretiskt väldefinierat men då det endast finns riktlinjer för hur väsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna får göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gällande väsentlighetsbedömning då revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika väsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vår frågeställning skulle baseras på vilka skillnader och likheter som kan uppstå vid en väsentlighetsbedömning vid en revision. En viktig del vid väsentlighetsbedömningen är att revisorn ska bedöma ett väsentlighetstal samt vilka poster som ska granskas. Väsentlighetstalet är det sammanlagda beloppsfel som revisorn kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Tidigare forskning visar att flera företagsspecifika faktorer påverkar revisorns bedömning av väsentlighetstal. Forskningen visar även att stora revisionsbyråer ofta sätter ett lägre väsentlighetstal än små revisionsbyråer. För att uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med deduktiv[D1]  ansats. För att kunna skriva empirin har vi samlat information genom intervjuer med sex respondenter, tre respondenter från Big 4-byråer samt tre respondenter från icke Big 4-byråer. För att få uttömmande svar valde vi att föra öppna intervjuer med respondenterna. Vi har även låtit respondenterna genomföra två case med två fiktiva företag för att få exempel på hur väsentlighetsbedömning sker i praktiken. Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns utrymme för egna tolkningar kan vara både positivt och negativt. Då det är olika faktorer som påverkar bedömningen vid revisionen av olika klienter är det viktigt att revisorn använder professionellt omdöme för sina bedömningar. Dock kan vi se tendenser på att det kan finnas för mycket utrymme för eget tyckande. Revisionskvalitén kan bli lidande då revisorer har olika preferenser och tolkar de finansiella rapporter[D2] på olika sätt. Vi har även kommit fram till att samtliga respondenters revisionsbyråer har färdiga mallar för att beräkna väsentlighetstalet men det är dock upp till revisorn att använda sitt professionella omdöme för att välja det slutgiltiga väsentlighetstalet. Casen visar att det skiljer sig mellan revisorerna vid väsentlighetsbedömningen, det vill säga vilka poster som revisorn anser innehåller hög risk. Casen visar även att det skiljer sig även mellan revisorerna hur de räknar fram väsentlighetstalet. / Materiality is the base of all audits and is controlling all the decisions that the auditor makes. Materiality is theoretical well defined but when there are only guidelines there’s a lot of space for the auditors own judgments. When auditors must make their own decisions it can lead to different judgments because auditors got different preferences. Different preferences can lead to different judgments which can lead to problems. With this problem we concluded that our issue would be based on the differences and similarities which can occur when the auditor is making materiality judgments. An important part of the materiality judgment is the materiality level. The materiality level is the total amount of faults that the auditor can approve without deliver an audit report without remarks. Previous research shows that the auditor’s decisions are affected by several business specific factors. Research also shows that big audit firms often choose a higher materiality level then smaller audit firms. To achieve the purpose of this paper we made a qualitative research with inductive approach. To be able to write the empirical material we made interviews with six auditors, three auditors from Big 4-firms and three auditor from non Big 4-firms. To get complete answers we held open questions. To get practical examples of materiality levels we’ve let the auditors conduct two case studies with two fictitious companies. Our conclusions shows that the auditors space for own judgment is both positive and negative. It’s important that the auditor uses professional judgment when auditing because it’s different factors affecting different firms. However, we can see trends that shows that the auditors space for own judgments are too big. The audit quality may suffer when the auditors have different preferences. We also concluded that all auditors firms have templates when they’re producing the materiality level but it’s important that the auditor uses her/his professional judgment too. The case studies show that it differs between auditors when they’re making materiality judgments. It differs both when the auditors choosing materiality accounts to audit and when they’re preparing the materiality level.

Bakgrund: Rapporter om epidemier, fattigdom, artutrotning är rapporter som vi bemöter dagligen. Som en respons till dessa typer av rapporter har strävan efter hållbar utveckling ökat och påtryckningarna från omvärlden har givit företagen incitament att frivilligt upprätta hållbarhetsredovisningar. Ramverket Global Reporting Initiative (GRI) publicerar riktlinjer och standarder för att förbättra hållbarhetsrapporteringen. GRI har nyligen publicerat G4, deras senaste utgåva av standarder. G4 eftersträvar ytterligare väsentlighet vid upprättning av hållbarhetsredovisningar, företag skall välja att endast redovisa de resultatindikatorer som är väsentliga för dem. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska företag inom dagligvaruhandeln och klädbranschen har implementerat GRI:s senaste riktlinje (G4). Syftet är att få en bättre förståelse av vad företagen anser är väsentligt att hållbarhetsredovisa och om denna väsentlighet har förändrats i takt med GRI:s nya riktlinjer. Vidare vill vi undersöka om det förekommer några branschskillnader om vad som är väsentligt att hållbarhetsredovisa. Metod: Forskningsmetoden i studien grundar sig på en innehållsanalys. Utifrån hållbarhetsredovisningar från utvalda företag verksamma inom dagligvaruhandeln och klädbranschen, har relevant data för att besvara studiens syfte samlats in. För att bearbeta materialet har en kodningsmanual och kodningsschema utformats. För att besvara syftet i studien har empirin tillslut analyserats och återkopplats till valda teorier. Resultat: Empirin visar att implementeringen av GRI:s senaste riktlinje G4 har haft en påverkan på hur företagen hållbarhetsredovisar. Väsentlighetskravet har resulterat i att företagen utökat sin process för att identifiera vilka resultatindikatorer som är väsentliga att redovisa.

I kölvattnet av den ökande medvetenheten för klimatet och en hållbar utveckling i sam-hället har bästa praxis mer och mer blivit att tillhandahålla en hållbarhetsredovisning. I detta har Agenda 21 och Bruntlandkommisionen spelat en stor roll, vilka understryker behovet att säkerställa möjligheterna för kommande generationer. Detta har bland annat bidragit till bildandet av GRI, som är ett globalt nätverk för hållbar utveckling och riktlin-jer för upprättandet av hållbarhetsredovisning. FAR SRS ser också att företagen börjat visa mer och mer samhällsintresse och ansvar genom detta arbete. Frågan är bara hur en god hållbarhetsredovisning kan bli en väsentlig rapportering som tjänar ett syfte mot in-tressenterna och skapar värde för det enskilda företaget.Frågeställningen i detta arbete är uppdelat i två delar och ämnar besvara; vad som bidrar till väsentlighet i ett börsnoterat företags hållbarhetsredovisning samt på vilket sätt en god hållbarhetsredovisning kan ge mervärde åt ett företag. Frågorna åsyftar till att ge ett bidrag, i utvecklingen mot en mer konkret, relevant och värdeskapande hållbarhetsredo-visning med syftet är att pålysa och finna både explicita och implicita fördelar för ett fö-retag att verka för en god hållbarhetsredovisning. Fördelar både i företagets lokala kon-text, samt i ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.Metodiken som vi valt att tillämpa är kvalitativ, med en strävan att uppnå en djupare för-ståelse för ämnets natur och verklighet. Genom intervjuer av strukturerad kvalitativ typ har vi genom empirin tagit del av åsikter från expertis på området och genom denna grundat våra analyser och slutsatser.Analysens koppling mellan teori och empiri föranledde författarna till slutsatserna att vissa specifika faktorer bidrar konkret till väsentlig redovisning. Nytta, användbarhet, pålitlighet och jämförbarhet bidrar genom nytta för samhället, användbarhet till besluts-underlag, pålitlighet, genom tydliga källor, informationsvägar och externt bestyrkande. Jämförbarhet bidrar genom att informationen kan värderas utifrån sammanhang. Vid frå-gan om värdeskapande kunde slutsatser dras att detta inte alltid kan säkerställas rent mo-netärt, men att investeringsvilja, omvärldsanpassning, legitimitet och konkurrenskraft är starka värdeskapande faktorer som ger företaget ett affärsmässigt mervärde och som håll-barhetsredovisningen hjälper till att skapa.

<p>Under senare år har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhållande till ekonomiska skandaler. Med hänsyn till tidigare ekonomiska skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter även arbeta för att eliminera eventuella risker för väsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga på att koncentrera revisionen till högrisk områden istället för områden där risken för väsentliga fel är låg. Syftet med studien är att beskriva hur revisorn går tillväga vid bedömningen av väsentlighet och risk i revisionsprocessen. Studien baseras på en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Det empiriska resultatet visar att vid bedömningen av väsentlighet och risk utgår revisorerna från företagets storlek, bransch och marknad. För att effektivisera revisionen används ett revisionsverktyg i form av ett revisionsprogram. Revisionsprogrammet hjälper revisorerna att dokumentera samt identifiera riskfyllda och väsentliga områden. Trots en utvecklad automatisering och effektivisering av revisionsprocessen visar intervjuerna att en betydande del av revisionsuppdraget vilar på revisorns professionella bedömning.</p>

<p>I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet. Vad som skall anses väsentligt är en fråga för revisorns professionella omdöme. Eftersom konceptet med väsentlighetsbedömning är svårdefinierat och bygger på en professionell bedömning anser vi att detta är intressant för närmare studier. Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer arbetar praktiskt gällande väsentlighet. Vi vill ta reda på vad revisorer grundar sin väsentlighetsbedömning på, samt hur de kvantitativa beloppen och de kvalitativa faktorerna tas fram. Utifrån detta har vi som delsyfte att se om vi kan identifiera några bakomliggande faktorer som kan påverka väsentlighetsbedömningen.</p><p>För att på bästa sätt uppfylla syftet med vår uppsats har vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats. Detta för att kunna tolka och förstå hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken. Som informationsinsamlings instrument har vi valt att använda strukturerade intervjuer för att få ökad kontroll av svarens reliabilitet och få möjlighet att ställa många frågor. Vårt val att endast intervjua ett fåtal individer medförde att den kvalitativa ansatsen föll sig naturlig. Valet av respondenter hamnade på påskrivande revisorer, vilka vi antagit har den kunskap om väsentlighetsbedömningen vilken vi vill undersöka. Resultatet av vår studie visar att bedömningen av vad som är väsentligt bör göras redan i planeringen av revisionen. Denna bedömning kan dock komma att ändras allt eftersom granskningen framskrider på grund av att yttre omständigheter gällande företaget har förändrats eller att det framkommit ytterligare information som inte fanns tillgänglig vid</p><p>planeringen. För att kunna göra en väsentlighetsbedömning krävs att revisorn fastställer en kvantitativ nivå för väsentlighet, ett så kallat väsentlighetsbelopp. Denna undersökning visar att väsentlighetsbeloppet tas fram med hjälp av beräkningsmodeller. Beräkningsmodellerna använder varierande procentsatser på olika baser, som till exempel omsättning och resultat efter finansnetto, vilka resulterar i ett intervall som hjälpmedel för revisorn i sin bedömning. Det är sedan upp till varje enskild revisors professionella omdöme att avgöra vad väsentlighetsbeloppet slutligen hamnar på. Denna undersökning styrker hypotesen om att revisorns erfarenhet påverkar väsentlighetsbedömningen i den bemärkelsen att revisorer med mer erfarenhet tenderar att använda sig av ett högre väsentlighetsbelopp.</p>

I de företagsformer där ägarna har ett begränsat ekonomiskt ansvar ställs det särskilda krav på den information gällande företagets resultat och finansiella ställning vilken redovisas utåt. Företagets intressenter måste kunna lita på den information de får av företaget gällande dess förvaltning och dess finansiella information. För att säkerställa att informationen går att lita på har lagstiftningen ansett det nödvändigt att denna information ska granskas av en revisor. Revisorerna måste vid varje revision göra en väsentlighetsbedömning. Processen vid väsentlighetsbedömning är svår ur flera hänseenden, dels måste både kvalitativa och kvantitativa aspekter utvärderas och dels ger inte revisionsstandarden någon formell guide om hur revisorn ska implementera väsentlighetskonceptet. Vad som skall anses väsentligt är en fråga för revisorns professionella omdöme. Eftersom konceptet med väsentlighetsbedömning är svårdefinierat och bygger på en professionell bedömning anser vi att detta är intressant för närmare studier. Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer arbetar praktiskt gällande väsentlighet. Vi vill ta reda på vad revisorer grundar sin väsentlighetsbedömning på, samt hur de kvantitativa beloppen och de kvalitativa faktorerna tas fram. Utifrån detta har vi som delsyfte att se om vi kan identifiera några bakomliggande faktorer som kan påverka väsentlighetsbedömningen. För att på bästa sätt uppfylla syftet med vår uppsats har vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats. Detta för att kunna tolka och förstå hur väsentlighetsbedömningen går till i praktiken. Som informationsinsamlings instrument har vi valt att använda strukturerade intervjuer för att få ökad kontroll av svarens reliabilitet och få möjlighet att ställa många frågor. Vårt val att endast intervjua ett fåtal individer medförde att den kvalitativa ansatsen föll sig naturlig. Valet av respondenter hamnade på påskrivande revisorer, vilka vi antagit har den kunskap om väsentlighetsbedömningen vilken vi vill undersöka. Resultatet av vår studie visar att bedömningen av vad som är väsentligt bör göras redan i planeringen av revisionen. Denna bedömning kan dock komma att ändras allt eftersom granskningen framskrider på grund av att yttre omständigheter gällande företaget har förändrats eller att det framkommit ytterligare information som inte fanns tillgänglig vid planeringen. För att kunna göra en väsentlighetsbedömning krävs att revisorn fastställer en kvantitativ nivå för väsentlighet, ett så kallat väsentlighetsbelopp. Denna undersökning visar att väsentlighetsbeloppet tas fram med hjälp av beräkningsmodeller. Beräkningsmodellerna använder varierande procentsatser på olika baser, som till exempel omsättning och resultat efter finansnetto, vilka resulterar i ett intervall som hjälpmedel för revisorn i sin bedömning. Det är sedan upp till varje enskild revisors professionella omdöme att avgöra vad väsentlighetsbeloppet slutligen hamnar på. Denna undersökning styrker hypotesen om att revisorns erfarenhet påverkar väsentlighetsbedömningen i den bemärkelsen att revisorer med mer erfarenhet tenderar att använda sig av ett högre väsentlighetsbelopp.

Under senare år har en debatt frambringats i anknytning till revisorns oberoende i förhållande till ekonomiska skandaler. Med hänsyn till tidigare ekonomiska skandaler har en mer riskbaserad ansats inom revision utvecklats. Idag skall revisorerna förutom att granska företagets finansiella rapporter även arbeta för att eliminera eventuella risker för väsentliga fel i redovisningen. Fokus skall ligga på att koncentrera revisionen till högrisk områden istället för områden där risken för väsentliga fel är låg. Syftet med studien är att beskriva hur revisorn går tillväga vid bedömningen av väsentlighet och risk i revisionsprocessen. Studien baseras på en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Det empiriska resultatet visar att vid bedömningen av väsentlighet och risk utgår revisorerna från företagets storlek, bransch och marknad. För att effektivisera revisionen används ett revisionsverktyg i form av ett revisionsprogram. Revisionsprogrammet hjälper revisorerna att dokumentera samt identifiera riskfyllda och väsentliga områden. Trots en utvecklad automatisering och effektivisering av revisionsprocessen visar intervjuerna att en betydande del av revisionsuppdraget vilar på revisorns professionella bedömning.