Titel: Integrerad rapportering – Ett nytt sätt att rapportera  Datum: 2014-06-03 Lärosäte: Mälardalens högskola, Västerås  Institution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik  Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Dalida Kalifa & Awat Safari  Handledare: Leif Carlsson Nyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, hållbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporter Examinator: Cecilia Lindh Problemformulering: - Vad innebär begreppet integrerad rapportering? - Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i så fall vad ligger bakom behovet? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad begreppet integrerad rapportering innebär och vilka fördelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medför. Vidare är syftet att undersöka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov. Metod: Metoden i studien är av en kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter. Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till är att en integrerad rapportering är ett förändrat synsätt där företag ska sätta lika stort värde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa. Fördelen med den integrerade rapporteringen är att den ger en tydlig och fullständig bild av ett företags verksamhet. Nackdelen med den integrerade rapporteringen är att den kan leda till omfattande rapporter. Företag och intressenter är i behov av en rapport som integrerar och visar en tydlig koppling mellan de ekonomiska frågorna med de sociala samt miljömässiga frågorna så att en helhetsbild av verksamheten skapas.

Hållbar utveckling är ett välkänt begrepp som alltfler företag väljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hållbarhetsredovisning kan företag framföra deras påverkan på samhället och vad de åstadkommit under ett år. Samtidigt ökar trovärdigheten hos företagens intressenter när de väljer att få deras hållbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hållbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som påverkat företag att redovisa ett miljömässigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vår studie är att få en förståelse för vad som påverkat hållbarhetsredovisningens utveckling de senaste åren. Vidare vill vi se på de förändringar som skett kring området och vad experter tror, att hållbarhetsredovisningen kommer få för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats där vi valt att intervjua experter inom hållbarhetsredovisning. Intervjuerna har utgått från en intervjumall med både öppna och slutna frågor, för att få en bra och spontan diskussion.Resultatet av vår uppsats visar att hållbarhetsredovisning har blivit allt vanligare bland företag och revisionsbolag. Området har växt under de senaste åren och studien visar att hållbarhetsredovisning är ett intressant ämne, som under dess utveckling påverkats av många faktorer och organisationer. Resultatet visar också att det finns en fortsatt framtid för hållbarhetsredovisning, trots den osäkerhet som finns angående dess framtida utformning.Notera att uppsatsen är skriven på svenska.

Titel: Integrerad rapportering i Europa – En kvantitativ studie av förklarande faktorer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi med inriktning redovisning. Författare: Anton Haeger &amp; Felix Jonsson Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - mars <img src="file:///page3image3741776" /> Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida användningen av integrerad rapportering ökat till följd av publikationen av The International &lt;IR&gt; Framework och om detta har något samband med bransch, sektor och storlek. <img src="file:///page3image3701424" /> Metod: För att besvara studiens syfte är den skriven med ett positivistiskt förhållningssätt och med en deduktiv ansats. Studien är av kvantitativ karaktär där sekundärdata i form av GRI:s databas använts. Datan har analyserats med hjälp av multipel regressionsanalys och Pearsons korrelationstest. <img src="file:///page3image3791696" /> Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar på att användningen av integrerad rapportering ökat sedan The International &lt;IR&gt; Framework publicerades. Resultatet visar även på att användningen av integrerad rapportering har ett positivt samband med företag inom den offentliga sektorn. <img src="file:///page3image3792528" /> Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier inom integrerad rapportering skulle kunna utföra liknande undersökningar i andra geografiska områden och även undersöka fler faktorer. <img src="file:///page3image3792112" /> Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med empiriska data specifikt för Europa. Studien undersöker även hur användandet av integrerad rapportering förändrats sedan The International &lt;IR&gt; Framework publicerades.

Syftet med studien har varit att undersöka om könsfördelningen i företagsstyrelser påverkar den hållbarhetsredovisning som företag presenterar. Jämställdhet och hållbarhet är idag aktuella ämnen i samhället, inte minst inom företag och därmed är studiens ämne relevant att undersöka. Genom att studera 39 svenska företag, noterade på Stockholmsbörsen i kategorierna Small och Mid Cap bidrar studien till en ökad förståelse för vikten av en jämställd företagsstyrelse. I denna kvantitativa studie har årsredovisningar från år 2021 granskats från samtliga företag i urvalet. Genom en innehållsanalys har studien kunnat urskilja om företagen använder sig av hållbarhetsupplysningar i årsredovisningen, integrerad rapportering, eller om de hållbarhetsredovisar separat. Det är tre teorier som legat till grund för studien där två representeras som redovisningsteorier och den tredje, Critical Mass Theory har en sociologisk vinkel och kan därav stödja resultatet kring kvinnors möjlighet till påverkan i styrelser. Resultatet tyder på att en jämnare könsfördelning i företagsstyrelser har en positiv påverkan på hållbarhetsredovisningen. Genom upplysningar direkt i årsredovisningarna sänder företagen önskade signaler gentemot intressenterna och de kan där presentera direkt hur de skapar värde för dem. Resultatet för studien visar att kvinnor är underrepresenterade i svenska företagsstyrelser och att den undersökta populationen även understiger genomsnittet i EU av andelen kvinnliga styrelseledamöter. Detta trots att tidigare forskning menar att en jämn könsfördelning har positiva effekter på företagens hållbarhetsredovisning.

Oron för miljön och hållbarhet har ökat dramatiskt under de senaste åren. Men problem och frågor som rör kommunikation av hållbarhetsarbetet har förblivit obesvarade. Kritik har gjorts att hållbarhetsredovisning är vagt kopplat till verksamheten och att det inte finns ett samband mellan hållbarhetsredovisning och redovisningssystem. Som ett resultat av detta har en ny form av hållbarhetsrapporter utformats. Det underliggande syftet med den nya rapporteringsstrukturen är att integrera rapporteringen i företagens årsredovisning.Studien har ett jämförande perspektiv och kommer att fokusera på fyra branschledande företag. Två företag har redan integrerat sin hållbarhetsredovisning medan de andra två företagen har separata rapporter.Det övergripande syftet är att se hur och varför de utvalda företagen använder hållbarhetsredovisning och kvalitén på de uppgifter och åtgärder som vidtagits mot hållbarhet. För att analysera detta har vi använt följande frågor (1) Varför hållbarhetsredovisar företag? (2) Hur presenteras hållbarhetsinformation i företagens rapporter? (3) Hur behandlas företagens hållbarhetsmål?Den teoretiska delen av studien tolkar variationer i definitionen av företagens sociala ansvar. Därför har flera vetenskapliga artiklar om CSR studerats. Vi kom fram till att CSR som helhet bör ses som ett etiskt begrepp. CSR bör ses mot bakgrund av handling samt kommunikation av handling i form av tillförlitliga rapporter. Etiken bör inte vara bunden av kontext men handling och kommunikation av handling är. Vi har sedan studerat företagens väsentligaste händelser, påståenden, mål och annan information i rapporterna. Vi har sedan analyserat de insamlade uppgifterna och kom fram till att (1) Företagen ser lönsamheten i samband med hållbarhetsarbetet. Företagen med integrerade rapporter ser även hållbarhet som en del av lönsamheten. Vilket betyder att lönsamhet inte uppnås om inte hållbarhetsmål uppnås. (2) Företagen som använder integrerad rapportering har bättre koppling mellan sina mål och information kring målen. (3) Företagens mest fokuserade mål i hållbarhets-redovisningen visade sig vara utdelning, vilket kan anses problematiskt när det är ett kortsiktigt mål och hållbarhet bör ses över tid, på lång sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Intresset för att redovisa de anställda som tillgång ökar i takt med att kunskapsintensiva företag blir allt fler. När företag vill visa denna immateriella tillgång för intressenter saknas lämpliga värderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa företag kompletterar därför årsredovisningen med en rapport där information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras. Då tvingande lagstiftning för rapporteringen saknas, skiljer sig utformningen åt mellan företag. Syftet med studien är att se om motiven med att rapportera humankapital influerar utformningen av rapporterna. Här försöker vi inte bara komplettera existerade forskning kring rapportering av humankapital utan även ifrågasätta rapporteringens objektivitet. Studien visar att det finns svag koppling mellan motiven till att rapportera humankapital och utformningen. Vi har dessutom funnit att rapporterna utformas med hänsyn till den formella ton som förknippas med en årsredovisning samt den miljö och bransch företaget verkar i. Detta visar på att årsredovisningarna och dess bifogade rapporter inte informerar utan kommunicerar till marknaden.

The purpose of this paper is to through a conceptual definition, outline the meaning of integrated reporting. The empirical study aims to identify the development of integrated reporting in terms of driving forces and participants. We also intend to identify and explain the effects of integrated reporting and to describe, analyze and create an understanding of what is required of companies and the challenges an application of integrated can bring. To achieve the purpose of this paper, we have formulated a central question; What is integrated reporting and what will this development mean for companies?  To answer the central question of this paper we have chosen to apply a qualitative approach with case studies as a research strategy. We have in the case study focused on four separate companies. The theoretical framework of this paper describes the stakeholder theory and legitimacy theory, which describes the relationship between the company and its stakeholders. The empirical study consists of two separate chapters; the perspective of experts and the corporate perspective of integrated reporting. In these chapters, we discuss and analyze the theoretical framework along with both of the empirical chapters. In the analysis we highlight and discuss the concept of integrated reporting, the driving forces of its development, problems and complications regarding the implementation of integrated reporting and the positive effects it can bring. The paper concludes that an integrated report should represent the company’s primary report, which includes all aspects of a company’s business. The company’s financial and non-financial factors are related to each other and therefore the company demonstrates its business in a comprehensible and transparent manner. The development of integrated reporting is driven by stakeholders as it is primarily the company’s stakeholders who require a transparent accounting that include the information about how the company works with sustainability. The main requirement for success with integrated reporting is considered a change in mindset, which has to start in top management. / Syftet med uppsatsen är att genom en begreppsbestämning redogöra för innebörden av begreppet integrerad rapportering. Uppsatsens empiriska undersökning syftar att redogöra för utvecklingen av integrerad rapportering genom att identifiera utvecklingens bidragande drivkrafter och aktörer. Vi syftar även att identifiera och förklara vilka konsekvenser integrerad rapportering får för företag samt beskriva, analysera och skapa förståelse för vad som krävs av företag och vilka utmaningar en tillämpning av integrerad rapportering kan innebära. För att uppnå uppsatsens syfte har vi formulerat huvudfrågan: Vad är integrerad rapportering och vad kan denna utveckling komma att innebära för företag?  För att besvara huvudfrågan har vi valt att tillämpa en kvalitativ metod med flerfallsstudier som forskningsstrategi där vi fokuserat på fyra fallföretag. Den teoretiska referensramen redogör för intressentteorin och legitimitetsteorin, vilka beskriver relationen mellan företag och dess intressenter. Den empiriska referensramen består av två empiriska kapitel; normgivarnas perspektiv samt företagens perspektiv av integrerad rapportering. Analyskapitlet sammanför den teoretiska referensramen tillsammans med de två empiriska kapitlen. De områden som diskuteras i analysen är innebörden av begreppet integrerad rapportering, de drivande faktorerna till dess utveckling, problematiken kring införandet av integrerad rapportering samt vilka positiva effekter integrerad rapportering kan medföra.  I uppsatsens slutsats konstateras att en integrerad rapport bör utgöra företagets primära rapport där de finansiella och icke finansiella faktorerna sätts i relation till varandra. Företaget demonstrerar därmed verksamhetens helhet på ett tydligt och transparent sätt. Utvecklingen av integrerad rapportering är intressentstyrd då det främst är företagets primära intressenter som efterfrågar en transparent redovisning som inkluderar företagets hållbarhetsfrågor.  Det huvudsakliga kravet för lyckas med en integrerad rapportering anses vara ett förändrat synsätt, vilket först och främst krävs i högsta ledningen.

Det finns höga förväntningar på de svenska företagens hållbarhetsrapporter, men formen på dessa kan se olika ut. Årsredovisningslagen i Sverige skiljer på två rapporteringsformer där företagen antingen kan publicera hållbarhetsrapporten integrerad alternativt skild från årsredovisningen. Tidigare forskning har inte kunnat enas kring effekterna av olika rapporteringsformer och dessutom saknas forskning på den svenska marknaden. Den här studien ämnar därför att undersöka dessa effekter på svenska företag genom att studera potentiella samband mellan rapporteringsform och företagens ESG-betyg (Environment, Social och Governance) samt aktiepris. Studien utgörs av en kvantitativ undersökning på 121 svenska noterade bolag under åren 2017, 2018 och 2019. Resultaten visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan integrerad hållbarhetsrapportering och ESG-betyg samt ett negativt signifikant samband med aktiepris. Resultaten är i linje med flera tidigare studier, men går även emot ett antal andra, vilket beror på att den tidigare forskningen är delad i sina slutsatser.

Background: Integrated reporting reflects how a company’s governance, strategy, results and future prospects together with their business model create value in the short, medium and long term. It is a voluntary report to establish. Four factors will be examined to investigate what affects companies voluntary reporting of IR. Purpose: The study refers to examine how countries national cultural differences, large company size and high profitability affect companies’ tendency to voluntarily apply integrated reporting from a European perspective. It will contribute with new results to research field and increase understanding of which companies voluntarily choose to apply IR. Method: Four hypotheses have been formulated to answer the study’s questions. The study is quantitatively designed with a deductive approach and uses a logistic regression model. The data that is used in the survey are secondary data of companies available on IIRC’S database and data from the Forbes 2000 Global List. Statistics program IBM SPSS has been used to perform the regression. Results: The results show that low power distance and high tolerance of uncertainty have a positive effect on integrated reporting. High profitability did not show a significant relationship, while large companies had a negative impact on the establishment of IR. The contribution of the essay: The study provides additional insights into the factors that influence companies voluntary use of integrated reporting, which contributes to a further understanding of the phenomenon IR. / Bakgrund: Integrerad rapportering visar hur ettföretagsstyrning, strategi, resultat och framtidsutsikter tillsammans med dess affärsmodell skapar värde på kort, medellång samt lång sikt.Det är en frivillig rapport att upprätta. Totalt fyraolika faktorer kommer studeras för att undersöka vad som påverkarföretags frivilliga rapporteringav IR. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur länders nationella kulturella skillnader (maktdistans och tolerans av osäkerhet), stor företagsstorlek och hög lönsamhet påverkar företags benägenhet att frivilligt tillämpa integrerad rapporteringur ett europeiskt perspektiv. Det ska bidra med nya resultat till forskningsfältetoch öka förståelsen förvilka företag som frivilligt väljer att tillämpa IR. Metod: Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens frågeställning. Studien är kvantitativt utformad med ett deduktivt tillvägagångssätt och använder en logistisk regressionsmodell. De data som använts i undersökningen är av sekundärdata av företag tillgängliga på IIRC’S databas och data från Forbes 2000 Global List. Statistikprogrammet IBM SPSS har tillämpats för att genomföra regressionen. Resultat: Resultaten visar att låg maktdistans och hög tolerans av osäkerhet har en positiv effekt på integrerad rapportering. Lönsamhetvisade inte på ett signifikant samband, samtidigtsom storföretags storlek hade en negativ inverkan på upprättandet av IR. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare insikter om vilka faktorer som påverkar företags frivilliga användning av integrerad rapportering, som bidrar med ytterligare förståelse för fenomenet IR.

Samhällets intresse för hållbarhet har vuxit under de senaste decennierna och det har kommit att ställas stora krav på företags hållbarhetsrapportering. I Sverige är hållbarhetsredovisning lagstadgat för stora företag och regleras av årsredovisningslagen. Årsredovisningslagen redogör bland annat för två möjligheter för företag att publicera sin hållbarhetsrapport, integrerat i årsredovisningen eller som en från årsredovisningen skild rapport. Tidigare forskning har fokuserat på integrerad rapportering på den sydafrikanska marknaden och där är forskningen enig och menar att integrerad rapportering har ett positivt förhållande till företagsvärde. Liknande forskning på den asiatiska marknaden finner inget samband mellan integrerad rapportering och företagsvärde. Denna studie undersöker hur hållbarhetsrapportens form, integrerad respektive separat, påverkar företagsvärdet på den svenska marknaden. Studien består av 313 observationer på Nasdaq Stockholm under åren 2017, 2018 och 2019. Vi finner inget signifikant samband mellan formen på hållbarhetsrapporten och företagsvärde, vilket antyder att intressenter på den svenska marknaden är indifferenta gällande hållbarhetsrapportens form.