I Sveriges Riksdag togs år 2016 ett beslut om lagändring som tvingar stora företag att lämna hållbarhetsrapporter och att låta företagets revisor granska rapporten. Det nya området som revisorer ställs inför, att granska hållbarhetsrapporter enlig lag, är ett outvecklat område där revisorer har lite erfarenhet. En revisor kan aldrig granska all information som företagen presenterar i sina rapporter och därför kan revisorn först anses klar med sin revision när han eller hon känner sig komfortabel. Ett tillstånd av komfort grundar sig i individens känsla för när han eller hon är klar med sin granskning.     Syftet med denna studie är att bidra med en ökad förståelse för vad det är som gör en revisor komfortabel i sin lagstadgade granskning av hållbarhetsrapporter. För att uppfylla syftet har vi valt att göra en kvalitativ undersökning, i form av intervjuer och en kompletterande dokumentstudie, som grundar sig på en abduktiv analysstrategi. Som teoretisk utgångspunkt har vi valt att använda oss av Carrington och Catasús (2007) studie om revision som komfort samt begreppen: revisorsprofessionen och granskningsprocessen.     Resultatet av denna studie visar på att revisorer till stor del uppnår komfort i granskning av hållbarhetsrapporter genom att samarbeta med kollegor eller hållbarhetsspecialister. Revisorerna har generellt interna dokument att följa vilket gör att de tydligt vet när de kan känna sig klara och komfortabla med sin granskning. Antalet revisorer som utför denna typ av granskning är begränsat och därför finns det behov av mer forskning på detta område i framtiden när mer erfarenhet av lagstadgad granskning av hållbarhetsrapporter finns hos revisorsprofessionen. / In the Swedish Parliament, in the year of 2016, a decision was made to amend the law, which forces large companies to submit sustainability reports and forces the company's auditor to review the report. The new area that auditors are faced with, to assure sustainability reports according to law, is an undeveloped area where auditors have little experience. An auditor can never review all information presented by the companies in their reports, and therefore the auditor can first be considered ready with the audit when he or she feels comfortable. A state of comfort is based on the individual's sense of when he or she is finished with his review.   The purpose of this study is to contribute with an increased understanding of what makes auditors comfortable in their assurance of sustainability reports. To fulfill the purpose, we have chosen to do a qualitative study, in the form of interviews and a document study, which is based on an abductive analysis strategy. As a starting point, we chose chose to use Carrington and Catasús (2007) study of audit as comfort as well as the concepts: the audit profession and the assurance process.   The result of this study shows, among other things, that auditors largely achieve comfort in reviewing sustainability reports by collaborating and taking the help of their colleagues or sustainability specialists. The auditors generally have internal documents to follow, which means that they clearly know when they can feel comfortable with their review. The number of auditors performing this type of review is limited and therefore there is a need for more research when the auditors have collected more experience in the area of statutory assurance of sustainability reports

SAMMANFATTNING Titel: Värdesätts företags rapporterade hållbarhetsinformation mer eller mindre av investerare, efter att den blivit lagstadgad?  Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Eva-Maria Johansson och Ann-Louise Larsson  Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2021 – januari  Syfte: Företags hållbarhetsredovisning och nyttan med den för investerare, har under många år varit ett aktuellt ämne inom företagsekonomisk forskning. Flertalet tidigare studier har undersökt hur företags hållbarhetsredovisning påverkar hur ett företag värderas av investerare på kapitalmarknaden. Få studier har dock gjorts på den svenska börsmarknaden, och framförallt studier som fokuserar på samtliga delar inom hållbarhetsredovisningen. Denna studie ser därför ett stort intresse i att undersöka om 2016 års lagstadgade hållbarhetsrapportering har påverkat värderelevansen för hållbarhetsprestanda för företagens marknadsvärden på den svenska börsmarknaden.  Metod: I denna studie har en kvantitativ forskningsstrategi tillämpats, med en longitudinell forskningsdesign. Sekundär data inhämtades från Thomson Reuters databas för de 61 företag på Stockholmsbörsen med ESG-betyg för åren 2014-2019. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.  Resultat & slutsats: Resultaten visar att det finns värderelevans för hållbarhetsprestanda och att den är positivt relaterad till företagens marknadsvärden. Däremot har inga resultat kunnat påvisa att lagändringen givit effekt på hur företagens hållbarhetsrapporter värderas på aktiemarknaden.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är relevant för både forskningen och företagen med resultat om huruvida lagstadgat hållbarhetsarbete ger ekonomiska fördelar ur ett värderings- och kapitalmarknadsperspektiv. Den är även den första i sitt slag att undersöka om den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen 2016 har värdemässig relevans för marknadsvärdet för företag på den svenska börsmarknaden.   Förslag till fortsatt forskning: Eventuella skillnader i värderelevans för ESG-betygets olika dimensioner och underkategorier skulle kunna undersökas genom en uppdelning av betygets olika delar för att utröna en eventuell utjämnande effekt. Ytterligare studier skulle också kunna göras med en annan proxy för hållbarhetsprestanda som inkluderar de företag som fallit utanför denna studies urval med anledning av förekomst av ESG-betyg.  Nyckelord: Hållbarhet, hållbarhetsprestanda, ESG, ESG-betyg, värderelevans, lagstadgad hållbarhetsrapportering, hållbarhetsrapport. / ABSTRACT Title: Is a company's reported sustainability information valued higher or lower by investors, after it has become statutory?  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration  Author: Eva-Maria Johansson and Ann-Louise Larsson  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2021 – January  Aim: Corporate sustainability reporting and the benefits of it for investors, has for many years been a current topic in business economics research. Several previous studies have examined how companies' sustainability reporting affects how a company is valued by investors in the capital market. However, few studies have been conducted regarding the Swedish stock market, especially studies that focus on the total spectrum of sustainability reporting. This study therefore sees great interest in examining whether the 2016 statutory sustainability reporting has affected the value relevance of sustainability performance for companies' market values in the Swedish stock market.  Method: In this study, a quantitative research strategy has been applied, with a longitudinal research design. Secondary data were obtained from Thomson Reuters' database for the 61 companies on the Stockholm Stock Exchange with ESG ratings for the years 2014-2019. Data analyzes were performed through several regression analyzes in the statistical program SPSS.  Result & Conclusions: The results show that there is value relevance for sustainability performance and that it is positively related to companies' market values. On the other hand, no results have been able to show that the law change has had an impact on how companies' sustainability reports are valued in the stock market. Contribution of the thesis: This study is relevant for both research and companies with results on whether statutory sustainability work provides economic benefits from a valuation and capital market perspective. It is also the first of its kind to examine whether the statutory sustainability reporting in 2016 has value relevance for the market value of companies on the Swedish stock market.  Suggestions for future research: Possible differences in value relevance for the different dimensions and subcategories of the ESG grade could be investigated by dividing the different parts of the grade in order to ascertain a possible leveling effect. Additional studies could also be performed with another sustainability performance proxy that includes those companies that fell out of the scope of this study due to the presence of ESG ratings.  Key words: Sustainability, sustainability performance, ESG, ESG rating, value relevance, statutory sustainability reporting, sustainability report.