Syfte: Kapitalmarknaden använder hållbarhetsbetyg likt ESG för att utvärdera företags hållbarhetsprestation. Grundidén bakom hållbara investeringar är att kapital ska tillfalla hållbara företag. Ifall ESG inte återspeglar företags hållbarhetsprestationer kan det leda till att världens kapitalallokering blir felaktig. Tidigare studier framhäver att ESG-betygens relevans och validitet kan ifrågasättas. Studien testar ifall företagsstorlek påverkar ESG-betyget och ifall betyget återspeglar benägenheten för företag att utsättas för sociala kontroverser. Om större företag erhåller högre ESG-betyg på grund av storleken eller andra nära relaterade faktorer till storlek, bör de löpa en mindre risk att utsättas för sociala kontroverser än mindre företag.  Metod: Studien är kvantitativ och följer den positivistiska forskningsfilosofin med en deduktiv ansats. 3978 publika företag med ett ESG-betyg världen över har studerats under perioden 2016-2020. Studien är longitudinell och använder sig av sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. Data har bearbetats i Microsoft Excel och testats/analyserats i statistikprogrammet IBM SPSS.  Resultat och slutsats: Studien visar att det inte förekommer övervägande signifikanta samband mellan sociala kontroverser och sociala ESG-betyget samt ESGC-betyget. Vidare indikerar resultatet att större företag mätt i antalet anställda utsätts för fler sociala hållbarhetskontroverser, medan de totala tillgångarna påvisar ett svagare samband. I hänseende till storlek framhäver resultatet ett positivt samband mellan företagsstorlek och karaktärsdrag hänförliga till storlek med ESGC-betyget. Studien finner inget övervägande bevis för att ESG-betyget inte återspeglar företags hållbarhetsprestation, utan ställer sig istället kritisk mot tidigare gjorda studier inom området.  Examensarbetets bidrag: Studien finner att olika variabler ger differentierade svar på frågeställningarna. Tidigare studier har påvisat att ESG är ett aggregerat mångdimensionellt begrepp där skevheter kan förekomma vid testandet av variablerna. I enlighet med tidigare forskning överensstämmer resultaten med att det inte är optimalt att studera en dimension av ESG och sedan göra jämförelser med hela ESG-betyget. Företags benägenheten att utsättas för sociala kontroverser i samband med att de blir större får två olika resultat i studien baserat på ifall företagsstorleken mäts i totala tillgångar respektive antalet anställda. I den sociala dimensionen av ESG kan antalet anställda vara ett mer representativt mått eftersom det är i samband med människor kontroverser och problem kring social hållbarhet uppstår.  Förslag till fortsatt forskning: ESG består av tre huvudpelare. Denna uppsats fokuserar på den sociala dimensionen av ESG, ett förslag till vidare forskning är därför att fokusera på styrning eller miljömässiga dimensionen av betyget. Detsamma gäller för kontroverserna. De flesta kontroverser tillhör den sociala dimensionen men det finns flertalet kontroverser inom de andra pelarna. Avslutningsvis kan en studie likt denna göras med annorlunda mätinstitut för ESG-betyget och exempelvis en annan databas för att testa kvalitetskriterierna.

Syfte: Refinitiv Eikon erbjuder betygsättning av företags ESG-prestation, data rankas för att möjliggöra jämförelse mellan olika företag. Till grund för betyget ligger bland annat företagens egna hållbarhetsrapporter, en rapport som inte innefattas av något obligatoriskt ramverk. Studien ställer sig frågan hur företagen kan vara jämförbara om det inte finns ett givet sätt att utforma rapporterna och kopplar därför in det institutionella perspektivet för en vidare analys. Syfte är att undersöka om hållbarhetsprestation kan förklaras med hjälp av institutionell teori.  Metod: Med utgångspunkt i den positivistiska forskningsfilosofin har studien en deduktiv karaktär med kvantitativ strategi och tvärsnittsdesign. Datainsamling sker via databasen Refinitiv Eikon, urvalet baseras på angiven databas egna företagsklassificeringar. Urvalet utgörs av mer än 4 600 börsnoterade företag som grupperas efter delindustri och sektortillhörighet. Statistiska spridningsmått som ligger till grund för studiens analys genereras genom Minitab 21, likaså genomförs ett two-sample T-test med hjälp av angivet statistikprogram. Resultat och slutsats: Genom studiens analys framkommer att samtliga delindustrier har en större variationsbredd än dess sektor. Tre av fyra sektorer har lägre standardavvikelser än tillhörande delindustrier. Two-sample T-test bekräftar att med 95%-konfidens skiljer sig medelvärdet för de två populationernas varians åt, däremot är det inte möjligt att fastslå att sektorernas och delindustriernas standardavvikelser har olika medelvärden. Studien finner stöd för sin hypotes, först bekräftas att företag på delindustrinivå hållbarhetsrapporterar på en mer jämn nivå och erhåller således ESG-betyg som matchar varandra, företag på sektornivå har mer spridning i sina ESG-betyg. Därefter finner studien också stöd för att institutionell teori kan användas för att förklara det fenomen som studien avser att analysera.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med sitt unika sätt att sammanlänka institutionell teori och spridning i ESG-betyg, eftersom inget tidigare arbete undersökt fenomenet så är studien unik i sitt slag. Dessutom bidrar arbetets litteraturstudie till ämnet genom att länka samman tidigare forskning på de separata ämnena. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie har krävt begränsning av sitt urval, som förslag till vidare forskning lyfts därför analys av ett större och bredare urval. Vidare föreslår studien att kommande forskning bör studera myndigheter eller den offentliga sektorn, till skillnad från endast börsnoterade företag. Avslutningsvis föreslår studien att det är möjligt att genomföra samma analys men med ett annat institut som genererar ESG-betyg. Nyckelord: ESG, ESG-betyg, hållbarhetsrapportering, institutionell teori och isomorfism.

The last few years have been characterized by an ever-increasing awareness of man's influence on the planet's climate. Businesses are facing a major challenge to transform traditional companies into environmentally friendly counterparts. Parallel to this, there are investors who see the opportunity in the transition while realizing their own responsibility in it. From investors prioritizing only monetary gain, many have now begun to implement ethical principles in their investment decisions. With the increased demand for sustainable investments, tools have been developed with the aim of helping investors select sustainable investment options. One of these is the ESG rating. The rating is based on sustainability reporting from companies and is set based on how well the relevant company performs based on a number of sustainability aspects. Although research suggests that an ESG-based strategy in investment should lead to higher returns at less risk, strong criticism is directed at the rating's validity to measure actual sustainability. The purpose of the study is to analyze, through qualitative interviews with people active in sustainability work and investments, whether the ESG rating can be used for investors who want to invest sustainably. The result shows that the ESG rating alone does not constitute a sufficient basis for an investor to make a decision. The respondents believe that sustainability reporting is deficient in its current design and that the rating is a simplification of reality where valuable nuances disappear. They also believe that the increased demand for sustainable investments can lead to so-called greenwashing.

Det finns höga förväntningar på de svenska företagens hållbarhetsrapporter, men formen på dessa kan se olika ut. Årsredovisningslagen i Sverige skiljer på två rapporteringsformer där företagen antingen kan publicera hållbarhetsrapporten integrerad alternativt skild från årsredovisningen. Tidigare forskning har inte kunnat enas kring effekterna av olika rapporteringsformer och dessutom saknas forskning på den svenska marknaden. Den här studien ämnar därför att undersöka dessa effekter på svenska företag genom att studera potentiella samband mellan rapporteringsform och företagens ESG-betyg (Environment, Social och Governance) samt aktiepris. Studien utgörs av en kvantitativ undersökning på 121 svenska noterade bolag under åren 2017, 2018 och 2019. Resultaten visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan integrerad hållbarhetsrapportering och ESG-betyg samt ett negativt signifikant samband med aktiepris. Resultaten är i linje med flera tidigare studier, men går även emot ett antal andra, vilket beror på att den tidigare forskningen är delad i sina slutsatser.

Syfte: Företagens hållbarhetsarbete har fått större betydelse för företag och dess intressenter, ett bristande hållbarhetsarbete kan anses riskfyllt och resultera i högre kostnader. Intresset för att studera företags hållbarhetsarbetes påverkan på företagsrisken växte fram. Tidigare forskning inom forskningsområdet har gett motstridiga slutsatser. Syftet med studien är därför att förklara om det föreligger något samband mellan ESG-betyg och företagsrisk hos europeiska företag. Studien kommer även undersöka respektive dimension av ESG-betygets effekt på företagsrisken, för att kunna studera vilken dimension som anses påverka riskuppfattningen mest. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien har genomförts med en kvantitativ metod och ett longitudinellt tidsperspektiv med data insamlat under år 2015–2019 för 591 europeiska företag med ett ESG-betyg i Refinitiv Eikons databas. Studien baseras på sekundärdata från Refinitiv som analyserats med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att det finns ett negativt samband mellan det aggregerade ESG-betyget och företagsrisk. Företag med ett högre ESG-betyg kan således reducera företagsrisken. Studien ger även bevis för att den sociala dimensionen av ESG-betyget har den största reducerande effekten av företagsrisk, detta indikerar att företag som investerar i social hållbarhet som samhällsansvar, mänskliga rättigheter, produktansvar och arbetskraft har störst möjlighet att reducera den upplevda risken. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till ytterligare empiriska bevis på hur företagens hållbarhetsarbete påverkar dess företagsrisk och fyller även det forskningsgap som finns på europeiska företag. Vårt resultat tyder även på att ESG-faktorer är relevanta för investerare vilket resulterar i att investerare sänker sitt avkastningskrav, en konsekvens som även genererar nyttig kunskap till företag då ett ökat ESG-betyg reducerar kostnaden för eget kapital. Förslag till fortsatt forskning: Trots att vi undersökt både det aggregerade ESG-betyget och dess olika dimensioners påverkan på företagsrisken finns det utrymme att studera vilka indikatorer av respektive betyg som har effekt på företagsrisken. Detta skulle vara av intresse då det ger företag ytterligare vägledning i vilka faktorer som har störst inverkan på investerarnas avkastningskrav. Vår studie bygger på ESG-betyg från Refinitiv Eikon vilket innebär att studien begränsas med att kunna generalisera resultatet till ESG-betyg från en annan leverantör. Förslag till vidare forskning är således att inkludera fler databaser i studien för att kunna dra slutsatser kring ESG-betygets påverkan på företagsrisk i sin helhet.

SAMMANFATTNING  Titel: ESG-betyg och aktievärde: En kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan ESG-betyg och aktievärde. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Malin Printz och Oskar Karlsson  Handledare: Jan Svanberg Datum: Januari - 2024 Syfte: Företagens hållbarhetsarbete har blivit ett aktuellt ämne på senare år. Denna studie baseras på tidigare forskning om hur ESG-betyg påverkar företagens aktievärde. Tidigare forskning har gett varierande resultat med både negativa och positiva samband, vilket har motiverat behovet av ytterligare undersökningar inom ämnet. Syftet med uppsatsen är att analysera hur ESG-poäng påverkar företagens aktievärdering. Metod: Studien har en positivistisk utgångspunkt med ett objektivistiskt ontologiskt perspektiv. En deduktiv ansats har tagits där teori inom området prövas genom kvantitativ metod. Utifrån teori har en hypotes tagits fram som sedan prövas empiriskt med hjälp av datainsamling. I denna studie tillämpas en tvärsnittsdesign där en uppsättning mätbara data från flera företag samlas in vid en specifik tidpunkt. Empiriska data hämtades från 1800 europeiska företag för räkenskapsåret 2023 genom den sekundära databasen Refinitiv Eikon. Dataanalyser genomfördes via flertalet regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Inget samband hittades mellan ESG-poäng och aktievärde. För att förklara studiens resultat gick stöd att finna i teorin om den Effektiva Marknads hypotesen.Examensarbetets bidrag: Detta är en av få studier som använder P/E som mått för marknadsvärde i relation till ESG vilket kompletterar tidigare forskning som använt andra mått. Det finns inte så mycket forskning inom området då det utvecklats mycket på senare år. På så sätt kan denna studie bidra ytterligare. Det finns inte heller så många studier som utgått från data i sådan närtid. Denna forskning har utgått från data så sent som 2023 vilket är intressant för att se om det förändrats jämfört med tidigare år. Detta gör även studiens resultat mycket högaktuellt. Förslag till fortsatt forskning: Använda ett annat mått för marknadsvärde, såsom Market to Book eller Tobins Q för att se om de fångar ett samband mellan ESG och aktievärde. Genomföra en longitudinell studie för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde utvecklas över tid, särskilt med tanke på den långsiktiga effekten av hållbarhetsarbete. Utforska ESG-poängens påverkan på aktievärde över olika världsdelar för att bättre förstå hur geografisk kontext påverkar resultatet alternativt göra en djupare analys av resultaten inom varje land för att förstå hur nationella regleringar och marknadsförhållanden kan påverka sambandet. Sektorspecifika analyser för att undersöka om sambandet mellan ESG och aktievärde varierar över olika branscher.  Nyckelord: ESG, CSR, ESG-betyg, aktieavkastning, ESG-investeringar, hållbarhetsrapportering, aktieägarvärde, aktievärde och finansiell utveckling.

Syfte: Hållbarhetsredovisning blir vanligare vilket innebär att inte enbart finansiellt resultatredovisas, utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. Hållbarhetsarbetet kan mätasgenom ESG-betyg som baseras på arbetet gällande miljö, socialt ansvar samt bolagsstyrning. Det finns fler studier som undersöker hur denna redovisning påverkar finansiella resultat,medan färre har undersökt effekten på marknadsbaserade mått. Denna studie ämnar visa vilketsamband som finns samt bidra med mer förståelse gällande detta område. Studiens syfte ärdärmed att undersöka effekten av ESG på marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och har genomförts med hjälp av enkvantitativ metod. Studien har utgått ifrån sekundärdata, vilken är hämtad från databasenRefinitiv Eikon. I denna databas har data från 367 företag inom industrisektorn i USAhämtats, från år 2022. Därefter har statistikprogrammet SPSS använts för att genomföra enunivariat, bivariat och multivariat analys. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan ESG och marknadsvärdet inom industrisektorn i USA. Det visade sig däremot vara ettsvagt positivt samband. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med mer kunskap och förståelse angåendesambandet mellan ESG och marknadsvärde inom industrisektorn i USA. Resultatet kan varaintressant för investerare och andra intressenter då det svaga positiva sambandet tyder på attdet kan finnas flera faktorer som påverkar marknadsvärdet. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att inkludera flerkontrollvariabler för att se om förklaringsgraden ökar. Det vore även intressant att jämföraolika sektorer och flera år. Ett annat förslag är att tillämpa ESG-betygets delkomponenter föratt undersöka om effekten på marknadsvärdet skiljer sig.

This study aims to investigate the relationship between ESG-scores and credit ratings for Large Cap companies listed on the Nasdaq Nordic Stock Exchange Market. The purpose of the study is also to achieve a deeper understanding of how Swedish banks incorporate sustainability in the credit process. Considering the purpose of the study, triangulation was chosen as the approach as it includes both quantitative and qualitative procedures. Inspired by prior research the variables has primarily been conducted using simple linear and logistic regressions. Compared to significant prior research illuminating the positive effects of sustainability on financial performance, as well as risk mitigation effects, the study provides surprising results. Positive correlation between ESG-scores and credit scores can only be confirmed for two of the studied years. Four of the years verifies a positive correlation between a high ESG-score and a high credit score. The result also reflect that the strength of the correlation varies across industries and countries. Insights from the qualitative part of the study confirms that banks take sustainability into account in the credit process. The result of the study goes both hand in hand with prior research and deviates from it, which creates interesting opportunities for future research. / Denna studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg för börsnoterade bolag på Nasdaq Nordic Large Cap för tidsperioden 2009–2017. Vidare eftersöks djupare förståelse för hur svenska banker integrerar hållbarhet i kreditbedömningsprocessen för företag. Med studiens syfte i beaktande föll metodvalet på triangulering då angreppssättet innefattar en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats. Med inspiration från tidigare forskning analyserades variablerna ESG-betyg och kreditbetyg med hjälp av linjära- och logistiska regressioner. I förhållande till omfattande tidigare forskning belysande hållbarhets positiva inverkan på finansiell prestation och reducering av risk förefaller studiens resultat förvånande. Ett positivt samband mellan ESG- betyg och kreditbetyg kan bara bekräftas för två av de undersökta åren. Ett positivt samband mellan ett högt ESG-betyg och ett högt kreditbetyg kan bekräftas för fyra år. Det råder även skillnader i korrelationens styrka beroende på bransch och land. Resultatet från den kvalitativa delen bekräftar att samtliga banker genomför en intern hållbarhetsanalys för företag i kreditbedömningen. Utfallet av studien går både i linje med och emot tidigare forskning vilket skapar intressanta möjligheter för vidare forskning.

Sammanfattning Titel: Företagsstorlek och ESG-betyg Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Anton Samuelsson och Inga Kemi Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 – Januari Syfte: ESG-betygen spelar en nyckelroll som den vanligaste proxyn för hållbarhetsprestation inom hållbar finansiering. Tidigare studier visar dock att företag har incitament att vara kreativa med hållbarhetsupplysningar, som ligger till grund för ESG-betygen. Incitamenten kan överföras till företagsstorlek då större företag möter en högre press från samhället att vara hållbart ansvarstagande. Om företagens storlek är positivt relaterad till ESG-betyget behöver det också åtföljas av motsvarande förändring i hållbarhetsprestation. Återspeglar inte ESG-betygen hållbarhetprestationen riskerar kapitalet att fördelas mot icke-hållbara företag. Syftet med denna studie är därför att förklara sambandet mellan företagsstorlek och ESG-betyg. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ strategi och en longitudinell design som genomförts med data på ett urval bestående av 5 658 publika företag vilka erhållit ESG-betyg mellan åren 2015-2019. Studien baseras på sekundär data inhämtad från databasen Thomson Reuters Eikon. Data har analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att företagens storlek har ett positivt samband med ESG-betyget. Studiens resultat visar vidare att det positiva sambandet inte åtföljs av en ökad grad av hållbarhet. Således drar studien slutsatsen att ESG-betyget inte fungerar optimalt och är i behov av en snabb modifiering. Examensarbetets bidrag: Studiens resultat ger information till investerare som vill investera i hållbara företag. Eftersom ESG-betyget inte återspeglar hållbarhetsprestationen bör inte investerare förlita sig på ESG-betyget i investeringsbesluten. Studiens resultat ger också information till mätinstituten som tillhandahåller ESG-betyg. Då studien visar att det förekommer företagsstorlek-bias kan åtgärder göras för att få ESG-betyget att fungera mer korrekt. Studiens resultat ger vidare information till forskningen inom ESG-betygen. Detta genom att påvisa hur sambandet ser ut i verkligheten. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att göra en liknande undersökning, men som innefattar fler mätinstitut som tillhandahåller ESG-betyg. I denna studie används miljödimensionen som proxy för datatillgänglighet och hållbarhet. Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om detta också är applicerbart inom dimensionerna samhälle och företagsstyrning. Nyckelord: ESG-betyg, företagsstorlek, hållbarhetsrapportering, hållbarhetsredovisning, SRI / Abstract Title: Company size and ESG ratings Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anton Samuelsson and Inga Kemi Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 – January Aim: Investors play an important role in the global sustainability goals by allocating capital to sustainable companies. Previous research, on the other hand, shows that companies have incentives to be creative with sustainability information, which ESG ratings are largely based on. These incentives can be applied to company size. Larger companies face a higher pressure from society to be sustainably responsible. If the size of the companies is positively related to the ESG rating, it also needs to be accompanied by corresponding change in sustainability performance. If the ESG rating does not reflect sustainability performance, capital risks being allocated to non-sustainable companies. The purpose of this study is therefore to explain the relationship between company size and ESG ratings. Method: The study assumes a positivistic research philosophy with a deductive approach. The study uses a quantitative strategy and a longitudinal design implemented with data of a sample consisting 5 658 unique companies that have received ESG ratings, in the years 2015-2019. The study uses secondary data collected from the database Thomson Reuters Eikon. The data have been analyzed in the statistical software package called SPSS.  Result & Conclusions: The results indicate that company size has a positive relationship with the ESG rating. The results indicate that the positive relationship does not attend on a higher level of sustainability. Thus, the study concludes that ESG rating does not function optimally and is in need of a quick modification Contribution of the thesis: The result provides information for investors interested in investing in sustainable companies. Since the ESG rating does not reflect the sustainability performance, investors should not rely on the ESG-rating in the investment decision. The result also provides information to the rating agencies which provide the ESG-ranking. As the study indicates that there exists a company size bias, actions can be taken to correct the ESG-ranking. The result of this study also provides information to the research field of ESG ratings. Suggestions for future research: A suggestion for further studies is to conduct a similar research but include other rating agencies of ESG ratings. A suggestion for further studies is to investigate if this also is applicable in the social and governance dimensions. Key words: ESG-rating, company size, sustainability reporting, sustainability disclosure, SRI

Background: Interest in CSR has increased among investors and other stakeholders. They usually require the company to work sustainably, which makes the incentive to invest in ESG activities greater. Legitimacy theory and stakeholder theory suggest that the overall ESG rating should have a positive impact on the company's profitability. However, there is no consensus among previous studies on whether there is a significant relationship between the overall ESG rating and profitability, which creates a research gap. Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is any significant relationship between the total ESG rating and profitability among the companies listed on the OMX Stockholm Large Cap. The study examines whether there is a significant relationship between the total ESG rating and profitability in the form of ROA and ROE. Method: The method used in this study is a quantitative method with a deductive approach. The data collection has been done using the Refinitiv Eikon database for the overall ESG rating and Retriever Business for ROA and ROE. The statistical program used in this study is Jamovi and this program is used to perform all statistical tests. A total of 113 companies are examined with data for the financial year 2022. Conclusion: The study's results answer the study's questions and no significant relationship between the ESG rating and profitability in the form of ROA and ROE is demonstrated. The result indicates a weak positive relationship between the ESG rating and profitability, but the relationship is not significant. / Bakgrund: Intresset för CSR har ökat bland investerare och andra intressenter. De ställer oftast krav på att företaget ska arbeta hållbart, vilket gör incitamentet att satsa på ESG-aktiviteter större. Legitimitetsteori och intressentteori tyder på att det totala ESG-betyget bör ha en positiv påverkan på företagets lönsamhet. Däremot råder det ingen konsensus bland tidigare studier om huruvida det finns ett signifikant samband mellan det totala ESG-betyget och lönsamhet vilket skapar ett forskningsgap. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något signifikant samband mellan det totala ESG-betyget och lönsamhet bland företagen noterade på OMX Stockholm Large Cap. Studien undersöker om det föreligger ett signifikant samband mellan det totala ESG-betyg och lönsamheten i form av ROA och ROE. Metod: Metoden som används i denna studie är en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av databasen Refinitiv Eikon för det totala ESG-betyget och Retriever Business för ROA och ROE. Statistiska programmet som används i den här studien är Jamovi och detta program används för att genomföra samtliga statistiska tester. Totalt undersöks 113 företag med data för räkenskapsåret 2022. Slutsats: Studiens resultat besvarar studiens frågeställningar och inget signifikant samband mellan ESG-betyget och lönsamheten i form av ROA och ROE påvisas. Resultatet tyder på ett svagt positivt samband mellan ESG-betyget och lönsamheten men sambandet är inte signifikant.