Sammanfattning: Revision innebär att undersöka, värdera och yttra sig om ett företags bokföring, årsredovisning och förvaltning. Under en revision är det orimligt för en revisor att granska samtliga konton och enskilda transaktioner. Genom en väsentlighetsbedömning görs ett urval av vad som ska granskas. Det avgör storlek och omfattning på revisionen. Tidigare studier har visat att det finns huvudsakliga bakgrundsfaktorer som inverkar på väsentlighetsbedömningen. Det ledde fram till forskningsfrågan; Vilka faktorer påverkar revisorns väsentlighetsbedömning? I studien inkluderades följande bakgrundsfaktorer; byrå- och kontorsstorlek, kön och erfarenhet. Syftet med studien var att försöka identifiera samband mellan väsentlighetsbedömningen och bakgrundsfaktorerna. Det undersöktes med hjälp av ett flertal kvantitativa och kvalitativa faktorer. Det teoretiska ramverket inleds med en övergripande beskrivning av ämnet revision. Därefter presenterades väsentlighetsbedömning samt de kvantitativa och kvalitativa faktorerna som påverkar bedömningen. Slutligen följer en genomgång av tidigare studier rörande bakgrundsfaktorerna. Utifrån teorierna om bakgrundsfaktorerna härleddes ett antal hypoteser som riktades mot att revisorerna sätter ett lägre väsentlighetsbelopp. En hypotes, rörande erfarenhet, riktades dock i motsatt riktning. Studien genomfördes utifrån revisorernas perspektiv vilket medförde att populationen som undersöktes var påskrivande revisorer i Sverige. En kvantitativ undersökning utfördes då en webbenkät distribuerades via e-postmeddelande till samtliga påskrivande revisorer i Sverige som uppgett sin e-postadress till Revisionsnämnden. 644 påskrivande revisorer besvarade enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 16,25 % av populationen. Materialet bearbetades i Excel och SPSS. Med hjälp av binär logistisk regression, multipel linjär regression och t-test undersöktes eventuella samband mellan bakgrundsfaktorerna och väsentlighetsbedömningen. Undersökningen inkluderade även hur de kvalitativa faktorerna påverkar revisorerna i väsentlighetsbedömningen. Utöver det prövades även hur revisorerna använde sig av baser för beräkningen av väsentlighetsnivån. Resultatet visade att revisorerna i stor utsträckning tog hänsyn till de förutsättningar som deras klienter har. Det tyder på att svenska revisorer har intressenterna i åtanke när de beräknar väsentlighetsnivån. I studien hittades några samband som tyder på att revisorerna till viss del påverkas av olika kvalitativa faktorer vid väsentlighetsbedömning. Resultaten rörande de olika bakgrundsfaktorerna var varierande och ibland motsägelsefulla i förhållande till tidigare forskning. Det hittades inte tillräckligt med empiriskt stöd för att kunna anta någon av hypoteserna. Skillnaderna beror kanske inte på bakgrundsfaktorer istället har revisorerna olika precision i tillämpningen. Resultatet indikerar att revisorer som arbetar på byråer och kontor av varierande storlek agerar olika i väsentlighetsbedömningen. Det kan delvis förklaras med att de har varierande klienter och uppdrag. Att revisionskåren i övrigt har ett liknande tänk kring väsentlighetsbedömningen kan rimligen antas bero på den harmonisering inom branschen som ISA eftersträvar. Alternativt är befintliga standarder inte lika diffusa som trott. Etablerad praxis gör kanske att revisorerna förhåller sig på ett liknande sätt till de kvalitativa faktorerna. Förslag på vidare forskning blev att utifrån studiens resultat se var skillnader kan finnas och därifrån göra en djupare analys.

Väsentlighetsbedömningen ses som en grundsten vid revision och är viktig då den används genom hela revisionsprocessen samt styr alla revisorns beslut. Begreppet väsentlighet är teoretiskt väldefinierat men då det endast finns riktlinjer för hur väsentlighetsbedömning ska genomföras finns det utrymme för revisorns egna bedömningar. Att revisorerna får göra egna bedömningar kan leda till olika beslut gällande väsentlighetsbedömning då revisorer har olika preferenser. Olika preferenser kan leda till olika väsentlighetsbedömningar vilket i sin tur kan leda till problem. Efter följande problem kom vi fram till att vår frågeställning skulle baseras på vilka skillnader och likheter som kan uppstå vid en väsentlighetsbedömning vid en revision. En viktig del vid väsentlighetsbedömningen är att revisorn ska bedöma ett väsentlighetstal samt vilka poster som ska granskas. Väsentlighetstalet är det sammanlagda beloppsfel som revisorn kan godkänna utan att behöva lämna en oren revisionsberättelse. Tidigare forskning visar att flera företagsspecifika faktorer påverkar revisorns bedömning av väsentlighetstal. Forskningen visar även att stora revisionsbyråer ofta sätter ett lägre väsentlighetstal än små revisionsbyråer. För att uppnå syftet med uppsatsen har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning med deduktiv[D1]  ansats. För att kunna skriva empirin har vi samlat information genom intervjuer med sex respondenter, tre respondenter från Big 4-byråer samt tre respondenter från icke Big 4-byråer. För att få uttömmande svar valde vi att föra öppna intervjuer med respondenterna. Vi har även låtit respondenterna genomföra två case med två fiktiva företag för att få exempel på hur väsentlighetsbedömning sker i praktiken. Vi har i vår undersökning kommit fram till att revisorns utrymme för egna tolkningar kan vara både positivt och negativt. Då det är olika faktorer som påverkar bedömningen vid revisionen av olika klienter är det viktigt att revisorn använder professionellt omdöme för sina bedömningar. Dock kan vi se tendenser på att det kan finnas för mycket utrymme för eget tyckande. Revisionskvalitén kan bli lidande då revisorer har olika preferenser och tolkar de finansiella rapporter[D2] på olika sätt. Vi har även kommit fram till att samtliga respondenters revisionsbyråer har färdiga mallar för att beräkna väsentlighetstalet men det är dock upp till revisorn att använda sitt professionella omdöme för att välja det slutgiltiga väsentlighetstalet. Casen visar att det skiljer sig mellan revisorerna vid väsentlighetsbedömningen, det vill säga vilka poster som revisorn anser innehåller hög risk. Casen visar även att det skiljer sig även mellan revisorerna hur de räknar fram väsentlighetstalet. / Materiality is the base of all audits and is controlling all the decisions that the auditor makes. Materiality is theoretical well defined but when there are only guidelines there’s a lot of space for the auditors own judgments. When auditors must make their own decisions it can lead to different judgments because auditors got different preferences. Different preferences can lead to different judgments which can lead to problems. With this problem we concluded that our issue would be based on the differences and similarities which can occur when the auditor is making materiality judgments. An important part of the materiality judgment is the materiality level. The materiality level is the total amount of faults that the auditor can approve without deliver an audit report without remarks. Previous research shows that the auditor’s decisions are affected by several business specific factors. Research also shows that big audit firms often choose a higher materiality level then smaller audit firms. To achieve the purpose of this paper we made a qualitative research with inductive approach. To be able to write the empirical material we made interviews with six auditors, three auditors from Big 4-firms and three auditor from non Big 4-firms. To get complete answers we held open questions. To get practical examples of materiality levels we’ve let the auditors conduct two case studies with two fictitious companies. Our conclusions shows that the auditors space for own judgment is both positive and negative. It’s important that the auditor uses professional judgment when auditing because it’s different factors affecting different firms. However, we can see trends that shows that the auditors space for own judgments are too big. The audit quality may suffer when the auditors have different preferences. We also concluded that all auditors firms have templates when they’re producing the materiality level but it’s important that the auditor uses her/his professional judgment too. The case studies show that it differs between auditors when they’re making materiality judgments. It differs both when the auditors choosing materiality accounts to audit and when they’re preparing the materiality level.

Bakgrund: Bristen på riktlinjer för väsentlighetsbedömning lämnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i väsentlighetsbedömningen. Revisorn måste använda sitt professionella omdöme vid väsentlighetsbedömningen, speciellt med hänseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa väsentlighetsbedömningar. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur revisorernas väsentlighetsbedömningar påverkas av klientens branschtillhörighet. Metod: Studien har ett positivitsikt synsätt och använder en kombinerad metod av både kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkätundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som används i väsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i väsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur väsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende på klientens branschtillhörighet. Resultatet visade att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen beroende på klientens branschtillhörighet. Studiens slutsats är att väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet genom att revisorerna inte lägger en lika stor vikt på samma komponenter i väsentlighetsbedömningen i de undersökta branscherna. Studiens bidrag: Studien ämnar ge insikt i att förklara hur väsentlighetsbedömningen påverkas av klientens branschtillhörighet. Tidigare studier har inte undersökt variabler i faktorn bransch som påverkar väsentlighetsbedömningen, vilket denna studie har tagit hänsyn till. / Background: The lack of guidance on materiality assessments leaves a large space for the auditors’ professional judgment in assessing materiality. The auditor must use professional judgments on materiality assessments, especially with regard to the clients’ industry affiliation, giving rise to inconsistent materiality assessments. Aim: The aim of this study is to explain how the auditors’ materiality judgments are influenced by the clients’ industry affiliation. Method: The study uses a positivistic approach and uses a combined approach of both qualitative and quantitative methodology. The study used pre- and post interviews and a questionnaire survey. The data was collected via SurveyMonkey and handled and analyzed in SPSS. Result and conclusion: The auditors professional judgment used in materiality assessments give rise to differences in materiality assessments. The differences may be partly explained by the clients’ industry affiliation as there are no specific guidelines that cover materiality assessments specifically for clients with different industry affiliations. The result of this study showed that the auditors do not put an equal amount of importance on the same components of the assessment in regards to the clients’ industry affiliation. The study concludes that the assessment will be influenced by the clients’ industry affiliation since the auditor does not place as much importance on the same components of the materiality assessment in the surveyed industries. Contribution of the thesis: The study aims to provide insight to explain how the assessments will be influenced by the clients’ industry affiliation. Previous studies have not examined the variables in the factor industry that affect materiality assessment as this study has taken into account.

Introduktion: Tidigare studier har visat att intressenters förväntningar på revisionen skiljer sig från revisorernas och att ett förväntningsgap existerar. Bland de tidigare studierna som behandlar förväntningsgapet är forskningen kring revisorns väsentlighetsbedömning ytterst begränsad. Vi har inte funnit någon tidigare forskning där fokus legat på att förklara intressenters upplevda kännedom och faktiska kunskap kring ämnet, varför en sådan studie kan anses relevant att genomföra. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara intressenters upplevda kännedom och faktiska kunskap kring revisorers väsentlighetsbedömningar. Metod: Studien utgår från en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv ansats. En tvärsnittsdesign har använts och empiri har samlats in från kreditgivare, ekonomichefer och ekonomistudenter med hjälp av en enkätundersökning. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns faktorer som kan förklara intressenters upplevda kännedom och faktiska kunskap, men att dessa två skiljer sig åt. Den enda faktorn som visar ett samband med både kännedom och kunskap är erfarenhet inom revision. / Introduction: Previous studies has shown that expectations on audit differ between stakeholders and auditors, and that expectation gap exists. Among the previous studies examining the expectation gap, there’s limited research on auditors’ materiality judgements. We have not found any previous research whose focus have been on explaining stakeholders’ familiarity and knowledge regarding the subject, justifying the relevance for such a study. Purpose: The purpose of this study is to explain stakeholders’ perceived familiarity and actual knowledge regarding auditors’ materiality judgments. Method: The study is based on a quantitative research design and a deductive approach. A cross-sectional design has been used and data from creditors, CFO’s and business students was gathered through a survey. Conclusion: The results show that there are some factors that can explain stakeholders’ perceived familiarity and actual knowledge, but it exists differences between them. The only factor that shows a relationship with both familiarity and knowledge is experience from audit.

Mycket kan gå fel när avtal om köp av bostadsrätt i befintligt skick ingås, om varken säljare eller köpare är fullt medvetna om vad den här typen av klausul egentligen innebär för deras rättsliga ställning. Vi har därför i den här uppsatsen valt att undersöka begreppet befintligt skick och vilka konsekvenser en sådan klausul har när det gäller felansvar. Ett av rekvisiten för att få åberopa fel när en bostadsrätt har sålts i befintligt skick, är att det rört sig om ett väsentligt förhållande som säljaren underlåtit att upplysa om och som köparen har ett befogat intresse i att bli upplyst om. Det andra rekvisitet är då bostadsrätten är i väsentligt sämre skick än vad köparen har rätt att förvänta sig med hänsyn till priset och övriga omständigheter.Syftet med denna uppsats är att försöka bringa klarhet i vilka omständigheter som kan anses uppfylla dessa väsentlighetsrekvisit. I detta sammanhang är också av visst intresse att utreda den juridiska innebörden av ordet väsentligt, och undersöka om det förekommer olika betydelser beroende på sammanhang. / A lot of things can go wrong when you buy a condominium and sign a contract where the condominium is sold under the circumstances of “as is”. In most cases, neither the buyer nor the seller is aware of the actual meaning of the clause or the legal effect. The aim of this essay is to bring clarity to the phrase and the consequences of such a clause. One of the prerequisites to be able to plead that there is something wrong with the condominium, when it is sold with an “as is clause”, is that the seller hasn't been informed about a significant circumstance the buyer has a fair interest in being informed about. Another prerequisite is that the condominium is in significantly worse condition than the buyer should expect, considering the price and other circumstances.The aim of this essay is also to bring clarity to what circumstances that could meet theseessential requirements. It is also in our interest to bring clarity to the general meaning of the expression essential and if there are several meanings due to the context.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi, 4FE17E, VT2020.   Författare: Stina Holmesson och Linus Johansson Handledare: Christopher Von Koch Examinator: Andreas Jansson   Titel:Nätverkets påverkan på väsentlighetsbedömningen – ”Hade ni frågat 10 olika revisorer, skulle ni få 10 olika svar” -  B.M1   Bakgrund: Väsentlighetsbedömningen påverkas av kvantitativa, kvalitativa samt subjektiva faktorer. Med teorin att personer i likande nätverk agerar på likartat vis uppkommer antagandet om hur storlek på stad kan ha en inverkan på väsentlighetsbedömningen. Genom detta utgår studien från att revisorn i en småstad kan få mer information från sitt nätverk än revisorn i den större staden med utgångspunkt i Granovetters teori ”Styrkan av svaga band”. Detta kan i sin tur ge utrymme för nätverkseffekter att ha en inverkan på väsentlighetsbedömningen på grund av dess frånvarande standarder och riktlinjer.    Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för vad som kan påverka revisorns väsentlighetsbedömning med fokus på det nätverk som revisorn befinner sig i.   Metod: Med intervjuer som utgångspunkt och med ett deduktivt angreppssätt ämnar denna studie att öka förståelsen kring hur revisorns nätverk kan komma att påverka dennes väsentlighetsbedömning. Studiens utvecklade teoretiska modell kommer följa genom uppsatsen vilken berör revisorns nätverk, riskbedömning, komfort, väsentlighetsbedömning samt hur nämnda faktorer slutligen kan komma att påverka revisionsprofessionen.    Slutsatser: Studiens empiri styrker teorin om att väsentlighetsbedömningen påverkas av kvantitativa, kvalitativa samt subjektiva faktorer vilket kan leda till inkonsekventa bedömningar. Studiens resultat indikerar även att revisorns upplevda komfort och riskbedömning påverkar väsentlighetsbedömningen. Avseende hur revisorns nätverk påverkar väsentlighetsbedömningen påträffas indikationer att revisorn i den lilla staden får till sig samt tar till sig mer information från sitt nätverk än revisorn i den större staden. Således indikerar studien att väsentlighetsbedömningen kan skilja sig beroende på storlek på stad där revisorn är belägen där skillnader antyds komma från revisorns nätverk. / Abstrakt  Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 4FE17E, VT-2020.   Authors: Stina Holmesson and Linus Johansson Supervisor: Christopher Von Koch Examiner: Andreas Jansson    Tile: The networks impact on materiality assessment – “If you would have asked 10 auditors, you would receive 10 different answers”-  B.M1   Background:The materiality assessment is influenced by quantitative, qualitative and subjective factors. With the theory that people in similar networks act in a similar way, the assumption arises how the size of a city can have an impact on the materiality assessment. This study assumes that the auditor in a small town can get more information from his network than the auditor in the larger city based on Granovetter's theory "The strength of weak ties". This allows room for network effects to have a great impact on the materiality assessment due to its absent standards and guidelines.   Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of what may affect the auditor’s materiality assessment with focus on the network in which the auditor is located.     Method:Based on interviews as a starting point and with a deductive approach, this study aims to increase the understanding of how the auditor's network may affect his/her materiality assessment. A working model will be followed through the thesis which includes the auditor's network, risk assessment, comfort, materiality assessment and how these factors may ultimately affect the audit profession.   Conclusions:The study emphasizes the theory that the materiality assessment is affected by quantitative, qualitative and subjective factors which can lead to an inconsistency in the assessment. The study also shows that there are indications that the auditor's perceived comfort and risk assessment influence the materiality assessment. Whether the auditor's network influences the materiality assessment, indications are found that the auditor in the small town receives and utilize more information from his network than the auditor in the larger city. Thus, the study shows that the materiality assessment may differ depending on the size of the city where the auditor is located. Also these differences are indicated to come from the auditor's network.

I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

Intresset för hållbarhetsfrågor har sedan 1990-talet ökat kraftigt i samhället och genom detta har även hållbarhetsredovisning blivit av allt större betydelse. Detta har påverkat företag, vilka alltmer hamnat under press att ta ansvar för verksamhetens sociala och miljömässiga konsekvenser. Genom hållbarhetsredovisning har företag möjlighet att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter. För att säkerställa att hållbarhetsinformationen är tillförlitlig behöver denna granskas. Hållbarhetsredovisning är dock ett område under utveckling och vid bestyrkande av informationen finns många utmaningar, vilka granskaren måste hantera för att skapa komfort genom granskningsprocessen. I studien används begreppet granskare som ett samlingsbegrepp för revisorer, miljörevisorer hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister som utför granskning av hållbarhetsredovisning. Syftet är att utforska vilka utmaningar en granskare möter vid granskning av hållbarhetsredovisning samt vad det är som gör denne komfortabel i granskningsarbetet. Studien utgår från komfortteorin och en litteraturöversikt som identifierade tre huvudsakliga utmaningar i form av kvalitativ information, kunskap och kompetens samt tolkningsproblematik. Dessa ställs sedan mot studiens empiri som har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är revisorer, miljörevisorer, hållbarhetskonsulter och hållbarhetsspecialister med erfarenhet av att granska hållbarhetsredovisning. Studiens slutsatser är att de huvudsakliga utmaningarna granskaren möter vid granskning av hållbarhetsredovisning är kvalitativ information och tolkningsproblematik. Angående utmaningen om kunskap och kompetens fanns det åsiktsskillnader om utmaningens storlek och resultatet indikerar att den drivande faktorn för dessa skillnader är huruvida respondenten i fråga har en utbildningsbakgrund inom hållbarhet eller ekonomi. Vidare är studiens slutsats att komfort uppnås genom att granskaren samlar in bevis för att styrka hållbarhetsinformationen och på detta vis blir trygg i granskningen, vilken således är färdig när granskaren är komfortabel. / Interest in sustainability issues has increased vastly in society since the 1990s, and through this, sustainability reporting has also become increasingly important. This has affected companies, which are under increased pressure to take responsibility for the social and environmental consequences of their business. Through sustainability accounting, companies have the opportunity to communicate their sustainability work to their stakeholders. To ensure that the sustainability information is reliable, assurance is needed. However, sustainability accounting is an area under development where there are several challenges in assurance engagements, which reviewer must handle in order to create comfort through the assurance processes. In this study the word reviewer is used as a collective name for auditors, sustainability auditors, sustainability consultants and sustainability specialists who performs sustainability accounting assurance. The purpose of this study is to explore what challenges the reviewers face in sustainability accounting assurance, as well as how the reviewer produces comfort in the assurance process. The study is based on the comfort theory and a literature review that identifies three main challenges in the form of qualitative information, knowledge and competence as well as interpretation issues. These are compared to the empirical data of the study, collected through nine semi-structured interviews. The respondents are auditors, environmental auditors, sustainability consultants and sustainability specialists with experience in sustainability accounting assurance. The conclusions of the study are that the main challenges the reviewer faces in sustainability accounting assurance are qualitative information and interpretation issues. Regarding the challenge of knowledge and competence, there were differences of opinion about the extent of this challenge and it is indicated by the results that the driving factor for these differences of opinions is whether the respondents in question have an educational background in sustainability or economics. Furthermore the conclusions of the study shows that comfort is achieved through obtaining audit evidence which confirms the sustainability information and makes the reviewer secure. Thus the assurance is complete when the reviewer is comfortable.